Lampa

Från Wikipedia
Version från den 12 november 2015 kl. 13.44 av Sjundebot (Diskussion | Bidrag) (→‎Koltrådsljuskälla: clean up, rättar stavfel: P g a → P.g.a. med AWB)

En lampa (av grekiska λαμπάς lampás = fackla) är i strikt mening en anordning för belysning. I dagligt tal används ordet synonymt med armatur, som är en avskärmande hållare för glödlampor och lysrör. En lampa som enligt definitionen är en apparat innehåller:

  • Ljuskälla – den del som producerar ljus.
  • Armatur – bland annat elektriska anslutningsdon, sockel och annan teknisk utrustning för att ljuskällan skall fungera.

Olika typer av lampor

Inomhus

Lampett Hallwylska museet
Detalj kristallkrona i Kungssalen på Skoklosters slott
  • Arbetslampa
  • Bordlampa
  • Fönsterlampa
  • Golvlampa
  • Skrivbordslampa, arbetsplatslampa
  • Taklampa som plafond, kristallkrona, pendel
  • Vägglampa
  • Övriga lampor som tavelbelysning, bänkbelysning

Utomhus

  • Pollare
  • Stolpbelysning

Övriga typer av lampor

Se även de närbesläktade

Ljuskällor

Huvudartikel: Ljuskällor

Blandljuslampa

Huvudartikel: Blandljuslampa

Blandljuslampa är försedd med både glödtråd och kvicksilverbrännare. Den har cirka 6 gånger längre livslängd och ungefär halva strömförbrukningen för motsvarande ljusflöde jämfört med en vanlig glödlampa. 20 - 25 lumen per watt är typiskt.

Blixtlampa

Huvudartikel: Blixtlampa

Fotoblixt eller blixtlampa är avsedd för fotografering. Den ger extra ljus vid mörka förhållanden, fryser snabba rörelser och lättar upp kontrastrika bilder.

Volframljuskälla

Volframlampa
Huvudartiklar: Volframlampa och Glödlampa

Den traditionellt vanligaste typen av lampa. En glödande tråd gjord av volfram avger ljus genom elektrisk upphettning.

Lysrör

Huvudartikel: Lysrör

Lysrör är en typ av ljuskälla som blivit vanlig på grund av sitt starka ljus och låga elförbrukning. Lysrör är vanligen långa gasfyllda rör med flouroscerande pulver. Även xenonlampan är ett slags lysrör.

Båglampa

Huvudartikel: Båglampa

En av de äldsta typerna av elektrisk belysning som avger ljus genom att låta elektricitet hoppa över ett gnistgap.

Lågenergiljuskälla

Huvudartikel: Lågenergilampa
Kompaktlysrör

Lågenergilampa är ett kampanjnamn som brukar användas som benämning för lysrör i kompakt form med skruvsockel. Men det är i stort ett litet lysrör. Formen har dock anpassats för att få plats i vanliga skruvsockel armatur.

Halogenljuskälla

Huvudartikel: Halogenlampa
Halogenlampa

Halogenlampor innehåller en glödtråd, men gasblandningen som glödtråden omges av innehåller en halogen, vilket möjliggör starkare ljus. Halogenlampor används till exempel i strålkastare och små punktbelysningsarmaturer. Glödtrådens material försvinner likt glödlampor ut i den omgivande gasen men det varma halogenet återför ämnet så att glödtråden håller längre än glödlampan.

Koltrådsljuskälla

Huvudartikel: Koltrådslampa

Ljuset alstras genom en glödande tråd, som är gjord av kol. Denna typ av glödlampa var den första, men har numera nästan helt ersatts av volframlampa, som ger ett starkare ljus.

  • Koltrådlampor används numera nästan enbart för dekorativa ändamål, där det inte är ljusstyrkan som är det viktiga, utan den "varma" rödgula färgen på ljuset.
  • Ibland drar man nytta av den låga verkningsgraden som medför betydande värmeutveckling, exempelvis i så kallade kycklingmödrar.
  • P.g.a. den relativt låga reaktansen i koltråden kan lampan användas som en billig och självindikerande konstlast (konstantenn) till radiosändare.

Kvartslampa

Blandljuslampa är försedd med både glödtråd och kvicksilverbrännare. Den har cirka 6 gånger längre livslängd och ungefär halva strömförbrukningen för motsvarande ljusflöde jämfört med en vanlig glödlampa. 20 - 25 lumen per watt är typiskt. Glaskolven är gjord av kvartsglas, därav namnet, som släpper igenom ultravioletta ljusstrålar bättre än vanligt glas. Lamptypen användes förr som solarielampa men numera endast i tekniska tillämpningar.

Blixtlampa

Huvudartikel: Blixtlampa

Fotoblixt eller blixtlampa är avsedd för fotografering. Den ger extra ljus vid mörka förhållanden, fryser snabba rörelser och lättar upp kontrastrika bilder.

Volframljuskälla

Volframlampa
Huvudartiklar: Volframlampa och Glödlampa

Den traditionellt vanligaste typen av lampa. En glödande tråd gjord av volfram avger ljus genom elektrisk upphettning.

Lysrör

Huvudartikel: Lysrör

Lysrör är en typ av ljuskälla som blivit vanlig på grund av sitt starka ljus och låga elförbrukning. Lysrör är vanligen långa gasfyllda rör med flouroscerande pulver. Även xenonlampan är ett slags lysrör.

Båglampa

Huvudartikel: Båglampa

En av de äldsta typerna av elektrisk belysning som avger ljus genom att låta elektricitet hoppa över ett gnistgap.

Lågenergiljuskälla

Huvudartikel: Lågenergilampa
Kompaktlysrör

Lågenergilampa är ett kampanjnamn som brukar användas som benämning för lysrör i kompakt form med skruvsockel. Men det är i stort ett litet lysrör. Formen har dock anpassats för att få plats i vanliga skruvsockel armatur.

Halogenljuskälla

Huvudartikel: Halogenlampa
Halogenlampa

Halogenlampor innehåller en glödtråd, men gasblandningen som glödtråden omges av innehåller en halogen, vilket möjliggör starkare ljus. Halogenlampor används till exempel i strålkastare och små punktbelysningsarmaturer. Glödtrådens material försvinner likt glödlampor ut i den omgivande gasen men det varma halogenet återför ämnet så att glödtråden håller längre än glödlampan.

Koltrådsljuskälla

Huvudartikel: Kvartslampa

Kvicksilverlampa

Huvudartikel: Kvicksilverlampa
Kvicksilverlampa

Kvicksilverlampan innehåller kvicksilver i förångad form och används ofta som gatbelysning samt annan utomhusbelysning. Den ger ifrån sig ett vitt ljus med blåaktig ton och behöver en speciell drivning för att tändas.

Lysdiod

Huvudartiklar: Lysdiod och Högeffektslysdiod
En lysdiod som levererar blått ljus

Idag finns det många olika lysdioder som används med fördel som ersättning till både halogen- och glödlampa. Fördelen med lysdioder är att den höga verkningsgraden har gjort att de alltid kan användas i energisparsyfte. 2005 levererar en lysdiod cirka 100 lm/W vilket innebär cirka 4 W för att ersätta en 40 W glödlampa. De har då en livslängd på 25 000 — 250 000 timmar.

De först framtagna lysdioderna kunde bara leverera rött ljus, men efterhand blev grönt, gult, blått ljus möjligt. Länge gäckades försöken att få fram lysdioder som avger vitt ljus, men till slut har man lyckats klara även den saken.

En praktisk tillämpning av stor ekonomisk betydelse är trafiksignaler, där det höga ljusutbytet och långt liv väl kompenserar kostnaden för det spänningsomsättningsdon, som måste till för att omvandla nätspänningens 230 V till lämplig spänning på några volt per lysdioderna.

Dioderna har antingen färgat skal för att ge en speciell färg eller ofärgat skal.[källa behövs]

Natriumlampa

Huvudartikel: Natriumlampa
Högtrycksnatriumlampor

Denna ljuskälla är den mest effektiva på att omvandla energi till ljus av alla omvandlingstekniker. Däremot är dess färgåtergivningsförmåga väldigt begränsad. Dessa delas upp i lågtrycksnatrium och högtrycksnatrium. Detta beror på det inre tryck som finns inuti i glaskolven.

Neonlampa

Huvudartikel: Neonlampa

Lysrör innehållande neongas och/eller andra ädelgaser. Vanligt i reklamskyltar.

Xenonlampa

Huvudartikel: Xenonlampa

Vanlig i moderna bilstrålkastare. Blixten i mobilkameror är ofta xenonblixt och som fungerar genom att en elektrisk puls snabbt passerar ett lysrör med förgasat natrium.

Andra typer av ljuskällor

Se även