Lars Ahlin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lars Ahlin
Lars och Gunnel Ahlin 1960.
Lars och Gunnel Ahlin 1960.
Född 4 april 1915
Sundsvall
Död 10 mars 1997 (81 år)
Stockholm
Nationalitet Sverige Svensk
Språk Svenska
Verksam 1943-1996

Lars Ahlin, född 4 april 1915 i Sundsvall, död 10 mars 1997 i Stockholm, var en svensk författare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lars Ahlin föddes i något som han själv beskriver som ett slumområde i ett hus på Bleckslagargatan 24 på Södermalm i Sundsvall. Han var yngst av sju syskon. När han var tre år flyttade familjen till Stockholm, där modern Jenny (född Lannerstedt) rymde från äktenskapet för en yngre man. I Stockholm fick barnen i realiteten klara sig själva, eftersom fadern, Gustaf Ahlin (1881-1943), var handelsresande och borta hemifrån under långa perioder. 1922, när Lars Ahlin var sju år, gifte hans far om sig med Tina Jakobsson, ensamstående mor till två pojkar. De bodde i Hellbergska huset på Storgatan 33 i Sundsvall. Gustaf Ahlin flyttade också dit med fyra söner. Lars Ahlin var därmed tillbaka i Sundsvall, men kallades efter sina fyra år i Stockholm för stockholmaren. Redan från början hade han alltså en särskild distans till Sundsvallslivet.

Lars Ahlin gick i folkhögskola 1933-35 och prövade ett tiotal yrken. Efter folkskolan följde – föräldrarna hade inte råd att låta honom fortsätta i läroverket – arbete som springschas, inkasserare och anställning på den kommunistiska tidningen Norrlands-Kuriren. Han gifte sig 1946 med Gunnel Ahlin (1918-2007). År 1969 blev han fil. hedersdoktor vid Umeå universitet.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Lars Ahlin debuterade 1943 med idéromanen Tåbb med manifestet och hans egensinniga och stilistiskt skiftande romaner gjorde honom till en av efterkrigstidens mest uppburna svenska prosaister. Lars Ahlin utgår i sina verk från andra människors språkliga situation och kombinerar episk experimentlusta med mångstämmighet. Hans karaktärer är särpräglade naturer, undantagstyper, i konflikt med sin ofta norrländska omgivning. Sitt mörka patos förenar Lars Ahlin med drastisk folklig humor.

Med romaner som Min död är min (1945) och Om (1946) utvecklade Lars Ahlin en egen romanestetik där författarens uppgift är att vara en "identificator och förbedjare" och att kommunicera med läsaren. Romanen och språket blir den värld i vilken mänsklig gemenskap uppstår. Realismens illusionseffekter måste därför brytas ned och ersättas av språket självt som centrum för dialogen mellan författaren och läsaren rörande de existentiella grundfrågorna, menade han.

Efter experimentromanen Fromma mord (1952), där Ahlin med stor komplexitet kritiserade det kristna fromhetsbegreppet, följde en rad romaner där Ahlin belyser olika aspekter av det mänskliga livet. Kanelbiten (1953) är en psykologisk studie av en ung flickas brådmogna utveckling till kvinna, Stora glömskan (1954) är ett motsvarande porträtt av den brådmogna pojken Zacharias och Kvinna, kvinna (1955) en intensiv kärleksroman. Ahlins mästerverk anses emellertid vara Natt i marknadstältet (1957) som är en storslagen roman där en svår äktenskapskris kontrasteras mot en varm livsinsikt och där Ahlins återkommande tema om livsförnedring och möjlig återupprättelse når en konstnärlig höjdpunkt.

Med konstnärsromanen Bark och löv (1961) återvände Ahlin till den experimentella romanformen. Den följdes av en mer en tjugoårig tystnad som motiverades av att författaren sagt allt vad han ville säga och inte hade mer att tillägga. På 1980-talet återkom han med enklare och mer realistiska romaner som Sjätte munnen (1985).[1]

Villa Vingarna i Äppelviken[redigera | redigera wikitext]

Författaren Lars Ahlin framför Villa Vingarna på Korsvägen 9 i Äppelviken i Bromma (1957).

Familjen Ahlin var den första gästen i Sveriges Författarförbunds Villa Vingarna i Äppelviken i Bromma och flyttade in där 1957.[2] Villa Vingarna är en villa på Korsvägen 9 vid hörnet av Klövervägen 16 i Äppelviken. I villan bodde tidigare civilassessor Waldemar Robert Ditzinger (1876-1955). Då han dog testamenterade han villan till Sveriges Författarförbund. Enligt Ditzingers vilja skulle villan användas såsom hedersbostad av en förtjänt skönlitterär författare.

Villan heter Villa Vingarna, eftersom det i trädgården stod ett exemplar av denna skulptur av Carl Milles. Skulpturen Vingarna eller Gosse med örn komponerades 1908 och utfördes i större skala 1910 av Carl Milles. Skulpturen föreställer en naken yngling på knä på ett stenblock, som på sina uppsträckta armar lyfter en örn med utbredda vingar. Skulpturen är i sin monumentalversion 270 centimeter hög och är i sin tur placerad på en hög kolonn som mäter olika på olika platser. Nu är denna skulptur flyttad och finns idag utanför Nationalmuseum i Stockholm.

Så här skrev Lars Ahlin i Stora glömskan 1954: "Lär mig leva så som Stora Glömskan lever. Måtte jag som han kunna finnas på två platser samtidigt utan att jag därför fördärvar den plats där min kropp är."[3]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Tåbb med manifestet (1943)
  • Inga ögon väntar mig 1944
  • Min död är min 1945
  • Storm kring Ahlin 1945 (litterär debatt)
  • Om 1946
  • Jungfrun i det gröna 1947
  • Fångnas glädje 1947 (noveller)
  • Egen spis 1948
  • Lekpaus 1948
  • Eld av eld 1949
  • Huset har ingen filial 1949
  • Ung man med manifest 1951
  • Fromma mord 1952
  • Kanelbiten 1953
  • Stora glömskan 1954
  • Kvinna, kvinna 1955
  • Natt i marknadstältet (1957)
  • Gilla gång 1958
  • Nattens ögonsten 1958 (illustrerad av Håkan Bonds)
  • Bark och löv 1961
  • Hannibal Segraren 1982 (tillsammans med Gunnel Ahlin)
  • Tal på Övralid 1983, 1983
  • Sjätte munnen 1985
  • Vaktpojkens eld 1986 (noveller)
  • Din livsfrukt 1987
  • 4 pjäser 1990
  • De sotarna! De sotarna! 1990
  • Det florentinska vildsvinet 1991
  • Estetiska Essayer 1994
  • Sjung för de dömda! 1995
  • Breviarium 1996 (essäer)
  • Landsatt per fallskärm 2002
  • Som guld i glöd 2007

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Ahlin-sällskapet: medlemsblad. Sundsvall: Lars Ahlin-sällskapet. 2000-. Libris 10487821 
  • Adam, Karin B. (1993). Auf den Spuren der Ästhetik Lars Ahlins vor dem Hintergrund seines Romans "Din livsfrukt": Magisterarbeit in der Philosophischen Fakultät II (Sprach- und Litteraturwissenschaften) der Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg. Erlangen: Friedrich-Alexander-Univ. Erlangen-Nürnberg. Libris 2063671 
  • Ahlin, Gunnel (2001). Lars Ahlin växer upp. Stockholm: Bonnier. Libris 8345260. ISBN 91-0-057370-1 
  • Ahlin, Gunnel (2005). Nu ska vi ta pulsen på världen!: Lars Ahlin åren 1946-1997. Stockholm: Bonnier. Libris 9718053. ISBN 91-0-010586-4 
  • Ahlund, Claes (1998). ”Från epifani till sammanbrott: Novellstrukturer hos Lars Ahlin och Stig Dagerman”. Nordlit (Tromsø : Univ., 1997-) 1998 (Nr 3),: sid. 87-120. ISSN 0809-1668. ISSN 0809-1668 ISSN 0809-1668.  Libris 2864765
  • Andersson, Helen (1998). Det etiska projektet och det estetiska: tvärvetenskapliga perspektiv på Lars Ahlins författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607650. ISBN 91-7139-360-9 
  • Augustsson, Lars Åke (1978). Lars Ahlin och Sundsvall. Sundsvalls tidnings årsbok, 0348-4610 ; 1978. Sundsvall: Sundsvalls tidn. Libris 168453 
  • En bok till Lars Ahlin den 4 april 1965. Stockholm: Bonnier. 1965. Libris 627634 
  • Ekholm, Christer (1995). Om Om: en obduktion av Lars Ahlins roman Om. Meddelanden / Litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, 0283-8079 ; 18. Göteborg. Libris 7756444. ISBN 91-86270-48-6 
  • Ekman, Hans-Göran (1975). Humor, grotesk och pikaresk: studier i Lars Ahlins realism = The humorous realism of Lars Ahlin. Staffanstorp: Cavefors. Libris 7401875. ISBN 91-504-0394-X 
  • Essunger, Maria (2005). Kärlekens möjlighet: skönlitterär gestaltning och teologisk reflektion hos François Mauriac och Lars Ahlin. Uppsala studies in faiths and ideologies, 1102-7878 ; 16. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Libris 9879945. ISBN 91-554-6270-7 
  • Forssell, Lars (1996). ”Lars Ahlin och "Kanelbiten"”. Loggbok / urval: Crister Enander (Stockholm : Hägglund, 1996): sid. [143]-164 : ill..  Libris 2526674
  • Frostenson, Katarina (1978). Lars Ahlins Huset har ingen filial. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga institutionen. Libris 3389961 
  • Furuland, Lars (1971). ”Lars Ahlin”. Folkhögskolan - en bildningsväg för svenska författare (1971): sid. 187-228.  Libris 10474156
  • Hammar, Stina (1997). Eurydikes visa: en bok om den sinnliga tankekällan : med hjälp av texter av Ahlin - Dostojevskij - Gorkij. Danderyd: Tomas Hammar FOU. Libris 7451749. ISBN 91-630-5042-0 
  • Hansson, Gunnar D. (1988). Nådens oordning: studier i Lars Ahlins roman Fromma mord. Stockholm: Bonnier. Libris 7147596. ISBN 91-0-047499-1 
  • Josefson, Eva-Karin (1988). ”Myten om det evigt kvinnliga: Lars Ahlins roman "Jungfrun i det gröna"”. Tidskrift för litteraturvetenskap (1988) 17(1988):4,: sid. 23-41. 1104-0556. ISSN 1104-0556.  Libris 9252055
  • Linder, Erik Hjalmar (1955). ”Med Lars Ahlin i Sundsvall”. Sommarresa till diktens städer (1955): sid. 77-86.  Libris 10474191
  • Lindqvist, Karl (1990). ”Mannen på soptippen eller Konsten att sköta en obemannad dressin: om symboliken i Lars Ahlins Din livsfrukt”. Ord & bild (Print) (Göteborg : Ord & bild, 1892-) 1990:4,: sid. 75-92. ISSN 0030-4492. ISSN 0030-4492 ISSN 0030-4492.  Libris 3333641
  • Lundell, Torborg (1977). Lars Ahlin. Twayne's world authors series, 0564-5603 ; 430. New York: Twayne. Libris 5700976. ISBN 0-8057-6270-1 
  • Läs mig som läser er: texter om Lars Ahlin 1943-2009. Gråbo: Anthropos i samarbete med Lars Ahlin-sällskapet. 2009. Libris 11610564. ISBN 91-85722-30-8 
  • Melberg, Arne (1973). På väg från realismen: en studie i Lars Ahlins författarskap, dess sociala och litterära förutsättningar. Kritik, 99-0402175-9 ; 4. Stockholm: Gidlund. Libris 8369314. ISBN 91-7021-020-9 
  • Nielsen, Erik A. (1968). Lars Ahlin: studier i sex romaner. Stockholm: Bonnier. Libris 8072870 
  • Nylander, Olle (1969). Tåbb med manifestet: studiehandledning till Lars Ahlins bok Tåbb med manifestet. Stockholm: Brevskolan. Libris 627645 
  • Röjdalen, Carin (1997). "Men jag ville hjälpa": studier i Lars Ahlins 1940-talsnovellistik. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, 0348-4653 ; 31. Göteborg: Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 8380318. ISBN 91-86270-51-6 
  • Synpunkter på Lars Ahlin. Aldusserien, 0346-5454 ; 315. Stockholm: Aldus/Bonnier. 1971. Libris 8081512 
  • Trotzig, Birgitta (1993). ”Till det levandes lov: [Lars Ahlin]”. Porträtt (Stockholm : Bonnier, 1993): sid. 29-46.  Libris 2011321
  • Tyrberg, Anders (2002). Anrop och ansvar: berättarkonst och etik hos Lars Ahlin, Göran Tunström, Birgitta Trotzig, Torgny Lindgren. Stockholm: Carlsson. Libris 8461786. ISBN 91-7203-476-9 
  • Van den Steen, Marc (1980). Lars Ahlins jämlikhetsestetik: en nyckel till "Bark och löv". Gent: Rijksuniversiteit Gent. Libris 9878757 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olsson, Bernt; Algulin, Ingemar (1987). Litteraturens historia i Sverige. Norstedts. sid. 509-512. ISBN 91-1-873022-1 
  2. ^ [a b c] Länsbiblioteket Västernorrland, Författare med anknytning till Medelpad och Ångermanland, Lars Ahlin.
  3. ^ Webbplats för Lars Ahlin-sällskapet.