Lars Björne

Från Wikipedia
För filmfotografen (1926-2013), se Lasse Björne.

Lars Magnus Einar Björne, född 16 december 1944 i Åbo,[1] är en finländsk rättshistoriker.

Björne blev juris doktor vid Åbo universitet 1977.[2] Han blev 1979 professor i romersk rätt och rättshistoria vid samma universitet. Hans huvudsakliga forskningsområde har varit den nordiska rättsvetenskapens historia.

Björne promoverades till hedersdoktor vid Lunds universitet 2003 och vid Universitet i Oslo 2011.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Publikationer i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Den nordiska rättsvetenskapens historia, 1995-2007.
    • Del 1, Patrioter och institutionalister: tiden före år 1815, 1995.
    • Del 2, Brytningstiden: 1815-1870, 1998.
    • Del 3, Den konstruktiva riktningen: 1871-1910, 2002.
    • Del 4, Realism och skandinavisk realism: 1911-1950, 2007.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Björne, Lars i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  2. ^ University of Turku: Lars Björne Arkiverad 6 april 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 2017-04-05
  3. ^ Kuka kukin on 2015, Otava, 2014, s. 71, ISBN 978-951-1-28228-0.[källa från Wikidata]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars_Björne&oldid=53993638”