Lars-Erik Edlund
| Lars Erik Anders Edlund | |
 Lars-Erik Edlund 2013. | |
| Född | 16 augusti 1953 Trehörningsjö, Ångermanland |
|---|---|
| Bosatt i | Holmsund |
| Nationalitet | svensk |
| Forskningsområde | svenska, nordiska språk, etymologi |
| Institutioner | Umeå universitet, Johan Nordlander-sällskapet, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien |
| Känd för | ortnamnsforskning |
| Nämnvärda priser | Svenska Akademiens personliga pris (2010), Kungliga Serafimermedaljen (2014) med flera |
Lars-Erik Edlund, född 16 augusti 1953 i Trehörningsjö, Ångermanland, är en svensk nordist och sedan 1995 professor i nordiska språk vid Umeå universitet.
Edlund disputerade 1985 med avhandlingen Studier över svenska ortsboöknamn och blev docent 1989. Hans huvudsakliga forskningsområden är ortnamnsforskning, dialektologi och språkhistoria; forskning som han ofta bedrivit i tvärvetenskapliga projekt i nära samarbete med historieforskare, som till exempel Kulturgräns norr – Förändringsprocesser i tid och rum (1996–2005).[1]
Under åren 1994–1996 var han chefredaktör för uppslagsverket Norrländsk uppslagsbok, och har senare varit chefredaktör för tidskriften Journal of Northern Studies sedan den – på Edlunds initiativ – grundades år 2007.
Uppdrag[redigera | redigera wikitext]
Lars-Erik Edlund har innehaft en rad vetenskapliga uppdrag. Åren 1992–94 var han ledamot av regeringens forskningsberedning. Han är för närvarande bland annat ledamot av Svenska språknämnden, Svenska fornskriftsällskapet, Forskningsnämnden för modern svenska samt ordförande för Johan Nordlander-sällskapet. Vidare utsågs han 1988 till ledamot av Kungliga Skytteanska samfundet (och var åren 2003–2021 dess preses), år 1994 till Kungl. Gustav Adolfs Akademien (och preses från 2016), år 1998 till ledamot av Svensk-österbottniska samfundet och år 2001 till ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.
Åren 1999–2005 var Edlund dekanus för Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. Edlund har också under många år anlitats som expert för högskoleprovets verbala delar.
Efter 18 år som dess preses lämnade Lars-Erik Edlund våren 2021 Kungl. Skytteanska Samfundets ledning, och tilldelades i samband med detta Samfundets guldmedalj för sina insatser, inte minst för att ha vidgat Samfundets räckvidd, dels till regionens alla lärosäten och dels i samarbetet med Svensk-Österbottniska Samfundet.[2]
Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Edlund, Lars-Erik (1985). Studier över nordsvenska ortsboöknamn (avhandling). Umeå: Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå. Serie B, Namn, 0349-0904 ; 2. Libris 7757510. ISBN 91-86372-05-X
- Edlund, Lars-Erik; Hene, Birgitta (1996, 2:a uppl.). Lånord i svenskan. Om språkförändringar i tid och rum. Stockholm: Norstedts. Libris 7157205. ISBN 91-1-964772-7
- Gamla ortnamn i Medelpad. I: Lars-Göran Tedebrand (red.), Sundsvalls historia, del 1, 1996
- Edlund Lars-Erik, red (1997). Kartan i kulturforskningens tjänst: En artikelsamling. (Serie: Kulturens frontlinjer, 1402-8506 ; 2). Umeå: Kulturgräns norr. Libris 7772133. ISBN 91-88466-03-5
- Edlund, Lars-Erik (2013). Jacobsson Roger. red. Morfars karta visar vägen: ett urval språkvetenskapliga texter 1979-2013 : festskrift tillägnad Lars-Erik Edlund på 60-årsdagen den 16 augusti 2013. Umeå: Kungl. Skytteanska Samfundet. Libris 15219243. ISBN 9789186438463
- Olsson Lars Gunnar, Haugen Susanne, Edlund Lars-Erik, Tedebrand Lars-Göran, red (2013). Umeå 1314–2014: 100 berättelser om 700 år. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 30. Skellefteå: Artos & Norma. Libris 14803107. ISBN 9789175806686
Priser och utmärkelser (i urval)[redigera | redigera wikitext]
- 1982 – Beskowska Stipendiet av Vitterhetsakademien
- 1984 – Vetenskapligt pris från Kungliga Skytteanska Samfundet
- 1986 – Umeå universitets pris för populärvetenskaplig verksamhet
- 1993 – Uppsala universitets umefonds pris
- 1995 – Kungl. Skytteanska Samfundets pris till yngre forskare inom humaniora
- 1995 – Jöran Sahlgrens pris av Kungl. Gustav Adolfs akademien
- 2010 – Svenska Akademiens personliga pris[3]
- 2014 – H.M. Konungens medalj i guld 8:e storleken med Serafimerordens band (Kon:sGM8mserafb)[4]
- 2014 – Nils Ahnlunds pris av Kungl. Gustav Adolfs Akademien[5]
- 2022 – Umeå universitets förtjänstmedalj [6]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Edlund, Lars-Erik (25 mars 2009). ”Kulturgräns norr – syntes”. Umeå universitet. https://www.umu.se/forskning/projekt/kulturgrans-norr---syntes/. Läst 26 oktober 2018.
- ^ ”Lars-Erik Edlund tilldelas Kungl. Skytteanska Samfundets guldmedalj”. Umeå universitet. 1 juni 2021. https://www.mynewsdesk.com/se/umea_universitet/pressreleases/lars-erik-edlund-tilldelas-kungl-skytteanska-samfundets-guldmedalj-3104544. Läst 1 juni 2021.
- ^ Svenska Akademiens Högtidssammankomst 2010 Arkiverad 15 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 4 juli 2014
- ^ Kungahuset.se – Medaljförläningar Arkiverad 3 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 4 juli 2014
- ^ Per Melander (21 oktober 2014). ”Umeåprofessor prisad”. Umeå universitet. https://www.umu.se/nyheter/umeaprofessor-prisad_5823212/. Läst 26 april 2022.
- ^ Anja Axelsson (26 april 2022). ”Mottagare av Umeå universitets förtjänstmedalj 2022”. Umeå universitet. https://www.aurora.umu.se/nyheter/2022/4/mottagare-av-umea-universitets-fortjanstmedalj-2022/. Läst 26 april 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Officiell webbplats på Umeå universitet
- Lars-Erik Edlund i Libris
- Lars-Erik Edlund (f. 1953) hos Litteraturbanken
|
- Födda 1953
- Levande personer
- Män
- Svenska lingvister
- Svenska professorer i nordiska språk
- Ledamöter av Vitterhetsakademien
- Ledamöter av Kungliga Gustav Adolfs Akademien
- Ledamöter av Kungliga Skytteanska Samfundet
- Personer verksamma vid Umeå universitet
- Alumner från Umeå universitet
- Mottagare av Hans Majestät Konungens medalj
- Personer från Björna socken
- Högskoleprovet