Lönsboda

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lönsboda
Tätort
Lönsboda centrum
Lönsboda centrum
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Osby kommun
Distrikt Örkeneds distrikt
Koordinater 56°23′53″N 14°19′7″Ö / 56.39806°N 14.31861°Ö / 56.39806; 14.31861
Area 267 hektar (2018)[1]
Folkmängd 2 010 (2018)[1]
Befolkningstäthet 7,528 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Lönsboda
Postnummer 280 70
Riktnummer 0479
Tätortskod T3000[2]
GeoNames 2694165
Ortens läge i Skåne län
Red pog.svg
Ortens läge i Skåne län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Snapphanestatyn vid vägen mot Loshult.

Lönsboda är en tätort i Osby kommun i Skåne län, belägen cirka 20 kilometer öster om centralorten Osby, och en viktig serviceort i den östra kommundelen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

För händelserna 1678, se Nedbränningen av Örkeneds socken.

Ortnamnet finns dokumenterat från 1584 som Lønnsboe. Förleden är trädslaget lönn och efterleden bod i plural form.[3][4]

Lönsboda bestod från början av några bondgårdar och en del annan bebyggelse som kyrkby i Örkeneds socken kring Örkeneds kyrka. Kyrkans äldsta kända föregångare uppfördes på 1570-talet. När järnvägen Sölvesborg-Olofström-Älmhult öppnades för trafik 1901 fick de en station i Lönsboda. Sedan järnvägsstationen byggts tillväxte den dåvarande lilla byn kraftigt. Persontrafiken på järnvägen genom Lönsboda upphörde 1984.

Trakten kring Lönsboda är sedan slutet av 1800-talet känd för förekomst och industriell brytning av diabas, till exempel i Hägghult, samt för tillverkning av korgar.

I södra delen av samhället ligger sedan 1930-talet Granada, en folkpark inkluderande ett Folkets hus.

Lönsboda ingick efter kommunreformen 1862 i Örkeneds landskommun, där för orten 24 november 1928 inrättades Lönsboda municipalsamhälle vilket upplöstes 31 december 1966. Orten ingår sedan 1974 i Osby kommun.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lönsboda 1960–2015[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 700
1965
  
1 964
1970
  
2 285
1975
  
2 340
1980
  
2 314
1990
  
2 130 228
1995
  
2 049 228
2000
  
1 911 228
2005
  
1 899 227
2010
  
1 903 228
2015
  
1 986 267

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Riksväg 15 och länsväg 119 samt länsväg 121 passerar alla genom Lönsboda och genererar tung trafik och trafikmiljön har upplevts som dålig. Vägverket utförde 2008-2009 förändringar beträffande länsvägarna genom Lönsbodas centrum. Även Banverket har haft planer på att genomföra säkerhetsförbättringar när det gäller järnvägen genom samhället.[7][uppdatering behövs]

Korgtillverkning[redigera | redigera wikitext]

I trakten kring Lönsboda har man i århundraden ägnat sig åt korgmakeri. I dag finns det endast ett fåtal personer kvar som behärskar hantverket, men insatser har gjorts för att bevara det till kommande generationer och en del unga personer ägnar sig numera åt hantverket. På göingska kallas den som ägnar sig åt hantverket för "kassamagare". På tidigt 1900-tal fanns det många hundra kassamagare i trakten och de brukade åka ända ned till de sydligaste delarna av Tyskland för att sälja sina alster. Därför fanns det under tidigt 1900-tal många personer i trakten som talade flytande tyska. Ett flertal korgfabriker etablerades under denna tid i Lönsboda och dess omgivningar, varav en ännu är i drift.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

I Lönsboda finns fotbollsföreningen Lönsboda GoIF som 2011 spelade i Division 5 Nordöstra Skåne. I klubben finns den före detta allsvenska anfallaren Matthias Eklund, som bland annat spelat för Landskrona BoIS. Lönsboda IBK är innebandyklubben i orten med ett herrlag i division 2 samt ett damlag i division 3.

Sportskytte är stort i Snapphanebygden. Lönsboda Pistolskytteklubb har rönt stora framgångar nationellt och internationellt.

Brottning har varit en populär idrott i Lönsboda som drog mycket publik till seriematcher och tävlingar. Lönsboda brottarklubb, grundad 1950, som hade sin hemmamatta i Folkets park, bjöd på många framgångar i början av 1970-talet.[8] Säsongen 1974-75 var man i Elitserien. Brottningsverksamheten är numera nedlagd.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 14 januari 2014
  3. ^ ”Skånsk ortnamnsdatabas”. Institutet för språk och folkminnen. Arkiverad från originalet den 3 juli 2011. https://archive.is/20110703034117/http://130.238.143.17:800/beb/sokharad.aspx. Läst 23 augusti 2011. 
  4. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Statistikdatabasen”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130216112310/http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp. Läst 5 september 2011. 
  7. ^ Gatemark, Magnus (16 maj 2009). ”Övergången kan stängas”. Kvällsposten. https://www.expressen.se/kvallsposten/overgangen-kan-stangas/. Läst 13 juni 2010. 
  8. ^ Henrik Schönbeck, Brottaren från Vilshult, Recito Förlag AB, Tryckt av Bording i Borås, Borås, 2013 ISBN 978-91-7517-416-7

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]