Löfholmsvarvet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Varvsområdet på 1930-talet.

Löfholmsvarvet (även kallad Liljeholmsvarvet) var ett fartygsvarv på Lövholmen i nuvarande stadsdelen Liljeholmen i Stockholm, som var i drift 1893-1945.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Varvet grundades 1893 av smeden Johannes Alinder (1845-1922) och Gustaf Fredrik Pettersson (1850-?) som firman Alinder & Pettersson. Det fanns också från 1890-talet en flytdocka av trä, vilken möjligen hade konstruerats av Fredrik Lilliehöök. År 1897 bildades Aktiebolaget Löfholmsvarfvet med trävaruhandlaren Erik Ohlsson (1853-1907) som huvudägare.

Varvets fartyg (urval)[redigera | redigera wikitext]

Personal vid Lövholmsvarvet uppställd framför skrovet till Soya III strax före sjösättningen.

År 1907 byggdes livräddningsbåten Hjälparen[1] till Sveriges Allmänna Sjöfartsförenings Lifräddningskommitté, vilken tjänade för Sjöräddningssällskapet på räddningsstationen i Galtabäck söder om Varberg till 1939 och idag ingår i Sjöhistoriska museets samlingar. Under 1910-talet var varvet en betydande byggare av yachter. Varvet byggde många farkoster som konstruerats av Albert Andersson, bland andra den 15,7 meter långa skärgårdskryssaren Mejt II till Anders Zorn 1911.[2] En annan var Petterssonbåten Viking V 1911-12 för konstruktören Carl Gustaf Pettersson själv.[3] År 1914 byggdes på spekulation det första lastmotorfartyget på varvet, S/S Löfholmsvarfvet, som sedan såldes till ett partsrederi med Sven Salén som delägare och döptes om till S/S Robur.[4] Det var dennes första fartyg.

Löfholmsvarvet genomgick ägandeförändringar och rekonstruktioner under 1920-talet. Under första häften av 1930-talet fick varvet ombyggnadsuppdrag för det av Olof Wallenius 1934 grundade Rederi AB Soya. Ett av varvets nybyggen var också då M/S Soya III, som byggdes 1936 för samma rederi som produkttanker, ritad av varvets tekniske chef Arne Sannegren (1910-2002).[5] Löfholmsvarvet levererade också den 17 meter långa och 5,8 meter breda motorfärjan Fårösund II 1937 för Gotlands norra härads vägstyrelse, vilken från 1966 seglade för Marinen som HMS Tjelvar.[6] Hon byggdes om till kabelfartyg 1976 och är fortfarande (2014) i drift. Varvets sista nybygge, en lotsbåt, levererades 1942.

Avveckling[redigera | redigera wikitext]

Varvet i Lövholmen lades ned i samband med metallstrejken 1945. Löfholmsvarvet hade på 1930-talet på grund av utrymmesbrist i Lövholmen startat en filial, Nya Varvet, på Gåshaga i Lidingö. Det hade senare som självständigt företag namnet Lidingö Nya Warv & Werkstäder och senare Lidingöverken. Detta lades ned 1960. Viken på Lövholmen där varvet var beläget fylldes igen. På området anlades sedermera Stora Vikas cementdepå (numera Cementa, Liljeholmen).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jan Larsson: Löfholmsvarvet i Hägerstens hembygdsförening:s årsbok 2014, Hägerstensbygden 2014:4, Industrier i Hägersten II, ISSN 0284-9372

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Modell av Hjälparen
  2. ^ Förteckning över av ALbert Anderssons yachtkonstruktioner
  3. ^ Sjöhistoriska museet]
  4. ^ Fakta om fartyg - S/S Löfholmsvarfvet
  5. ^ Faktablad om Soya III på Walleniusrederiernas webbplats
  6. ^ Fakta om fartyg - Fårösund II

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]