Läxa

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
En elev gör en läxa i matematik.

Läxa eller hemläxa syftar oftast på hemuppgifter som ges till elever i viss skolålder, i Sverige i grundskola och gymnasium. Syftet med skolarbete hemma är vanligen att repetera och fördjupa kunskap, eller information, inhämtad i skolan samt att öva förmågan till självständigt arbete. Läxor kan inte ersätta lärarledd undervisning som eleven har rätt till.[1]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Skolplikten gäller bara under skoltid och det finns inget stöd i svensk lag att ge hemuppgifter, läxor, utanför skoltiden.[2] Det är därför upp till enskilda rektorer och lärare att ta ställning till läxor.[1] Det är ändå vanligt att skolorna ger läxor.

Skolverket anser att syftet med läxor är att på något sätt bidra till elevernas kunskapsutveckling. Lärare kan ge läxor för att lektionstiden inte är tillräcklig, för att elever ska utveckla positiva studievanor och för att vårdnadshavare ska få insyn i skolarbetet. Det kan också vara för att förbereda elever på något som kommer hända i skolan, lära eleverna att nyttja resurser utanför skolan eller för att en elev som ligger efter i skolarbetet ska kunna ta igen det. Samtidigt påpekar Skolverket att det är viktigt att alla elever får tillgång till material och olika yttre förutsättningar, samt tillräcklig tid på sig att utföra läxan. Läxor ska även följas upp för att upplevas som meningsfulla. Enligt Skolverket ska läxor ha potential att utveckla elevernas kunskaper i en omfattning som står i proportion till den tid som eleverna lägger ner på läxorna.[1]

Ett komplement som ibland förekommer är läxhjälp för eleverna, där målet är att ge stöd i arbetet med hemläxorna. Före detta partiordförande för Vänsterpartiet, Lars Ohly har förespråkat att läxorna ska göras i skolan för att alla elever av olika anledningar inte har möjlighet att få hjälp med läxorna i hemmet.[3]

Frankrike[redigera | redigera wikitext]

I Frankrike är hemläxor teoretiskt sett förbjudna i grundskolan, från klass ett till fem. Men landets lärare tenderar ändå till att ge hemuppgifter, trots rådande lagstiftning.[4]

Etymologi och andra betydelser[redigera | redigera wikitext]

En läxa kan i svenskan också avse en lärdom som dras genom ett misslyckande eller att något går på ett sätt man i förväg inte kunnat föreställa sig. Ordet har funnits i svenska språket innan 1520 i betydelsen läsning; ett stycke ur Bibeln som läses vid gudstjänst. Från latinets lectio, läsa.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Läxor”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/laxor. Läst 29 december 2020. 
  2. ^ Munck, Johan (2013). Sveriges rikes lag. Norstedts juridik. ISBN 978-91-39-01658-8 
  3. ^ Aftonbladet: Intyg men inga betyg Publicerat: 29 augusti 2006. Läst: 27 oktober 2010.
  4. ^ Maier, Corinne (2008). No kid : 40 skäl att inte skaffa barn. Schibsted. sid. 110. ISBN 9789177387824 
  5. ^ Nationalencyklopedins ordbok. Språkdata, Göteborg, och bokförlaget Bra böcker AB. 1996. ISBN 91-7119-968-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]