Lagen om skydd för kretsmönster

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kretsmönster (1992:1685) består av integrerade kretsar som etsas på en platta i allmänhet av kisel. Kretsmönstret består av halvledare såsom transistorer, dioder och liknande.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Kretsmönster kan definieras som en tredimensionell placering av delarna i en integrerad krets utförd eller uttryckt på vilket sätt som helst. Integrerad krets är en strömkrets där elementen, av vilka minst ett är aktivt, samt en del eller alla sammankopplingar mellan dem har anbringats på ett halvledarunderlag till en funktionell helhet och som är avsedd för elektroniska kretsfunktioner. Här avses alltså inte mönsterkort eller enkla med komponenter monterade kretskort.

Skydd[redigera | redigera wikitext]

Kretsmönster som är resultatet av en egen intellektuell insats av den som har skapat det och som inte är allmänt förekommande inom halvledarindustrin är skyddade enligt lagen lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter.[1]

Rätt att framställa exemplar[redigera | redigera wikitext]

Endast den som skapat kretsmönstret och dennes rättsinnehavare får framställa exemplar av mönstret eller göra det tillgängligt för allmänheten genom försäljning, uthyrning eller liknande förfarande.[2] En förutsättning är att vederbörande är medborgare eller har sin vanliga vistelseort i en stat som ingår i EU.[3]

Skyddstid[redigera | redigera wikitext]

Rätt till kretsmönster uppstår när det har skapats och varar till utgången av det tionde året efter det år då kretsmönstret först utnyttjades kommersiellt i någon del av världen. Rätten upphör femton år efter utgången av det år då kretsmönstret skapades, om det då ännu inte har utnyttjats kommersiellt. [4] Exemplar får framställas uteslutande för undervisning om eller analys av kretsmönstret. Enstaka exemplar får också framställas för enskilt bruk.[5]

Intrång[redigera | redigera wikitext]

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar en åtgärd som innebär intrång i rätten döms till böter eller fängelse i högst två år.[6]

Åtal[redigera | redigera wikitext]

Detta är ett så kallat målsägandebrott och åklagare får väcka åtal för brott endast om målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.[7]

Vitesförbud[redigera | redigera wikitext]

Om det är risk att fortsätter att kopiera får domstol meddela vitesförbud, Innan förbud meddelas skall svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.[8]

Informationsföreläggande[redigera | redigera wikitext]

Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett intrång i ett kretsmönster får domstolen vid vite besluta att någon ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget gäller. Detta kallas informationsföreläggande.[9]

Ersättning vid intrång[redigera | redigera wikitext]

Den som i strid mot lagen utnyttjar ett kretsmönster ska betala ersättning för utnyttjandet till den som innehar rätten till mönstret om och i den mån det är skäligt. [10]

Intrångsundersökning[redigera | redigera wikitext]

Om någon gjort ett intrång, får domstolen för att bevisning skall kunna säkras om intrånget besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för utredning om intrånget. Detta kallas intrångsundersökning.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/1992:1685#P2
  2. ^ https://lagen.nu/1992:1685
  3. ^ https://lagen.nu/1992:1685#P3
  4. ^ https://lagen.nu/1992:1685#P4
  5. ^ https://lagen.nu/1992:1685#P5
  6. ^ https://lagen.nu/1992:1685#P9a
  7. ^ https://lagen.nu/1992:1685#P9S3
  8. ^ https://lagen.nu/1992:1685#P9b
  9. ^ https://lagen.nu/1992:1685#P9c
  10. ^ https://lagen.nu/1992:1685#P11
  11. ^ https://lagen.nu/1992:1685#P12