Lönespridning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lönespridning är ett arbetsmarknadspolitiskt begrepp som innebär skillnader i lön mellan olika grupper av arbetstagare avseende till exempel region, utbildning, yrke, bransch, ålder samt kön. Lönespridningen påverkas dels av löneförhandlingar, dels av hur efterfrågan och utbud på olika typer av arbetskraft förändras.[1] I politisk debatt används vanligtvis inte ett enda, konsekvent definierat spridningsmått i diskussioner kring lönespridning, utan flera olika förekommer. På nationell nivå mäts inkomstspridning däremot vanligtvis med måttet ginikoefficient.

Lönespridning anses kunna ha både positiva och negativa effekter på medarbetarnas arbetsinsatser och drivkrafter i arbetet. Å ena sidan kan lönen göra personer motiverade och få dem att arbeta hårt för att få en högre lön. Å andra sidan kan det medföra improduktivt beteende. Om löneskillnaden upplevs som orättvis kan vissa medarbetare ägna mer tid åt att förstöra andras arbete än att utföra sina egna arbetsuppgifter. De kan även sprida dålig stämning och ha negativ inverkan på arbetsmiljön.

På arbetsplatser där samarbete är avgörande för verksamheten är risken större att löneskillnader medför improduktivt beteende. Däremot kan löneskillnaden ha positiv betydelse för produktiviteten i verksamheter som bygger på medarbetarnas intjäningsförmåga, där konkurrens är en naturlig del av verksamheten.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”lönespridning”. Nationalencyklopedin. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/l%C3%B6nespridning. Läst 26 januari 2017. 
  2. ^ Karlström, Karin. ”Chefers erfarenheter av individuell lönesättning”. Saco. http://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2017-att-ge-lon-for-modan---chefers-erfarenheter-av-individuell-lonesattning.pdf. Läst 26 februari 2017.