Lösgodis

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lösgodis i en butik.
Lösviktsgodis i en påse
Ett urval lösgodis
Lösgodis i en godisskål

Lösgodis eller lösviktsgodis är smågodis som säljs som självplock. Lösgodis kallas även plockgodis och smågodis.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Smågodis har länge sålts bakom disk i kiosker och godisaffärer. Något som blev allt vanligare från slutet av 1930-talet.[1] Men det var först när Livsmedelsverket år 1985 rekommenderade Hälsovårdsnämnden att tillåta självplock för kunderna, som det kom till dagligvaruhandeln. Spridningen i Sverige och den ökande försäljningen gjorde att priserna sjönk på lösgodis.

Reglerna för att sälja lösviktsgodis byggde på att produkterna skulle vara hygieniskt placerade och konfektyren skulle ligga i separata behållare och den fick plockas endast med hjälp av tång, slev eller skopa. Bakom idén stod tre finska studenter, handelsstuderande i Stockholm, som i början på 1980-talet själva hade startat en godiskedja i Helsingfors och visat hur lösviktsförsäljning skulle kunna bli framgångsrikt.

Import, export och försäljning[redigera | redigera wikitext]

Svenskar åt 2009 mest lösviktsgodis i världen.[2] Skärtorsdagen är den största försäljningsdagen i matvarubutikerna. I Sverige äts omkring 18 kilo godis per person och år (läst 2014).[3]

Lösgodis är även populärt i Finland och Norge, men inte i Danmark (läst 2008).[4]

Bortser man från den egna tillverkningen är Sverige en av världens största godisimportörer. Stora grossister är Karamellkungen och Godisprinsen som ingår i Candyking. Andra grossister är Axfood, Privab och Drömgodis.

Intresset för lösviktsgodis ökar globalt sett och Sverige exporterar även lösgodis.[3] År 2014 sålde möbelvaruhuset Ikea svenskt lösgodis i ett 20-tal europeiska länder och planerade att sälja det även i Nordamerika och Asien samma år.[3]

Plockgodiset står för runt en tredjedel av den totala ­godiskonsumtionen i Sverige, enligt en uppskattning från analysföretaget Delfi 2014.[3] Det säljs cirka 100 miljoner påsar med lösgodis i Sverige varje år och en genomsnittlig påse väger omkring 350 gram, vilket motsvarar hela dagsbehovet (ca 1600 kcal) av energi för ett barn. Godis innehåller dock varken vitaminer eller mineraler.[5]

Ungdomar samt yrkesverksamma kvinnor mellan 25 och 60 år äter mest godis. Enligt Menigo Foodservice 2011 var saltlakritsen den mest älskade och mest hatade varianten av alla sorters godis. Sura godisar åts mest av den yngre generationen. Det söta gelégodiset tilltalade de flesta. Skumgodis var favoriter bland barnen. Äldre föredrog ofta klassiker som funnits länge.[6] Aftonbladet lät Inizio genomföra en undersökning 2017 i målgruppen 16 år och äldre. Den visade att äldre föredrog choklad och punschpraliner. Yngre tyckte om det mesta, särskilt surt, salt och färgstarkt godis. Det är något som kan ligga till grund för placeringen av lösgodiset, med färgstarka sorter långt ner och choklad högre upp.[7]

För affärerna har lösviktsgodiset allt mer blivit en lockvara för att få kunder till butiken. Konkurrensen är hård om att ha det bästa priset och utbudet av lösviktsgodis för att locka konsumenterna.

Hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Konsumtion av lösgodis har angivits som en faktor bland flera till fetma och olika sjukdomar på grund av ökad insulinproduktion som kommer av förhöjda blodglukosvärden.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Vår historia”. Aroma konfektyrer. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110817024038/http://www.aroma.se/main.php?menuId=135. Läst 11 september 2011. 
  2. ^ Gunnar Sörbring (29 oktober 2009). ”Svenskarna äter mest godis i världen”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303135051/https://www.dn.se/nyheter/svenskarna-ater-mest-godis-i-varlden/. Läst 27 augusti 2018. 
  3. ^ [a b c d] Plockgodis från Sverige en allt smaskigare exportvara”. Dagens Nyheter. 16 april 2014. http://www.dn.se/ekonomi/plockgodis-fran-sverige-en-allt-smaskigare-exportvara/. Läst 6 maj 2014. 
  4. ^ Nu laddar svenskarna för största godishelgen”. Dagens Nyheter. 19 mars 2008. http://www.dn.se/arkiv/sverige/nu-laddar-svenskarna-for-storsta-godishelgen/. Läst 19 september 2017. 
  5. ^ Katarina Holm-Johansson, kostrådgivare och ansvarig för Energibalans.nu (27 juni 2007). ”Lösviktsgodis - ett hot mot vår hälsa”. Läsarnas fria tidning. http://www.lasarnasfria.nu/Artikel/7814. Läst 19 december 2011. 
  6. ^ https://web.archive.org/web/20111125063338/http://www.menigo.se/SiteCollectionDocuments/losviktsgodis%202010%20webb.pdf Läst: 15 juni 2011.
  7. ^ Här är svenskarnas favoritgodis i påsk”. Aftonbladet. 15 april 2017. http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Jmx18/har-ar-svenskarnas-favoritgodis-i-pask. Läst 19 september 2017. 
  8. ^ chalmers.se: kolhydrater. Läst: 2011-08-04.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]