Lars Forssell

Från Wikipedia
Version från den 20 maj 2017 kl. 09.21 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3.2))
Lars Forssell
Lars Forssell omkring 1960
Lars Forssell omkring 1960
Född14 januari 1928
Stockholm
Död26 juli 2007 (79 år)
Stockholm
Yrkeöversättare[1], poet och författare[2]
NationalitetSvensk
Språksvenska[3]
Make/makaKerstin Hane
BarnJonas Forssell, Malte Forssell
SläktingarArne Forssell (far)

Lars Hans Carl Abraham Forssell, född 14 januari 1928 i Stockholm, död 26 juli 2007 i Stockholm[4] , var en svensk författare och ledamot av Svenska Akademien 1971–2007 (stol nummer 4). Han var en mångsidig författare som var verksam i många genrer, däribland poesi, dramatik, visor, barnböcker, översättningar.

Lars Forssell var son till historikern Arne Forssell. Han gifte sig den 16 maj 1951 med Kerstin Hane (1925-2012), och paret fick sönerna Jonas Forssell och Malte Forssell.

Biografi

Forssell gick först i S:t Görans folkskola på Kungsholmen och därefter i Norra Latin, samt studerade vid Augustana College, Rock Island, Illinois, där han tog en Bachelor of Arts. År 1952 tog han en fil.kand. vid Uppsala universitet i etnografi, engelska och litteraturhistoria.[5] Därefter försörjde han sig som kulturskribent i olika tidningar och litterära tidskrifter (Utsikt, BLM, Poesi, Dagens Nyheter, Expressen), samtidigt som han etablerade sig som vistextförfattare till kabaréer och egna revyer (bland annat Två åsnor i Göteborg 1957).

Som en av de ledande unga svenska poeterna under 1950-talet hämtade Forssell influenser från såväl svenska modernister som Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren, som från engelskspråkiga lyriker som T.S. Eliot och Ezra Pound. Han tolkade och introducerade Pounds lyrik för den svenska publiken.[6]

Hans diktsamlingar gav honom en plats i Svenska Akademien 1971, men det var hans sångtexter som gjorde honom allmänt känd. På 1970-talet var han verksam både som poet och som schlagertextförfattare och han skrev texten till Sommaren som aldrig säger nej, som vann den svenska uttagningen 1973, och 1980 skapade han en show till Lill-Babs.

Forssell blev något av nationalpoet när han 1999 på beställning av Riksdagen skrev en kantat om svenskheten och "de långa nätternas och de stora avståndens språk". Han fick ta emot Evert Taube-stipendiet den 12 mars 1966 på Gyldene Freden i Stockholm, med motiveringen "För samtidens mest dräpande satirer i visans form, för sånger som drabbar de teknokratiska nationernas känsloköld, krigsvanvett, rasförtryck, penningdyrkan och kulturella ihålighet, men också för dikter med ystert skämt och innerlig älskog."[7]

Bibliografi

  • Svenskt lyrikindex: ett datorbaserat index. Werner Aspenström och Lars Forssell. Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1987:100. Borås. 1987. Libris 403156 
  • Öistämö, Marja (1974). Lars Forssell: bidrag till en bibliografi 1944-1973 : specialarbete inom ämnet litteraturorientering och bibliografi vid Bibliotekshögskolan, Borås. Borås: Bibliotekshögskolan. Libris 2254101 
  • Ryttaren och andra dikter, 1949 (dikter)
  • Narren, 1952 (dikter)
  • Chaplin, 1953, 1993 (essä)
  • F C Tietjens: en bild ur den samtida intelligentians liv, 1954 (rolldikt)
  • Cattus 1955
  • Kröningen, 1956 (drama)
  • Telegram, 1957 (dikter)
  • Snurra min jord, 1958 (visor)
  • En kärleksdikt, 1960, 1993 (dikter)
  • Mary Lou, 1962 (drama)
  • Prototyper, 1962
  • Charlie McDeath, 1962 (enaktsdrama)
  • Söndagspromenaden, 1963 (drama)
  • Torsten Andersson, 1963
  • Prins Hatt under jorden, 1963 (filmmanus)
  • Röster, 1964 (dikter)
  • Galenpannan, 1964 (drama)
  • Är du inte riktigt klok?, 1964 (filmmanus)
  • Jack Uppskäraren och andra visor tryckta i år, 1966
  • Samtal vid Ganges, 1967
  • Upptåg, 1967
  • Christina Alexandra, 1968 (drama)
  • Ändå, 1968 (dikter)
  • Nedslag, 1969
  • Rötmånad, 1970 (filmmanus)
  • Borgaren och Marx, 1970 (komedi)
  • Show, 1971 (komedi)
  • Oktoberdikter, 1971, 1993 (rolldikt om Lenin)
  • Solen lyser på himlen blå, 1971 (barnvisor)
  • Sigfrid Siwertz, 1971
  • Försök, 1972
  • Visor, svarta och röda : Cornelis Vreeswijk sjunger Lars Forssell, 1972 (musiktryck)
  • Det möjliga, 1974 (dikter)
  • En bok för alla människor, 1975
  • Dikter, 1975
  • De rika, 1976
  • Teater 1-2, 1977
  • Haren och vråken, 1978 (drama)
  • Poeten och glasmästaren, (med Hans Gefors), 1979
  • Jag står här på ett torg : Lars Forsells sångbok, 1979 (musiktryck)
  • Brokigheten, 1980
  • Stenar, 1980 (dikter)
  • Lasse i gatan eller Pirater, 1982 (drama)
  • Bilder bakom kulisserna, (med H Gedda), 1983
  • Axplockerskan, 1984
  • Ola med handklaveret, (med Fibben Hald), 1985
  • Poesi, 1986
  • Christina, (med H Gefors), 1986 (opera)
  • Sånger, 1986, utökad upplaga 1992 (dikter)
  • Visa stenar, (med C F Reutersvärd), 1987
  • Dagbrott, 1988
  • Sorgen och munterheten, 1989
  • Vänner, 1991
  • Peer Gynt, (tolkning av Henrik Ibsens pjäs), 1975, 1991
  • Hustruskolan, (tolkning av Molières pjäs), 1992
  • Rörliga bilder, 1992
  • Loggbok, 1996
  • Förtroenden, 2000 (dikter)
  • Jag har dansat : visor : första samlingen 2004 (musiktryck)
  • Säj vad ni vill : visor : andra samlingen 2004 (musiktryck)
Översättningar
  • Ezra Pound: 25 dikter (Bonniers, 1953) (Lilla lyrikserien, 13). Utökad uppl., Cavefors, 1973, med titeln 26 dikter
  • Ezra Pound: Cantos I-XVII (Cavefors, 1959)
  • Lewis Carroll: Snarkjakten (The hunting of the Snark) (översatt tillsammans med Åke Runnquist) (Bonniers, 1959)
  • Ernst Bruun Olsen: Teenagerlove (Teenagerlove) (Rabén & Sjögren, 1963)
  • Fernando Arrabal: Arkitekten och kejsaren av Assyrien (L'Architecte et l'Empéreur d'Assyrie) (otryckt översättning för Kungliga Dramatiska Teatern 1967)
  • Peter Shaffer: Hästen (Equus) (otryckt översättning för Sandrew 1976)
  • Henrik Ibsen: Peer Gynt: en dramatisk dikt (Peer Gynt) (Forum, 1976)
  • Molière: De löjliga preciöserna (Les precieuses ridicules) (otryckt översättning, bearbetning Thommy Berggren, för Kungliga Dramatiska Teatern 1995)
  • Pierre Corneille: Bländverk (L'illusion comique) (otryckt översättning för Kungliga Dramatiska Teatern 1995)
  • Molière: Hustruskolan (L'école des femmes ) (otryckt översättning för Kungliga Dramatiska Teatern 2001)
  • Aischylos: Orestien (Oresteia) (otryckt av Lars Forssell efter en version av Ted Hughes, uppförd på Stockholms stadsteater 2011)

Sångtexter i urval

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ hämtat från: svenskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ Forssell, släkt, läst: 10 januari 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  5. ^ ”Lars Forssell”. Svenskt översättarlexikon. http://www.oversattarlexikon.se/artiklar/Lars_Forssell. Läst 25 november 2016. 
  6. ^ ”Lars Forssell”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lars-forssell. Läst 25 november 2016. 
  7. ^ Panorama 66 - en bokfilm, red. Per-Erik Lindorm, utgiven av Bonniers Folkbibliotek, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1966, s. 96
  8. ^ Fastighetssverige 2009-03-05 Arkiverad 31 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning

  • Algulin, Ingemar; Lilja, Eva; Magnusson, Jan (2003). 1950-talets poesi: om Paul Andersson, Majken Johansson och Lars Forssell. Jönköping: Kulturenheten, Landstinget i Jönköpings län. Libris 9321675. ISBN 91-973744-4-X 
  • Algulin, Ingemar (1993). ”Karlfeldt, Lars Forssell och det lyriska femtiotalet”. Karlfeldt och modernisterna / redigerade av Jöran Mjöberg (Falun : Karlfeldt-samf., 1993): sid. 150-169.  Libris 1987017
  • En bok till Lars Forssell: en bok om Lars Forssell. Höganäs: Wiken. 1992. Libris 7605442. ISBN 91-7119-280-8 
  • Cederström, Anne-Sophie (1984). Haren och vråken av Lars Forssell. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654864 
  • Hagerfors, Lennart (1979). På väg in i femtiotalet: en studie i Lars Forssells, Folke Isakssons och Bo Setterlinds tidiga lyrik. Stockholm: Akademilitt. Libris 7640932. ISBN 91-7410-080-7 
  • Lindh, Carl Michael (1983). Ondskan och rollerna: en diktsvit i Lars Forssells politiska författarskap. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655053 
  • Mälhammar, Åsa (2009). En svensk harlekinad: narren som litterärt motiv hos Carl Jonas Love Almqvist, Hjalmar Bergman och Lars Forssell. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 47 Skrifter utgivna av Hjalmar Bergman samfundet, 0284-5202 ; 17. Lund: Nordic Academic Press. Libris 11356911. ISBN 9789185509164 
  • Olsson, Anders (2008). Lars Forssell: inträdestal i Svenska akademien. Inträdestal / Svenska akademien, 0346-7759. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Libris 10941380. ISBN 978-91-7227-599-7 
  • Röster om Lars Forssell: ABF-seminarium 14 mars 1998. Stockholm: ABF. 2001. Libris 7768083. ISBN 91-87980-22-3 
  • Syréhn, Gunnar (1991). Gycklaren och vanmakten: studier i Lars Forssells "kabarédramatik". Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris 7223185. ISBN 91-22-01463-2 
  • Syréhn, Gunnar (1979). Osäkerhetens teater: studier i Lars Forssells dramatik = The theatre of uncertainty : a study of Lars Forssell's dramatic production. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 0346-7856 ; 8. Uppsala: Univ. Libris 7402216. ISBN 91-506-0178-4 

Externa länkar

Företrädare:
Sigfrid Siwertz 		Svenska Akademien,
Stol nr 4
1971–2007 		Efterträdare:
Anders Olsson
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars_Forssell&oldid=39875790”