Långsjön, Älvsjö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Långsjön
Insjö
Långsjön på hösten
Långsjön på hösten
Geografiskt läge
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Kommun Huddinge kommun
Landskap Södermanland
Socken Huddinge socken
Koordinater  
  WGS 84 59°16′04″N 17°58′00″E / 59.26782°N 17.96677°Ö / 59.26782; 17.96677 (Långsjön, Älvsjö)
  SWEREF 99 TM 6573639, 669086
Mått
Areal 0,281 km² [1]
Längd 1,94 km
Bredd 0,34 km
Höjd 30,2 m ö.h. [2]
Strandlinje 3,99 km [2]
Medeldjup 2,3 m [1]
Maxdjup 3 m [1]
Volym 600 000 m³ [1]
Flöden
Huvudavrinnings­område Norrströms huvudavrinningsområde (61000)
Utflöde Norrström
Utflöde (lokalt namn) Eskilstunaån
VattendragsID­ (VDRID) 658088-162908
Övrigt
SjöID 657450-162262
Vattenytans ID (VYID) 657387-162326
Vattendistrikt Vattenmyndigheten Norra Östersjön (SE3)
Limnisk ekoregion Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjöns avrinningsområde, under 200 m ö.h.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID) 657364-162051
Namn Rinner till Mälaren-Rödstensfjärden
Areal 15,38 km²
Vattenytor 0,0006 km²
Sjöprocent 0 %
Ackumulerad areal uppströms 15,37 km²
Biflödesordning 1
Utflöde Norrström (Eskilstunaån)
VattendragsID (VDRID) 658088-162908
Avstånd till havet 14 km
Medelhöjd 41 m ö.h.
Område nedströms 657330-161320
Källor [3][4][5]

Långsjön är en sjö i Huddinge kommun i Södermanland som ingår i Norrströms huvudavrinningsområde. Sjön är 3 meter djup, har en yta på 0,281 kvadratkilometer och befinner sig 30,2 meter över havet.

Långsjön utgör gräns mellan Stockholms och Huddinge kommun mellan delarna Herrängen och Segeltorp, södra Stockholms län.

Om sjön[redigera | redigera wikitext]

Juringeån/Vårbybäcken i dike, Segeltorp.

Långsjön ligger i ett gammalt villaområde på gränsen mellan Stockholms och Huddinges kommuner. Tidigare fanns en trätröskel vid utloppet i den nordvästra änden som reglerade sjöns vattenstånd. Över den tröskeln rann överflödsvattnet i öppet dike (kallad Juringeån) ner genom Segeltorp parallellt med Stockholms stads färskvattenledning. Vattnet rann sedan vidare förbi Kungens Kurva och förenade sig i dagens Vårby med Vårbybäcken innan det mynnade ut i Vårbyfjärden.[6] Idag regleras vattenståndet av en mindre dammlucka. Långsjön är en viktig fortplantningslokal för groddjur. Förbud mot motorbåtar infördes 1993. Vid Långsjön finns två officiella badplatser.

På grund av övergödning (vilket medför kraftig algblomning) tillför Stockholm Vatten 30 liter rent dricksvatten per sekund (1 800 liter per minut) till Långsjön. Huddinge kommun låter dagvattnet rinna ut i sjön orenat bland annat från den hårt trafikerade Häradsvägen.

Bräddvatten förekommer också vilket innebär att mer eller mindre utspätt avloppsvatten från ett överbelastat ledningsnät avleds direkt till sjön. Långsjöns tillrinningsområde består till 60 procent av bebyggda områden. Under hösten 2006 genomfördes ett projekt för fosforreducering av Stockholm Vatten som på sikt skall ge bättre balans i sjöns fiskpopulationen och även öka kräftpopulationen. Sedan november 2008 ingår Långsjön i Östra Mälarens vattenskyddsområde.

Byggnader, anläggningar och natur kring Långsjön[redigera | redigera wikitext]

  • Långsjö gård, på norrsidan av sjön, består av två identiska huvudbyggnader som byggdes av affärsmannen Robert Ditzinger för sina båda söner Ditzinger 1882. Kring 1900 beboddes gården av en familj Leuhausen. 1904 köptes gården och stora delar av Långsjöns skogar, berg och betesmarker av Johan Edvard Lignell, som styckade upp tomterna och sålde som villatomter.
  • Herrängens gård, likaså på norrsidan, uppfördes troligen mellan 1770 och 1782. Herrängsområdet var under 1700-talet ett torp med namnet Isberga under Långbro gård. Torpet avstyckades 1788 från Långbro och fick gårdsstatus med namnet Herrängen. Sedan 1948 ägs gården av Stockholms Stad.
  • Snättringe gård ligger vid sjöns södra sida och var ursprungligen ett torp under Fullersta gård. År 1854 avsöndrades Snättringe från Fullersta och blev friköpt 1873 då uppfördes nuvarande manbyggnad. Gården gav bostadsområdet Snättringe sitt namn.
  • Långsjöbadet invigdes i mitten av 1930-talet. Innan dess var det sankmark med avloppsdiken där det växte stora alar, stranden var vassbevuxen och "ogenomtränglig". Idag är badvattenkvalitén skiftande p.g.a. den kraftiga algblomningen i sjön. Badet har en cirka 50 meter lång sandstrand och några badbryggor.
  • Långsjöhöjden är ett naturområde och ett bostadsområde vid norra sidan om Långsjön. Naturområdet Långsjöhöjden gränsar till sjön Långsjön och är med sina 73 meter över havet Stockholms kommuns näst högsta naturliga punkt.
  • Långsjöbos äldreboende på södra sidan, byggdes i mitten av 1990-talet och drivs av en privat stiftelse. Anläggningen innehåller 32 lägenheter och 6 sjukhemsplatser.
  • Promenadstigen runt sjön kom till under sent 1980-tal. Man kan inte gå hela rundan längs vattnet p.g.a. många villor med privata strandtomter.

Fisk[redigera | redigera wikitext]

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[7]

Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]

Långsjön ingår i delavrinningsområde (657364-162051) som SMHI kallar för Rinner till Mälaren-Rödstensfjärden. Medelhöjden är 41 meter över havet och ytan är 15,38 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Avrinningsområdets utflöde Norrström (Eskilstunaån) mynnar i havet.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (25 %). Avrinningsområdet har 0 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 0 %. Bebyggelsen i området täcker en yta av 11,46 kvadratkilometer eller 74 % av avrinningsområdet.[4]

Avrinning år 1703 genom dagens Segeltorp och Vårby[redigera | redigera wikitext]

"General Carta öfwer Vårby säteri" från 1703 med avrinning genom Smistaåns och Vårbybäckens dalgång från Långsjön till Mälaren.
"General Carta öfwer Vårby säteri" från 1703 med avrinning genom Smistaåns och Vårbybäckens dalgång från Långsjön till Mälaren.


Bilder[redigera | redigera wikitext]

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ Skylt vid Långsjöns utlopp.
  7. ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]