Kyrillos av Alexandria

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sankt Kyrillos
Sankt Kyrillos
Kyrillos av Alexandria, koptisk ikon
Biskop, kyrkofader, kyrkolärare
Född 376
Theodosios, nära El-Mahalla El-Kubra, Egypten
Död 27 juni 444
Vördas inom Östortodoxa kyrkan, Orientalisk-ortodoxa kyrkan
Förklarad kyrkolärare 28 juni 1882 av
Leo XIII
Helgondag Katolska kyrkan 27 juni
Östortodoxa kyrkan 18 januari och 9 juni
Attribut Klädd som biskop, ofta med papyrusrulle i ena handen och den andra höjd till välsignelse

Kyrillos av Alexandria, "Trons pelare", född 376, död 27 juni 444, var patriark av Alexandria. Han vördas som helgon i Romersk-katolska kyrkan, de Orientaliskt ortodoxa kyrkorna, och östortodoxa kyrkorna. 1883 utsågs han till kyrkolärare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Cyril of Alexandria.jpg

412 valdes Kyrillos enhälligt till patriark av Alexandria, en post hans morbroder Theophilos av Alexandria tidigare beklätt. Som patriark erkände Kyrillos aldrig någon annan regel än dem han lärt av kyrkans äldste fäder.

Markusliturgin som den Koptisk-ortodoxa kyrkan använder, är nedtecknad av Kyrillos. Liturgin ska enligt traditionen ha förmedlats muntligt från evangelisten Markus.

Kyrillos började genast som nytillträdd patriark i Alexandria att förfölja de kätterska kristna sekterna, hedningarna och framför allt judarna, vid ett tillfälle nedbrändes stadens synagogor ner, vilket kan ha skett på Kyrillos uppmuntran. Han förde en maktkamp med den statlige prokonsulen Orestes i Alexandria vilket var ett uttryck för vilket inflytande den kristna kyrkan skulle ha i den romerska staten. Vid ett tillfälle överfölls prokonsulen av ett femtiotal munkar som slängde stenar mot dennes bärstol, hans livvakter flydde men stadens befolkning kom till hans undsättning, och i tumultet omkom en av munkarna. Istället för att fördöma attacken hyllade Kyrillos den avlidne munken som martyr.

Mordet på Hypatia[redigera | redigera wikitext]

Den kvinnliga filosofen och matematikern Hypatia hade utövat stort inflytande på Orestes som också använde sig av henne för att få folkets stöd då hon var populär, och enligt kyrkans sätt att se på saken var det hon som stod i vägen för en försoning mellan stadens andlige ledare patriarken Kyrillos och stadens världslige ledare Orestes. En dag 415 e.Kr. när hon var på väg hem överfölls hon av en samling munkar som släpade iväg henne och mördade henne efter en grym tortyr. Kyrillos anses av många ha hetsat mot Hypatia och hennes undervisning, men det finns inga bevis för att han skulle medvetet ha uppmanat sina anhängare till mordet.

Han har även blivit känd för sin kamp mot nestorianismen vid konciliet i Efesus 431.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Artemi, Eirini «Τό μυστήριο της Ενανθρωπήσεως στούς δύο διαλόγους «ΠΕΡΙ ΤΗΣ ΕΝΑΝΘΡΩΠΗΣΕΩΣ ΤΟΥ ΜΟΝΟΓΕΝΟΥΣ»και «ΟΤΙ ΕΙΣ Ο ΧΡΙΣΤΟΣ» του Αγίου Κυρίλλου Αλεξανδρείας», Εκκλησιαστικός Φάρος, ΟΕ (2004), 145-271.
  • Artemi, Eirini, «Τό μυστήριο της Ενανθρωπήσεως στούς δύο διαλόγους «ΠΕΡΙ ΤΗΣ ΕΝΑΝΘΡΩΠΗΣΕΩΣ ΤΟΥ ΜΟΝΟΓΕΝΟΥΣ»και «ΟΤΙ ΕΙΣ Ο ΧΡΙΣΤΟΣ» του Αγίου Κυρίλλου Αλεξανδρείας», Εκκλησιαστικός Φάρος, ΟΕ (2004), 145-271.
  • Artemi, Eirini,Ο Άγιος Κύριλλος Αλεξανδρείας και οι σχέσεις του με τον έπαρχο Ορέστη και τη φιλόσοφο Υπατία, Εκκλησιαστικός Φάρος, τ. ΟΗ (2007), 7-15.

Artemi, Eirini,Μία φύσις του Θεού λόγου σεσαρκωμένη. α). Απολιναρική ανάγνωση, β)Κυρίλλειος ανάγνωση, Εκκλησιαστικός Φάρος, τ. ΟΔ (2003), 293 – 304.

  • Artemi, Eirini,Αι Ιστορικαί Ανακρίβιαι της ταινίας AGORA του Αλεχάντρο Αμπεναμπέρ, Ορθόδοξος Τύπος, τεύχ. 1819(2010),7.
  • Artemi, Eirini,Οι χρήσεις της εθνικής γραμματείας στο έργο του Κυρίλλου Αλεξανδρείας, ΠΟΡΕΙΑ ΜΑΡΤΥΡΙΑΣ, αφιερωματικός τόμος στη μνήμη του Μακαριστού Πάπα και Πατριάρχη Αλεξανδρείας και πάσης Αφρικής κυρού Πέτρου του Ζ, (2010), 114-125.. ISBN 9788482390185