Ladislaus Horatius

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ladislaus Horatius

Ladislaus Horatius (pseudonym för László Horváth), född 18 december 1954 i Ungern, död 12 januari 2019[1] i Vadstena, var en svensk pianist, kompositör, författare och debattör.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Ladislaus Horatius föddes i Ungern men flyttade till Sverige i unga år. Efter utbildning på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm var han verksam som pianist, repetitör på diverse operahus och arrangör (Stoppa världen, jag vill hoppa av). Horatius skrev gärna för röst och synthesizers. Bland hans verk kan nämnas Progressiv Pest (1980), Det ouphinneliga (1981), The lobster's tune when he is boiling (1983), Frostblomma i ett nostalgiskt universum (1984) och Albumblad (1990-2002). I slutet av 1990-talet försökte han poppa till sig under namnet "Mad Dogs and Hungarians" och lanserade vad han kallade salongs-rap.

Under 1990-talet började Horatius experimentera med andra konstformer än musik. Han uppmärksammades utanför musikerkretsarna då han den 8 februari 1993 drog i nödbromsen på snabbtåget X 2000. Denna så kallade Operation sköldpadda var den första i en rad av teatrosofiska aktioner, följd av Osjälvständighetsdagen (Dependence Day), Nyårssörjande samt Lunds bokbad. Horatius började också med "stå upp-filosofi" samt öppnade filosoficaféet Café Sofi och filosofiskolan VVV ("Våga vara vis"). Horatius utvecklade sina tankegångar kring tidens "gudar" eller avgudar (snabbheten hade en självskriven plats i detta pantheon) i boken Offensiv nostalgi (Nya Doxa 1993). Han titulerade sig själv som "progressiv bakåtsträvare" och "hovnarr utan hov"[källa behövs].

Kring millennieskiftet föreläste Horatius om IT som "informationstyranni". Med tiden fick hans föredrag en alltmer musikalisk, eller musisk, prägel med frågor som: var kommer musiken från, och vart tar den vägen? Att "leva musikaliskt" blev en central fråga. Horatius tog upp Boëthius' tankar om de tre musikaliska våningarna (Musica mundana, humana, instrumentalis). Inpirerad av Victor Borge och Leonard Bernstein försökte han göra en syntes av domänerna konsert och föredrag (ord + ton).

1999 hade han en helsida i Expressens söndagsbilaga under rubriken "Fråga filosofen". Han trivdes dock inte med rollen som orakel, titulerade sig själv "felosof" och försökte ge förvirrande svar så att läsarna skulle tänka själva. Han kåserade med viss regelbundenhet i Hälsa, Computer Sweden, Östgöta Correspondenten och Upsala Nya Tidning. Han recenserade också skivor i musiktidskriften Opus.

Till riksdagsvalet 1998 lanserade Horatius Bakpartiet och i valet 2002 hade han två nya partier: Minutpartiet (bort med sekundvisarna, vanligt folk klarar sig gott med minuter) samt Ingentingpartiet (in med taoismen i politiken). Horatius kallade sig själv för "salongsmadam" som en kritik mot att kvinnor övergivit sin roll som umgängesvitaliserare. Han arrangerade salonger[förtydliga]. Andra experiment inkluderade bloggen Kalla linjen samt en egen "micronation" (han var en tid Sofism-minister och hovnarr i Ladonien).

Han publicerade flera nyhetsbrev (Henke, Oldsletter, m.fl). Hans sista, som startade i september 2013, hette FIMUM Gazette.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

2002 tilldelades Horatius Miljöpartiets "Tid att leva-pris"[2]

Biblio- och diskografi[redigera | redigera wikitext]

  • Horatius, Ladislaus (1993). Offensiv nostalgi. Nora: Nya Doxa. Libris 7769992. ISBN 91-88248-25-9 
  • Horatius, Ladislaus (2003). Det bästa gömstället: Prozak och peosi. Malmö: Det allvarliga förl. Libris 9426238. ISBN 91-974864-0-X 
  • Horatius, Ladislaus (2012). Bättre provsjungning [Elektronisk resurs]. Det allvarliga förlaget. Libris 13693130. ISBN 9789197486415 
  • Life's a beach (and then you swim) (cd, Nosag records 2006; med utförligt texthäfte av upphovsmannen)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ladislaus Horatius är död” (på sv-SE). http://www.opulens.se/redaktionellt/ladislaus-horatius-ar-dod/. Läst 15 januari 2019. 
  2. ^ ”I full fart med eftertanke”. www.miljomagasinet.se. https://www.miljomagasinet.se/artiklar/full.html. Läst 14 januari 2019. 

Litteratur och källor (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Gabriella Ahlström: "Ladislaus vägrar anpassa sig till 90-talets jäkt: Jag vill bromsa tiden" (intervju i Expressen 14 mars 1993)
  • Per Brinkemo: "Jag räknar tiden baklänges!" (intervju i Expressens bilaga eva&adam 18-19 april 1999)
  • Kettil Johansson: "Uppgradera eller dö!" (intervju i tidningen Monitor, okänt nummer 1995)