Smaragdskink

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Lamprolepis smaragdina)
Smaragdskink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSkinkar
Scincidae
SläkteLamprolepis
ArtSmaragdskink
L. smaragdina
Vetenskapligt namn
§ Lamprolepis smaragdina
AuktorLesson, 1826
Underarter[2]
  • Lamprolepis smaragdina philippinica
    (Mertens, 1928)
  • Lamprolepis smaragdina smaragdina
    (Lesson, 1826)
  • Lamprolepis smaragdina viridipuncta
    (Lesson, 1830)
Exemplar från Köpenhamns zoo
Exemplar från Köpenhamns zoo
Hitta fler artiklar om djur med

Smaragdskink (Lamprolepis smaragdina) är en trädlevande ödla från östra Sydostasiens övärld som tillhör familjen skinkar. Det finns åtminstone tre underarter, L. s. philippinica, L. s. smaragdina och L. s. viridipuncta[2].

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Smaragdskinken blir upp till 25 centimeter lång och är oftast klart grön i färgen (individer med mer brunaktig färg eller mörkare svart färg kan förekomma). Fjällen är släta och glänsande, nosen är spetsig och svansen lång och avsmalnande. Benen är välutvecklade.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Smaragdskinken förekommer i östra Indonesien (från Sulawesi och på mindre öar söder och öster om denna) och på Nya Guinea, Filippinerna och, ifrågasatt, på Taiwan samt på några andra öar i västra Stilla havet, däribland Amiralitetsöarna, Marshallöarna och Salomonöarna.[1]

Underarten L. s. philippinica är endemisk för Filippinerna.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Smaragdskinken lever i låglandsregnskog, sumpskog, delvis avverkad skog, plantager och trädgårdar, där den hittas på träd och trädgrenar, sällan på marken. Den är dagaktiv och brukar värma sig i solen på grenar mellan 1 och 5 m över marken. På natten sover den på omkring 10 meters höjd i träden.[1] Arten är mycket territoriell.[3]

Födan består av insekter, spindlar, maskar, mindre fågelägg, mindre ryggradsdjur, frukt samt nektar och kronblad från blommor.[1][3] Fjärilar och steklar svarar för nästan 50 % av födan.[1]

Honorna lägger 2 till 11 ägg (vanligen 6 ägg) vilka kläcks efter 54 till 58 dagar.[3]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Några exemplar fångas och säljs som terrariedjur. Hela populationen anses vara stor. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Shea, G. et al. 2022 Emerald Skink Lamprolepis smaragdina . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 februari 2023.
  2. ^ [a b c] Peter Uetz och Jakob Hallermann. Lamprolepis smaragdina (Lesson, 1829)” (på engelska). The Reptile Database. Hamburgs zoologiska museum. http://reptile-database.reptarium.cz/species?genus=Lamprolepis&species=smaragdina. Läst 26 februari 2023. 
  3. ^ [a b c] ”Smaragdskink” (på danska). Köpenhamns zoo. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131009205920/http://zoo.dk/BesogZoo/Det%20kan%20I%20opleve%20i%20Zoo/Dyreleksikon/Krybdyr/Smaragdskink.aspx. Läst 26 februari 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]