Laportea aestuans

Från Wikipedia
Laportea aestuans
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljNässelväxter
Urticaceae
SläkteLaportea
ArtLaportea aestuans
Vetenskapligt namn
§ Laportea aestuans
Auktor(Linné) Chew
Synonymer
Urtica villosa Salzm. ex Miq.
Urtica tuberculata Anderss.
Urtica schimperiana Hochst. ex Steud.
Urtica racemosa Burm. ex Wedd.
Urtica petiolata Steud.
Urtica nemorosa Kunth
Urtica latifolia Rich.
Urtica hirsuta Vahl
Urtica divergens G. F. W. Mey.
Urtica divaricata Forssk.
Urtica corylifolia Juss. ex Poir.
Urtica caravellana Schrank
Urtica aestuans Linné
Urera gaudichaudiana Hensl.
Laportea glandulosa (Wedd.) V.C. Lima
Laportea bathiei Leandri
Fleuryopsis petiolata Opiz
Fleurya petiolata Decne.
Fleurya perrieri Leandri
Fleurya lurida Bl.
Fleurya ingrata Miq.
Fleurya glandulosa Wedd.
Fleurya corylifolia (Juss. ex Poir.) Gaud.
Fleurya cordata Gaud.
Fleurya caraoellana Wedd.
Fleurya aestuans var. racemosa (Burm. ex Wedd.) Wedd.
Fleurya aestuans var. glandulosa (Wedd.) Wedd.
Fleurya aestuans (Linné) Gaud.

Laportea aestuans[1] är en nässelväxtart som först beskrevs av Carl von Linné, och fick sitt nu gällande namn av Chew. Laportea aestuans ingår i släktet Laportea och familjen nässelväxter.[2][3] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Chew, 1965 In: Gard. Bull. Singapore, 21: 200
  2. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (11 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16801785. Läst 26 maj 2014. 
  3. ^ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 15 augusti 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]