La zingara
La zingara (Zigenarflickan) är en opera semiseria i två akter med musik av Gaetano Donizetti och libretto av Andrea Leone Tottola efter La petite bohémienne av Louis-Charles Caigniez, som i sin tur byggde på ett verk av August von Kotzebue.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Det var Donizettis första opera för Neapel och den hade premiär den 12 maj 1822 på Teatro Nuovo.
Operans första uppsättning utanför Italien skedde 2001 vid Festival della Valle d'Itria. En kritiker skrev då:
- Trots det löjliga librettot var operan en enorm succé vid premiären i Neapel 1822, och till och med Vincenzo Bellini skrev snälla saker om andra aktens septett[1], i vilken Donizetti blandar buffa och seriösa karaktärer, neapolitansk dialekt (det förekommer inga recitativ; numren åtskiljs av talad dialog) med "ren" italienska, och den absurda handlingen hålls (nästan) samman av den smarta Argilla, som under förespegling av att kunna spå får tillträde till såväl personers rätta känslor som till varje vrå av slottet. Är det ett mästerverk? Nej, men det finns trevliga rytmiska arior och ensembler, bra (om dock typiska) karaktäriseringar, och bra melodier.[2]
Den amerikanska premiären sattes upp av Amore Opera i New York 2017.[3]
Personer[redigera | redigera wikitext]
| Roller | Stämma | Premiärbesättning 12 maj 1822 |
|---|---|---|
| Argilla | mezzosopran | Giacinta Canonici |
| Ines | sopran | Caterina Monticelli |
| Fernando | tenor | Marco Venier |
| Don Ranuccio Zappador | bas | Carlo Moncada |
| Don Sebastiano Alvarez | bas | Giuseppe Fioravanti |
| Duca d'Alziras | tenor | Alessandro Busti |
| Papaccione | bas | Carlo Casaccia |
| Amelia | sopran | Francesca Ceccherini |
| Ghita | sopran | Clementina Grassi |
| Manuelita | sopran | Marianna Grassi |
| Antonio Alvarez | baryton | Raffaele Sarti |
| Sguiglio | baryton | Raffaele Casaccia |
Handling[redigera | redigera wikitext]
- Tid: Medeltiden
- Plats: Spanien
Don Ranuccio har fängslat Don Sebastiano i sitt slott och han önskar även döda hertigen av Alziras, son politiske rival. Ranuccios dotter Ines är förälskad i Fernando men henne far vill att hon gifter sig med Antonio som är Don Sebastianos brorson.
Zigenarflickan Argilla för samman de älskande och räddar livet på hertigen. Hon förenar hertigen med sin bror och friger Don Sebastiano, som visar sig vara hennes far.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Osborne 1994, s. 146: Han noterade att detta var en "skiss" till en berömda sextetten som 13 år senare skulle förekomma i Lucia di Lammermoor.
- ^ Robert Levine, "Donizetti – La zingara
- ^ "Arrivederci, Romany!" av John Yohalem, 2 juni 2017
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Allitt, John Stewart (1991), Donizetti: in the light of Romanticism and the teaching of Johann Simon Mayr, Shaftesbury: Element Books, Ltd (UK); Rockport, MA: Element, Inc.(USA)
- Ashbrook, William (1982), Donizetti and His Operas. Cambridge University Press., ISBN 0-521-23526-X.
- Ashbrook, William; John Black; Julian Budden (1998), "Donizetti, (Domenico) Gaetano (Maria)", The New Grove Dictionary of Opera, Vol. One; s. 1206–1221. London: MacMillan Publishers, Inc. ISBN 0-333-73432-7 ISBN 1-56159-228-5
- Ashbrook, William and Sarah Hibberd (2001), The New Penguin Opera Guide, New York: Penguin Putnam. ISBN 0-14-029312-4 s. 224 – 247.
- Loewenberg, Alfred (1970). Annals of Opera, 1597-1940, 2nd edition. Rowman and Littlefield
- Osborne, Charles (1994). The Bel Canto Operas of Rossini, Donizetti, and Bellini. Portland, Oregon: Amadeus Press. ISBN 0-931340-71-3.
- Sadie, Stanley, (red.) (2001), The New Grove Dictionary of Music and Musicians. London: Macmillan. ISBN 978-1-56159-239-5.
- Weinstock, Herbert (1963), Donizetti and the World of Opera in Italy, Paris, and Vienna in the First Half of the Nineteenth Century, New York: Pantheon Books.
.jpg)