Lysrörslampa

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Lågenergilampa)
Hoppa till: navigering, sök
Fluorescent Lamp.jpg
Rören i lampan kan även vara spiralformade.
En bild på en öppnad lågenergilampa som visar ett litet kretskort som används för att lågenergilampan ska fungera.

En lysrörslampa (tidigare lågenergilampa) är ett litet böjt lysrör med E14-, E27-skruvsockel eller bajonettsockel, och med driftdonen inbyggda i sockeln istället för i armaturen såsom är fallet med vanliga lysrör. De vanligaste effekterna är mellan 3 och 20 watt men förekommer som 27 och 50 watt. När lamptypen marknadsfördes på bred front kallades den lågenergilampa, men i och med tillkomsten av andra tekniker (LED-lampor och induktionslampor) som även de är effektivare än vanliga glödlampor talar man nu om lysrörslampor.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Principerna bakom fluorescerande ljus är kända sedan den franske fysikern Edmond Becquerels experimenterande 1857[1], men den moderna lysrörslampan kunde inte konstrueras innan miniatyriseringen av elektroniken nått tillräckligt långt för att driftdon fick plats i sockeln vilket skedde på 1970/80-talen, med lampor kommersiellt tillgängliga senast 1982.[2]

Modeller[redigera | redigera wikitext]

Nakna tuber: dubbeltub, trippeltub, och kvadrupeltub, spiral, mini-spiral, 2-D, cirkelformad.

Täckta: normal, kron-, klot-, glob-, reflektor- och PAR38, i ungefär samma format som motsvarande glödlampor.

De nakna modellerna kan blända något. De täckta modellerna med extra ytterkolv har ofta ett behagligare ljus men kan i gengäld ge något mindre ljus per watt än de nakna.

Lysrörskoder: Lågenergilampor är liksom lysrör kodade efter färgtemperatur och färgåtergivning, med beteckningar som t.ex. 827, 830, 840 eller 865. Första siffran i varje kod indikerar färgåtergivningen, Ra (i standardlysrör 80+, oftast runt 83) och de två sista siffrorna färgtemperaturen i Kelvin (2700 K = varmvit, 3000 K = vit, 4000 K = kallvit respektive 6500 K = dagsljus).

Jämförelse med vanlig glödlampa[redigera | redigera wikitext]

För att förklara lågenergilampans egenskaper används glödlampan som referens vid jämförelse.

Färgåtergivning[redigera | redigera wikitext]

Liksom de flesta standardlysrör har lågenergilampor något sämre kvalitativa ljusegenskaper än glödlampor och halogenlampor, bland annat sämre färgåtergivning (Ra 82). Denna mellankvalitetsklass kallas i Sverige för "fullfärg", för att skilja dem från den äldre sortens "enkelfärgslysrör" som tidigare var standard för lysrör. Vissa specialaffärer och nätbutiker säljer så kallade 'fullspektrumlampor' med bättre färgåtergivning (Ra 91–96) men något sämre ljusutbyte per watt och högre pris på grund av att de innehåller fler fosfortyper. Dessa kallas "fullfärg special" i Sverige.

Livslängd[redigera | redigera wikitext]

Lågenergilampor ska hålla 6–15 gånger längre än vanliga glödlampor. Dock kan livslängden variera kraftigt mellan olika märken, modeller och lampor,[3][4] samt beroende på hur och var de används. "Den specificerade livslängden gäller inte om lampan ständigt tänds och släcks, eller om temperaturen är för låg."[5] Vanligtvis klassas lågenergilampor inom intervallet 6 000 till 15 000 timmar medan vanliga glödlampor har en beräknad livslängd på 750 till 1000 timmar

Energieffektivitet[redigera | redigera wikitext]

En lysrörslampa omvandlar mindre andel av strömmen till värme, och ger därför mer synligt ljus per watt än glödlampan. Hur mycket mer varierar mellan olika lampor och beror även på var de används. Benämningen ”lågenergilampa” är missvisande då lampor med lika eller bättre effektivitet existerar, exempelvis lysdiodlampor. (Visserligen är även kvicksilverlampor och natriumlampor energieffektivare, men de olämpliga inomhus på grund av dålig färgåtergivning och är därigenom ingen direkt konkurrent till lysrörslampan.) Effektiviteten sjunker också i viss mån med drifttiden: se Ljusutbyte och energieffektivitet nedan.

Värme och avkylning[redigera | redigera wikitext]

Då en vanlig glödlampa även fungerar som ett element innebär det att ett utbyte mot en lågenergilampa gör att värme kommer att minskas i byggnaden. För byggnader i varma klimat eller industrier som använder sig av luftkonditionering för att kyla byggnaden skulle en byte till lågenergilampor innebära besparingar på grund av minskad energiåtgång och belastning för att kyla byggnaden. Dock skulle ett utbyte i ett kallare klimat innebära att den vanliga glödlampans värme måste ersättas med annat element eller uppvärmningssystem.

Inköpspris[redigera | redigera wikitext]

Lågenergilampor är dyrare i inköp än vanliga glödlampor, främst på grund av att de innehåller mer elektronik och kemikalier och är mer komplicerade att utveckla och tillverka. Men lågenergilampor är inte dyrare i inköp om man ser till dess livslängd. EU har sedan 2001 belagt import av lågenergilampor från Kina med en tull.[6][7] Enligt en undersökning i DN lönar det sig inte att köpa en dyrare lågenergilampa.[8]

Jämförelse med andra lamptyper[redigera | redigera wikitext]

EU rekommenderar att man jämför lumenvärdet (ljusutbytet), som från och med 2010 ska stå angivet på alla lampförpackningar inom EU. Tills dess rekommenderar EU tumregeln 1:4.[9] vilket innebär att man bör byta en 60 W glödlampa mot en 15 W lågenergilampa. Tidigare konverteringstabeller ansåg 11:2 ge motsvarande ljusstyrka, men en naken 11 W lågenergilampa av god kvalitet bara ger cirka 630 lumen mot glödlampans 860 lumen. Dessutom togs inte hänsyn till att lampor av lägre kvalitet och täckta modeller ofta ger ännu mindre. Vidare bör man ta till en något ljusstarkare lågenergilampa då dess ljustyrka, till skillnad från glödlampans, sjunker relativt snabbt med brinntiden och då speciellt de första 1 000 timmarna[10]. Graden av försämring är starkt fabrikatsberoende, men billigare lampor tenderar att försämras fortast. Redan efter 1 000 timmars brinntid kan en del lampors ljusstyrka ha halverats.[10] När ljusstyrkan sjunker minskar i viss mån även effektiviteten.

Jämförelse[källa behövs]
Glödlampa Halogen Lågenergilampa LED (allmän) LED (Philips) LED (Philips L-Prize)
Energianvändning 60 W 42 W 13 W 9 W 12,5 W 10 W
Lumen 860 570 660 900 800 940
Lumen/Watt 14,3 13,6 50,8 100 64 94
Färgtemperatur Kelvin 2700 3100 2700 3000 2700 2700
Färgåtergivningstal 100 100 82 >75 85 92
Livslängd (timmar) &&&&&&&&&&&02000.&&&&&02 000 &&&&&&&&&&&03500.&&&&&03 500 &&&&&&&&&&&08000.&&&&&08 000 &&&&&&&&&&025000.&&&&&025 000 &&&&&&&&&&025000.&&&&&025 000 &&&&&&&&&&030000.&&&&&030 000

Nackdelar[redigera | redigera wikitext]

Starttid[redigera | redigera wikitext]

Moderna lågenergilampor med högfrekvensdriftdon flimrar inte men tar vanligen mellan 1 och 7 minuter att värmas upp och nå full ljusstyrka i rumstemperatur.[11] högfrekvensdriftdon passar bäst där man har tänt hela dagarna, till exempel i korridorer på arbetsplatser.

Hälsopåverkan[redigera | redigera wikitext]

Enligt Europeiska kommissionen Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks (SCENIHR) år 2008 kan lågenergilampor vara en hälsorisk på grund av det ultravioletta och blå ljus som avges. Denna strålning kan förvärra symtomen hos personer som redan lider hudåkommor som gör dem extremt känsliga för ljus.

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

Kvicksilver[redigera | redigera wikitext]

Alla lågenergilampor av lysrörstyp innehåller det giftiga och miljöfarliga grundämnet kvicksilver och skall därför källsorteras och lämnas till en bemannad kommunal återvinningsstation.

Eftersom kvicksilver lätt tas upp av kroppen och vid upprepad exponering kan leda till kvicksilverförgiftning, bör trasiga lågenergilampor hanteras med försiktighet, i synnerhet om de går sönder då de är heta och kvicksilvret är i gasform. Kemikalieinspektionen har på sin hemsida rekommendationer om vad som bör göras vid en sådan situation.[12]

Trasiga och använda lågenergilampor[redigera | redigera wikitext]

Skulle en lampa gå sönder läcker kvicksilvret ut och gasformigt kvicksilver som lätt tas upp vid inandning kan spridas i rummet. På grund av detta har energimyndigheten skapat en lista över vad som bör göras om det skulle inträffa.[13] Förfarandet skiljer sig åt om det är en kall eller varm lampa, där det är viktigt att oavsett fall inte använda dammsugare då detta kan sprida kvicksilvret i luften.

Om en kall lampa går sönder: 1. Samla upp lampresterna till exempel med en bit styvt papper eller kartong och lägg dem i en glasburk med lock. 2. Torka därefter golvet med en liten, fuktig trasa. 3. Lägg sedan även trasan i glasburken, Förslut burken och märk den, till exempel med texten ”kan innehålla kvicksilver från en lågenergilampa”. 4. Lämna burken till returhantering som är avsedd för miljöfarligt avfall.

Om en varm lampa går sönder: 1. Stäng dörrar till rummet där lampan gått sönder. 2. Ventilera rummet genom att till exempel öppna ett fönster och lämna rummet. Den europeiska lampbranschorganisationen (ELC) rekommenderar att man lämnar rummet i 20-30 minuter. 3. När lampresterna har svalnat ska du samla upp dem på samma sätt som i beskrivningen ovan av hur en trasig kall lampa hanteras.

Konstruktions- och användningsproblem[redigera | redigera wikitext]

Målet med utvecklingen av lågenergilampor var lång livslängd och hög effektivitet. Dock finns det ett antal nackdelar som följt med användandet av tekniken.

Storlek[redigera | redigera wikitext]

Lågenergilampor med effekt över 12 W är ofta större än glödlampor med samma ljusutbyte. Det kan hända att de inte får rum i armatur byggd för glödlampor.

Temperaturkänslighet[redigera | redigera wikitext]

Lågenergilampor bör enligt vissa bara användas i välventilerade armaturer, eftersom temperaturen i slutna armaturer snabbt kan stiga till nivåer som drastiskt förkortar livslängden på elektroniken.[14] De kan klara kyla ner till ca -30 grader C, dock med sämre ljusstyrka, vilket ger mindre besparing. Vissa lågbudgetlampor tänds inte alls om det är för kallt.[15] Temperaturkänsligheten kan dock skilja mellan olika märken och modeller. Vissa modeller är speciellt gjorda för att tåla extra höga eller extra låga temperaturer.

Dimbarhet[redigera | redigera wikitext]

Vanliga lågenergilampor fungerar inte med vanliga ljussensorer, dimrar med mera. Detta beror på att denna typ av utrustning brukar ges i en varierad spänning, vilket fungerar bra för att sänka en glödlampas ljusstyrka men inte ger samma effekt på en lågenergilampa, där den tvärtom kan mångfaldiga strömförbrukningen och orsaka att lampan överhettas.[16] Man måste därför använda ljussensorer och dimrar som är särskilt avsedda för lysrör och lågenergilampor, alternativt köpa dimbara lågenergilampor. Färgåtergivningen blir också kallare när det dimmas, inte varmare som när man dimmar en glödlampa eller halogenlampa.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

[10]

  1. ^ ”The History of Fluorescent Lights”. About.com. 3 september 2012. http://inventors.about.com/library/inventors/bl_fluorescent.htm. Läst 17 december 2012. 
  2. ^ ”Lågenergilampa”. Tekniska museet, Stockholm. 30 januari 2014. http://www.tekniskamuseet.se/1/2136.html. Läst 1 april 2014. 
  3. ^ “Många bra och några usla”, Råd & Rön, september 2000
  4. ^ “De flesta har slocknat”, Råd & Rön, juli 2001
  5. ^ 'Lågenergilampan' – Nej Tack! BEMI
  6. ^ "Energy saving lamps: Antidumping duty on Chinese energy saving lamps"
  7. ^ WWF disappointed at anti-dumping duties on China’s energy-saving lamps Världsnaturfonden, 14 september 2007
  8. ^ Billig lågenergilampa inte sämre än dyr BEMI
  9. ^ Frequently asked questions about the regulation on ecodesign requirements for non-directional household lamps
  10. ^ [a b c] Energiesparlampen ÖKO−TEST Oktober 2008
  11. ^ Test av lågenergilampor Göteborgsposten
  12. ^ Kvicksilver i lågenergilampor och lysrör Kemikalieinspektionen
  13. ^ ”Om en lampa går sönder”. Statens energimyndighet. 3 september 2012. http://energimyndigheten.se/Hushall/Din-ovriga-energianvandning-i-hemmet/Hembelysning/Alternativ-till-glodlampan/Lagenergilampor/Om-en-lampa-gar-sonder/. Läst 17 december 2012. 
  14. ^ Ban Incandescent lamps?
  15. ^ Test av Lågenergilampor, SVT Plus 14 september 2007
  16. ^ Ban Incandescent lamps?


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]