Lars-Eric Kjellgren

Från Wikipedia
Lars-Eric Kjellgren
Lars-Eric Kjellgren (i mitten) med Sven-Eric Gamble och Arne Ragneborn vid inspelningen av Medan staden sover 1950.
Lars-Eric Kjellgren (i mitten) med Sven-Eric Gamble och Arne Ragneborn vid inspelningen av Medan staden sover 1950.
FöddLars-Eric August Kjellgren
28 augusti 1918
Arvika i Värmland
Död10 februari 2003 (84 år)
Johannes församling i Stockholm
MakaElisaveta von Gersdorff
(g. 1948–19??; skilda)
Bella Narkirier
(g. 1961–2003; hans död)
IMDb SFDb

Lars-Eric August Kjellgren, född 28 augusti 1918 i Arvika i Värmland, död 10 februari 2003 i Johannes församling i Stockholm,[1] var en svensk filmregissör och manusförfattare.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kjellgren anställdes 1942 efter studier i Uppsala och Stockholm av Svensk Filmindustri som manusgranskare och författare. Hans första skrivna manus blev 1943 års Natt i hamn. Utöver detta var han inspelningsledare åt Ingmar Bergman och Alf Sjöberg och regiassistent åt Gustaf Molander.[2]

1946 började Kjellgren som regissör. Debuten skedde med 1947 års Tappa inte sugen med Nils Poppe i huvudrollen. Samarbetet med Poppe fortsatte i ytterligare fyra filmer, den sista 1952 års Flyg-Bom. Under 1950-talet kom han alltmer att regissera filmer som fokuserade på samhälleliga problem. 1950 års Medan staden sover, den första film Kjellgren både regisserade och skrev manus till, handlade om ungdomsbrottslighet och andra sociala problem i Stockholm. Andra filmer i samma stil följde: Våld (1955), Den hårda leken (1956) och Nattens ljus (1957).[2]

Flera av Kjellgrens filmer hyllades för sin kraftfulla regi och personinstruktionerna. Vissa filmer bar även drag av film noir, till exempel Nattens ljus. Kjellgrens produktion var mångfasetterad då han gjorde både folkliga komedier och samarbetade med blivande företrädare för den svenska nya vågen som kom på 1960-talet. Kjellgren var en av 1950-talets mer betydande regissörer även om han i dag är relativt bortglömd.[2]

Han var gift två gånger, 1948 med skådespelaren Elisaveta von Gersdorff [3] och andra gången, från 1 juni 1961, med journalisten Bella Tatiana Narkirier (född 1928), från Israel.[1][4] Kjellgren är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Ingmar Bergman och Lars-Eric Kjellgren under produktionen av Hamnstad 1948. Foto: Louis Huch.

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utöver detta var Kjellgren nominerad till en Golden Lion vid Venedigs filmfestival 1957 för Nattens ljus'.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  2. ^ [a b c d] ”Lars-Eric Kjellgren”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61209&iv=OVERVIEW. Läst 23 mars 2013. 
  3. ^ Dagens Nyheter 7 maj 1948 sid.12
  4. ^ http://www.dn.se/arkiv/familj/livet-bakom-filmkameran-dn-gratulerar/
  5. ^ ”Lars-Eric Kjellgren”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm0458030/awards. Läst 23 mars 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]