Lars Egge

Från Wikipedia
Lars Egge
Lars Egge i operetten Sista valsen.
Lars Egge i operetten Sista valsen.
FöddLars Hjalmar Bernhard Egge
25 september 1894
Stockholm
Död22 oktober 1965 (71 år)
Solna
Aktiva år1918–1964
MakaSonja Looft
(1921–1927; skilda)
Maja Cassel
(1928–1940; skilda)
Isa Quensel
(1940–1965; hans död)
IMDb SFDb

Lars Hjalmar Bernhard Egge, född 25 september 1894 i Stockholm, död 22 oktober 1965 i Solna församling,[1] var en svensk operettsångare, skådespelare och teaterchef.

Egge scendebuterade 1918 i Stockholm och blev senare engagerad som turnerande skådespelare. 1922 började han studera sång i Berlin, varefter han engagerades vid Hippodromteatern i Malmö. Han filmdebuterade 1920.

Han var ledare för folkparkernas operettsektion 1935–1940 och chef för Stora teatern i Göteborg 1938–1948.

Han var gift första gången 1921–1927 med skådespelaren Sonja Looft, andra gången 1928–1940 med skådespelaren Maja Cassel och tredje gången från 1940 till sin död med operasångaren Isa Quensel. Lars Egge är begravd på Ununge kyrkogård.[2]

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1925 Storfurst Alex Doroschinskij Orloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten		 Nils Johannisson Oscarsteatern[3][4][5]
1926 Hollandsflickan
Leo Stein, Béla Jenbach och Emmerich Kálmán		 Oskar Textorius Oscarsteatern[6]
Klas Ankarstock Apollon ombord
Evert Taube		 Oskar Textorius Vasateatern[7][8]
Gregoire Niniche
Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud		 Albert Ranft Vasateatern[9]
Mister X Cirkusprinsessan
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[10][11]
1927 Smällkaramellen
Jean Gilbert, Leo Kastner och Alfred Möller		 Oskar Textorius Vasateatern[12]
Sjöofficeren Alexandra
Albert Szirmai och Franz Martos		 Oskar Textorius Vasateatern[13]
Bankkamrern Adjö, Mimi
Ralph Benatzky, Alexander Engel och Julius Horst		 Oskar Textorius Vasateatern[14][15]
1928 Svalboet
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka		 Oskar Textorius Vasateatern[16]
Georges Valandray Inte på mun
Maurice Yvain och André Barde		 Oskar Textorius Vasateatern[17][18]
Miss America
Walter Bromme, Georg Okonkowsky och Willy Steinberg		 Sigurd Wallén Vasateatern[19]
Hertiginnan av Chicago
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[20]
Bàron Pista Hennes excellens
Michael Krausz, Ernst Welisch och Rudolf Schanzer		 Oskar Textorius Vasateatern[17][21]
Nikolas von Tamassy Grevinnan Eva
Albert Szirmai och Frans Martos		 Oskar Textorius Vasateatern[22]
Dimitri Wladimir Sarrassow Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[23]
1929 Prins Sascha av Koruga Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher		 Oskar Textorius Vasateatern[24]
Felix Myrtenbach Nattkavaljeren
Robert Stolz, Alfred Maria Willner och Rudolf Österreicher		 Oskar Textorius Vasateatern[25]
John Boggs Hjärter dam
Lewis E. Gensler, Laurence Schwab och B. G. de Sylva		 Nils Johannisson Vasateatern[26][27]
Greve Varigny Jag bedrar dig blott av kärlek
Ralph Rudin och Robert Blum		 Gustaf Bergman Vasateatern[28][29]
Jim Kenyon Rose Marie
Rudolf Friml, Herbert Stothart,
Otto Harbach och Oscar Hammerstein		 Gustaf Bergman Vasateatern[30][31]
1930 Almasy Hotell Stadt Lemberg
Jean Gilbert och Ernst Neubach		 Adolf Niska Vasateatern[32][33][34]
Franz Kejsarinnan Maria Theresia
Leo Fall, Julius Brammer, Alfred Grünwald		 Oskar Textorius Vasateatern[35]
Mr Cinders
Vivian Ellis, Richard Myers,
Clifford Grey och Greatrex Newman		 Adolf Niska Vasateatern[36]
Orloff
Bruno Granichstaedten och Ernst Marischka		 Naima Wifstrand Vasateatern[37]
1932 Pierre Birabeau, "Röda skuggan" Ökensången
Oscar Hammerstein, Otto Harbach,
Frank Mandel och Sigmund Romberg		 Nils Johannisson Oscarsteatern
1933 Roberto, flykting Nymånen
Oscar Hammerstein, Laurence Schwab, Frank Mandel och Sigmund Romberg		 Harry Stangenberg Oscarsteatern[38]
1934 Djävulsryttaren Djävulsryttaren
Emmerich Kálmán, Rudolf Schanzer och Ernst Welisch		 Nils Johannisson Oscarsteatern[39]
Min syster och jag
Ralph Benatzky och Robert Blum		 Lars Egge Folkparksturné
Furstinnan Jadja
Alfred Grünwald, Ludwig Herzer och Robert Stolz		 Nils Johannisson Oscarsteatern[40]
1935 Charlite Kettman Maya
Imre Harmath, Rudolf Schanzer,
Ernst Welisch och Szabolcs Fényes		 Nils Johannisson Oscarsteatern
Casanova Casanova
Johann Strauss den yngre och Ralph Benatzky		 Harry Stangenberg Oscarsteatern
Zigenarkärlek
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky		 Lars Egge Folkparksturné
Leopold Vita Hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky		 Lars Egge Folkparksturné
1936 Greve Danilo Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Gustaf Bergman Stora Teatern[41]
1942 Blåjackor
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie		 Leif Amble-Naess Stora Teatern[42]
1945 Manina
Nico Dostal		 Nils Johannisson Stora Teatern[43]
1947 Sergej Polundra
Vasilij Solovjov-Sedov		 Lars Egge Stora Teatern[44]
1950 Brudgummen En skugga
Hjalmar Bergman		 Ingmar Bergman Intiman[45]
1950 Gatusångaren Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill		 Ingmar Bergman Intiman[46]
1951 Drömflickan
Elmer Rice		 Hasse Ekman Intiman[47]
Ta hand om Amelie
Georges Feydeau		 Hjördis Petterson Intiman[48]
1953 Paul Sista valsen
Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Einar Beyron Oscarsteatern[49]
Arvide Abernathy Änglar på Broadway
Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[50]
Buffalo Bill Annie Get Your Gun
Irving Berlin, Dorothy Fields och Herbert Fields		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[51]
1954 Baron Mirko Zeta Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Lars Egge Oscarsteatern[52]
1955 Henri de Château-Fegure, major Lilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud		 Ivo Cramér Oscarsteatern[53]
1957 Sergius Wladimir Cirkusprinsessan
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald		 Egon Larsson Oscarsteatern[54]
1961 Franz Josef Vita Hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky		 Egon Larsson Oscarsteatern[55]
1964 Rolf Swedenhielm Sr Swedenhielms
Hjalmar Bergman		 Riksteatern

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1934 Min syster och jag
Meine Schwester und ich		 Ralph Benatzky och Robert Blum Folkparksturné
1935 Zigenarkärlek
Zigeunerliebe		 Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky Folkparksturné
Vita hästen
Im weißen Rößl		 Hans Müller och Ralph Benatzky Folkparksturné
1946 Sista valsen
Der letzte Walzer		 Oscar Straus, Julius Brammer och Alfred Grünwald Stora Teatern[56]
Fågelhandlaren
Der Vogelhändler		 Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held Stora Teatern[57]
1947 En valsdröm
Ein Walzertraum		 Oscar Straus, Felix Dörmann och Leopold Jacobson Stora Teatern[58]
Polundra
Vasilij Solovjov-Sedov Stora Teatern[44]
1951 Värdshuset Vita hästen
Im weißen Rößl		 Ralph Benatzky, Eric Charell och Hans Müller Skansens friluftsteater
1954 Glada änkan
Die lustige Witwe		 Franz Lehár Oscarsteatern

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ Gravar.se
  3. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  4. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1925 s. 97
  5. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 104. Libris 8081302 
  6. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 107. Libris 784760 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 augusti 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-08-30/234/7. Läst 1 januari 2016. 
  8. ^ Erik Nyblom (3 september 1926). ”Två premiärer på torsdagen: Svensk operett på Vasan, nyuppsättning av 'Romeo och Julia' på Operan”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-03/238/11. Läst 29 augusti 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-10/245/7. Läst 1 januari 2016. 
  10. ^ Erik Nyblom (7 oktober 1926). ”Succès på Vasateatern: 'Cirkusprinsessan', ett fynd som situationen och publiken krävde”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-07/272/10. Läst 29 augusti 2015. 
  11. ^ Rosengren (1948), sid 119
  12. ^ Sven Haglund (23 januari 1927). ”'Smällkaramellen' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-01-23/21/10. Läst 29 augusti 2015. 
  13. ^ Erik Nyblom (24 mars 1927). ”Revolutionsoperett gör succès på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-03-24/81/12. Läst 29 augusti 2015. 
  14. ^ Teateralmanack 1927 i Svenska Dagbladets Årsbok – femte årgången, händelserna 1927 (1928) s. 112
  15. ^ ”Adjö, Mimi”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14528&pos=12. Läst 5 juli 2015. 
  16. ^ Sven Lindström (1 maj 1928). ”'Svalboet' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-05-01/118/8. Läst 29 augusti 2015. 
  17. ^ [a b] Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) s. 145
  18. ^ ”Inte på mun”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14421&pos=329. Läst 11 juli 2015. 
  19. ^ Sven Lindström (16 maj 1928). ”'Miss America' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-05-16/133/12. Läst 29 augusti 2015. 
  20. ^ Sven Lindström (10 november 1928). ”'Hertiginnan av Chicago' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-10/308/8. Läst 29 augusti 2015. 
  21. ^ ”Hennes excellens”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14422&pos=330. Läst 11 juli 2015. 
  22. ^ ”Grevinnan Eva”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14432&pos=334. Läst 11 juli 2015. 
  23. ^ Rosengren (1948), sid 129
  24. ^ ”'Katja' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 12. 13 januari 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-01-13/12/12. Läst 1 januari 2015. 
  25. ^ ”Nattkavaljeren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14408&pos=336. Läst 11 juli 2015. 
  26. ^ Teateralmanack 1929 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1929 (1930) s. 125
  27. ^ ”Hjärter dam”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14419&pos=337. Läst 11 juli 2015. 
  28. ^ ”Jag bedrar dig blott av kärlek”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14420&pos=338. Läst 11 juli 2015. 
  29. ^ Erik Nyblom (31 augusti 1929). ”Premiären på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-08-31/236/8. Läst 10 januari 2016. 
  30. ^ Rosengren (1948) s. 144
  31. ^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14578&pos=339. Läst 11 juli 2015. 
  32. ^ Teateralmanack 1930 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1930 (1931) s. 152
  33. ^ ”Hotell Stadt Lemberg”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14418&pos=340. Läst 11 juli 2015. 
  34. ^ Rosengren (1948), sid 151
  35. ^ Oscar Rydqvist (18 februari 1930). ”Naima på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-02-18/47/9. Läst 29 augusti 2015. 
  36. ^ M.I. (16 mars 1930). ”Två teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-16/73/10. Läst 29 augusti 2015. 
  37. ^ Oscar Rydqvist (30 mars 1930). ”'Orloff' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-03-30/86/9. Läst 29 augusti 2015. 
  38. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1933 s. 183
  39. ^ Rosengren (1948), sid 198
  40. ^ Ord och Bild 1934 s. 120
  41. ^ ”Nyårspremiärer i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 januari 1936. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-02/1/10. Läst 28 december 2015. 
  42. ^ ”Nyårspremiärer i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 11. 2 januari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-01-02/1/11. Läst 30 januari 2016. 
  43. ^ P. (10 november 1945). ”Urpremiär på 'Manina'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-11-10/306/9. Läst 5 februari 2016. 
  44. ^ [a b] Å. Dbg (29 november 1947). ”Teater Musik Film: Rysk operett i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 9. Arkiverad från originalet den 2 november 2019. https://web.archive.org/web/20191102134228/https://arkivet.dn.se/tidning/1947-11-29/324/9. Läst 2 november 2019. 
  45. ^ ”En skugga/Medea”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-skuggamedea. Läst 17 oktober 2015. 
  46. ^ ”Tolvskillingsoperan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tolvskillingsoperan. Läst 15 oktober 2015. 
  47. ^ ”Intiman Teatern”. Leopolds Antikvariat. Arkiverad från originalet den 27 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160127030451/http://www.abm.se/leopolds/Teatrar.Intiman.Stockholm.html. Läst 22 januari 2016. 
  48. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 33. 5 oktober 1951. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-10-05/269/33. Läst 6 mars 2016. 
  49. ^ ”Sista valsen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25009&pos=135. Läst 11 juni 2015. 
  50. ^ ”Änglar på Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25010&pos=176. Läst 12 juni 2015. 
  51. ^ Hl (15 november 1953). ”Annie tillbaka på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-11-15/310/20. Läst 31 augusti 2015. 
  52. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25011&pos=32. Läst 4 juni 2015. 
  53. ^ Folke Hähnel (20 augusti 1955). ”'Lilla helgonet' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-20/224/6. Läst 31 augusti 2015. 
  54. ^ Hl (16 februari 1957). ”'Cirkusprinsessan' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1957-02-16/46/10. Läst 31 augusti 2015. 
  55. ^ Folke Hähnel (7 december 1961). ”Värdshuset Vita Hästen åter öppnat på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-12-07/332/16. Läst 22 augusti 2015. 
  56. ^ Pem (8 september 1946). ”Teater Musik Film: Operettpremiär i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-09-08/244/16. Läst 2 november 2019. 
  57. ^ Pem (9 november 1946). ”Teater Musik Film: 'Fågelhandlaren' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-11-09/306/7. Läst 2 november 2019. 
  58. ^ Pem (7 september 1947). ”Teater Musik Film: 'En valsdröm' i Göteborg”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1947-09-07/241/12. Läst 2 november 2019. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 5, E-Fel. Höganäs: Bra böcker. 1990. sid. 37-38. Libris 7665083. ISBN 91-7752-263-X 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 143-144. Libris 1404046 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars_Egge&oldid=54236593”