Lagrådet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lagrådet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-5315
MyndighetschefSusanne Billum
InstruktionSFS 2003:333
Webbplatswww.lagradet.se/

Lagrådet är en svensk myndighet med uppgift att granska viktiga lagförslag innan de behandlas av riksdagen. Medlemmarna består av domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Lagrådet skapades 1909 (kallades till en början även Konungens lagråd), tidigare sköttes dessa uppgifter av Högsta domstolen.[1]

Regeringen är inte skyldig att låta Lagrådet granska ett lagförslag, men måste, inför riksdagen, motivera ett beslut att avstå från granskning. Regleringen av lagrådet finns i Regeringsformen (8 kap 20-22 §§) och kompletterande bestämmelser i Lag (SFS 2003:333) om Lagrådet.

Lagrådets uppdrag inkluderar att granska hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna, rättsordningen i övrigt och rättssäkerhetens krav. Lagrådet granskar även hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften samt vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Den funktion Lagrådet utövar kan med en engelsk term kallas för judicial preview och är i Sverige väl utvecklad. De svenska domstolarnas lagprövningsrätt (judicial review) har varit mera begränsad fram till en ändring år 2011 i 11 kap. 14 § regeringsformen.

Lagrådets granskning[redigera | redigera wikitext]

Lagrådet skall granska:

  1. hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,
  2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
  3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
  4. om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften,
  5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Uppmärksammade granskningar[redigera | redigera wikitext]

Det är vanligt att lagrådet har kritiska synpunkter och kommer med försiktig kritik på ett lagförslag. Ofta handlar det om språk eller teknik i lagstiftningen, men i några fall har kritiken varit ännu hårdare:[2]

Ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Första avdelningen[redigera | redigera wikitext]

Från och med 28 september 2015.[4]

Andra avdelningen[redigera | redigera wikitext]

Från och med 28 september 2015.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 743 
  2. ^ [a b c] "Lagrådet, judiska begravningar och nödlådan alla ska ha hemma", Joakim Nergelius i Epstein & Nordegren i P1, 9 december 2015. Åtkomst den 12 december 2015.
  3. ^ K-G Bergström. "Diktatur i Sverige inom ett halvår – är det möjligt?", expressen.se, 20 juni 2018. Åtkomst den 5 juli 2018.
  4. ^ [a b] Lagrådets webbplats, Ledamöter av lagrådet, hämtat 2 oktober 2015

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]