Lars H. Gustafsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lars H Gustafsson
Lars H Gustafsson på Bokmässan i Göteborg 2016.
Född Lars Hugo Elias Gustafsson
10 maj 1942 (75 år)[1]
Uppsala
Vistelseort Lund
Nationalitet Sverige Sverige
Yrke/uppdrag Barnläkare, författare och debattör.
Titel Ledamot i Rädda Barnens riksförbundsstyrelse
Period 1972–1986
Titel Ordförande i Riksförbundet för Hem och Skola
Period 1990-talet
Barn 8
Webbplats
Lars H Gustafssons blogg

Lars Hugo Elias Lindkvist Gustafsson, känd som Lars H Gustafsson, född 10 maj 1942[1] i Uppsala, är en svensk barnläkare, författare och samhällsdebattör.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Han har arbetat större delen av sitt yrkesverksamma liv som barnläkare, först vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och därefter från början av 1980-talet inom den öppna sjukvården och barnhälsovården. Gustafsson flyttade sedermera till Lycksele, där han ansvarade för barnhälsovården i södra Lappland. Han blev 1998 skolöverläkare i Örnsköldsvik. 2004 flyttade han till Lund och arbetade sina sista tre yrkesverksamma år som skolläkare i stadsdelen Rosengård, Malmö.

Gustafsson är åttabarnsfar och har ett brett författarskap kring barn, barns rätt och barnuppfostran. Han var värd för radioprogrammet Sommar i Sveriges Radio P1 den 27 juli 1990, där han talade om sina personliga erfarenheter av att vara förälder och läkare.

Övriga uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Gustafsson har ett långt förflutet inom Rädda Barnen. Han blev invald i Riksförbundets styrelse 1972 och arbetade under åren 1982–1986 heltid som arbetande styrelseledamot. Han har också varit Rädda Barnens representant i förhandlingarna om FN:s barnkonvention i Genève.

I slutet av 1990-talet var han under en fyraårsperiod ordförande i Riksförbundet Hem och Skola. Han har också varit styrelseledamot i Svenska UNICEF-kommittén och i Svenska Skolläkarföreningen.

Gustafsson har vidare varit medlem av det etiska råd som regeringen tillsatte efter Estonia-katastrofen. Han har också deltagit som expert i flera statliga utredningar, en om föräldrastöd och en om elevhälsa samt i den s.k. Upprättelseutredningen. Han har även under tio år varit medlem i den jury som utser Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, världens största barnbokspris.

Gustafsson är också medlem av Barnombudsmannens expertråd (2016).

År 2008 utsågs han till hedersdoktor vid Malmö högskola.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Lars H. Gustafsson är son till professorn i kulturteknik vid Kungl. Tekniska högskolan Yngve Gustafsson och Gertrud, född Bergek. Han är äldre bror till astronomen Bengt Gustafsson.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Eget författarskap[2][redigera | redigera wikitext]

  • Så skadas barn. Epidemiologiska studier av olika faktorers betydelse för uppkomsten av barnolycksfall. Akademisk avhandling, Uppsala 1975
  • Ungen är sjuk – vad ska jag göra? Norstedts, Stockholm 1980
  • Barn idag – föräldrar imorgon. Liber, Stockholm 1983
  • Omsorg om barn under beredskap och krig. Socialstyrelsen, Stockholm 1983
  • Leva med barn. Socialstyrelsen/Gothia, Stockholm 1983
  • Kära Ellen Key. Rädda Barnen, Stockholm 1987
  • Barnapappa. Norstedts, Stockholm 1991
  • Gudomligt och barnsligt. Norstedts, Stockholm 1992
  • Barnet som slumrar. Verbum, Stockholm 1995
  • Upptäcka livet. Norstedts, Stockholm 1996
  • Mumrik och Älgkungen. DKSN, Stockholm 1998
  • Lotsa barn. Norstedts, Stockholm 2000
  • Skynda att älska. Libris, Örebro 2001
  • Se barnet, se dig själv. Norstedts, Stockholm 2004
  • En läkares samvete. Norstedts, Stockholm 2006
  • När musiken tystnar. Instant Book, Stockholm 2007
  • Elevhälsa börjar i klassrummet. Studentlitteratur, Lund 2009
  • Gå med dig. Libris, Örebro 2009
  • Växa – inte lyda. Norstedts, Stockholm 2010
  • Vemodet mitt i musiken. Instant Book, Stockholm 2011
  • Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Studentlitteratur, Lund 2011
  • Leka för livet. Norstedts, Stockholm 2013
  • Det blå arkivet. Libris, Örebro 2014
  • Relationsrevolutionen : om mötet mellan barn och vuxna. Norstedts, Stockholm 2016
  • Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan. Verbum, Stockholm 2016

Samarbeten[redigera | redigera wikitext]

  • Vilsebarn i välfärdsland (tillsammans med PRU-gruppen). Liber, Stockholm 1979
  • Kinas barn och våra (tillsammans med Rita Liljeström, Eva Norén-Björn, Gertrud Schyl-Bjurman, Birgit Öhrn och Orvar Löfgren). Liber, Stockholm 1982
  • Barn i krig (tillsammans med Agneta Lindkvist och Birgitta Böhm). Rädda Barnen/Verbum Gothia, Stockholm 1987
  • Flyktingbarn i Lycksele (tillsammans med Agneta Lindkvist, Carin Nordenstam och Viveka Nordström). Stenbergska vårdcentralen, Barnmottagningen och Socialkontoret i Lycksele, Lycksele 1987
  • Våga lyssna – att möta flyktingbarn (tillsammans med Agneta Lindkvist). Utbildningsradion, Stockholm 1990
  • Om kriget eller katastrofen kommer – vad gör vi med barnen (tillsammans med Ulf Otto). Socialstyrelsen, Stockholm 1991
  • Respekt för barnet (tillsammans med Karin Edenhammar, Simone Ek, Göran Ewerlöf, Thomas Hammarberg och Tor Sverne). Rädda Barnen, Stockholm 1994
  • Leva med barn, ny upplaga (tillsammans med Marie Köhler). Gothia, Stockholm 2008
  • Möta barn på flykt (tillsammans med Tor Lindberg). UNICEF Sverige 2016

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Uppgifterna är i stora delar hämtade från en personlig intervju och från författarens egen bibliografi, den 3 juni 2013 och 16 september 2016.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Personsök”. birthday.se. http://www.birthday.se/person/c64aae52-541a-809f-8fd9-557478117e7c. Läst 16 september 2016. 
  2. ^ ”Böcker och skrifter”. Lars H Gustafsson. http://larsh.wordpress.com/bibliografi/. Läst 4 juni 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]