Lars Widding

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lars Widding
Lars Widding
Lars Widding
Född 31 oktober 1924
Umeå
Död 3 mars 1994 (69 år)
Oscars församling, Stockholm
Nationalitet Sverige Svensk
Språk Svenska
Verksam 1950-1991
Genrer Romaner, historiska romaner, journalistik m.m.
Framstående verk Sorundasviten, Karolinersviten
Make/maka Ulla Widding
(1947–1970)
Anita Jacobson-Widding
(1975–1987)
Fillie Lyckow
(1987–1994; hans död)
Namnteckning
Lars widding signatur small.png

Lars-Gustav Axelsson Widding, född 31 oktober 1924 i Umeå, död 3 mars 1994 i Stockholm, var en svensk författare, journalist och under en kort tid konstnär.

Lars Widding var en av Sveriges mest lästa och produktiva författare under 1900-talet. Han var flitigt verksam inom film, radio och television och litteratur, samt inom journalistik som reporter under 36 års tid på Expressen. Dramatisering av historiska händelser var Widdings specialitet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lars Widding växte upp i ett borgerligt hem på Kungsgatan 93 i Umeå, kallat Ripornas gård, där fadern, konsul Carl-Axel Widding, drev en juridisk byrå och hans fru Eva Sofia Öhman. Efter studentexamen i Umeå 1943 studerade han vid Stockholms universitet 1946–1949 och från 1948 var han elev vid Otte Skölds målarskola. Widding var reporter på tidningen Expressen 1950–85. Upplevelser från skolgång och ungdomstid återspeglas i författarens tre första böcker, bland dem Inga stormar än 1950. Sin förmåga att skönlitterärt använda historiska dokument utvecklade han med Årstafruns dagbok, en romansvit i tre delar 1964–1966. Denna följdes av Sorundasviten och Karolinersviten i fyra delar vardera.

Till miljön i barndomsstaden Umeå återvände Lars Widding med en småstadskrönika i fyra delar, inledd med Pigan och härligheten 1978. I denna skildras livet i Umeå åren 1920-45; huvudperson är patron Robert Sulliwan, bosatt i Ringstrandska villan på Döbelnsgatan och omgiven av ett stort lokalt porträttgalleri. Bland historiska förebilder märks kända Umeåbor som Thorsten Hellström och Sigrid Holmström, i gestalterna av patronen och pigan. Sigrid Holmström var under många år restaurangchef på Sävargården. Denna serie böcker motiverade att Widding fick Östersunds-Postens litteraturpris 1981[1].

Umeås stadsbild är väl igenkännlig i Lars Widdings böcker. Om sin personliga levnad har han berättat tydligast i Min historia (1983).

Lars Widding blev utsedd till hedersmedborgare i Umeå kommun 1988[2].

Lars Widding var gift 1947–1970 med Ulla Widding, född Fredriksson, 1975–1987 med kulturantropologen Anita Jacobson-Widding samt från 1987 och till sin död med skådespelaren Fillie Lyckow. Han är begravd på Västra kyrkogården i Umeå.[3]

Widdings roman Pigan och härligheten blev 2014 årets bok i den årslånga bokcirkeln Umeåregionen läser. Boken har återutgivits med efterord av professor Anders Öhman[4][5]. Som konstnär ställde han ut i Motala 1949 och han medverkade i några samlingsutställningar innan han 1950 övergick helt till sitt författande. Som konstnär var han starkt påverkad av Helene Schjerfbeck och Helge Linden men han kom inte så långt i sitt konstnärskap att han kunde utveckla en egen stil. Hans konst består av landskap och stilleben utförda i olja eller pastell.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Inga stormar än, Gebers, Stockholm, 1950
  • Oroa icke kärleken, Gebers, Stockholm, 1952
  • Visst gör det ont, Gebers, Stockholm, 1953
  • Gyllene vingar, Almqvist & Wiksell/Gebers, Stockholm, 1954
  • Äventyret Vasa, Gebers, Stockholm, 1960
  • Ombord på Vasa, Gebers, Stockholm, 1961
  • Jesus, vem var han? (med Ivar Harrie), SKDB, Stockholm, 1962
  • De som dog med stövlarna på (med Lennart Lindberg), Gebers, Stockholm, 1963
  • Epilog till en herrgårdssaga: Lars Widding berättar om Årstafrun och hennes värld, Gebers, Stockholm, 1964
  • Stolta stad: romantisk berättelse från Bellmans och Ulla Winblads värld (fristående i anslutning till Årstasviten), Gebers, Stockholm, 1965
  • Ali-Baba, hästen som fick en ny svans, fritt efter Lars Widdings TV-saga, barnbok (med Pierre L. Rolén och Rolf Lengstrand), B. Wahlströms, Stockholm, 1965
  • Skuggan av en herrgårdsfröken: romantisk berättelse kring Årstafruns dagbok, Gebers, Stockholm, 1966
  • På ryttmästarns tid (Sorundasviten del 1), Gebers, Stockholm, 1968
  • Majors avsked: roman (Sorundasviten del 2), Gebers, Stockholm, 1969
  • Galgfågeln: en berättelse från 1800-talets Sverige, Expressen, Stockholm, 1969
  • Lockfågeln: en berättelse från Bellmans tid (Berättelse ur Stolta stad), Expressen, Stockholm, 1970
  • 1812 (Sorundasviten del 3), Gebers, Stockholm, 1970
  • Sångfågeln: en berättelse om Ulla Winblads liv (om Maja-Stina Kiellström alias Ulla Winblad), Expressen, Stockholm, 1971
  • Svanesång (Sorundasviten del 4), Gebers, Stockholm, 1971
  • Rovfågeln!: en berättelse från tiden för mordet på Gustaf III, Expressen, Stockholm, 1972
  • På jakt efter Pistolekors tid: bilderna och dokumenten, Gebers, Stockholm, 1972
  • Röster från Årsta: 14 berättelser inspirerade av notiser ur Årstafruns dagbok 1793–1839, utg., Stockholm, 1973
  • I nöd och lust? (äktenskapsroman skriven tillsammans med Expressens läsare), Gebers, Stockholm, 1973
  • En tid för hjältar (Karolinersviten del 1), AWE/Gebers, Stockholm, 1974
  • En tid för vreden (Karolinersviten del 2), AWE/Gebers, Stockholm, 1975
  • Sista sommarlovet (pocketutgåva av Oroa icke kärleken), 1975
  • Svenska äventyr (Bok 1, 800–1710, dokumentära berättelser med Magnus Gerne och Åke Andersson), Stockholm, 1975
  • Spefågeln: en dokumentär berättelse kring poeten Wivallius' liv och leverne, Expressen, Stockholm, 1975
  • De fyra ryttarnas tid (Karolinersviten del 3), AWE/Gebers, Stockholm, 1976
  • Svenska äventyr (Bok 2, 1710–1780, dokumentära berättelser med Magnus Gerne och Åke Andersson), Nya svenska äventyr, AWE/Gebers, Stockholm, 1977
  • Den siste karolinen (Karolinersviten del 4), AWE/Gebers, Stockholm, 1977
  • Pigan och härligheten: en småstadskrönika (del 1), Norstedts, Stockholm, 1978
  • Svenska äventyr (Bok 3, 1788–1900, dokumentära berättelser med Magnus Gerne och Åke Andersson), Norstedts, Stockholm, 1979
  • Herrskapet och evigheten: en småstadskrönika (del 2), Norstedts, Stockholm, 1979
  • När häxbålen brann: en dokumentär berättelse, Norstedts, Stockholm, 1980
  • Längesen förbi: en småstadskrönika (del 3), Norstedts, Stockholm, 1980
  • Pojken med hakkorset: en berättelse, Stockholm, 1981
  • Då tystnar sången: en småstadskrönika (del 4), Norstedts, Stockholm, 1981
  • Två berättelser, Norstedts, Stockholm, 1982
  • Lycksökarna: en äventyrsroman (Guldgrävarkrönikan, del 1), Norstedts, Stockholm, 1982
  • Min historia: berättelser om uppväxtår och författarskap, Författarförlaget, Stockholm, 1983
  • Guldfeberns folk: en äventyrsroman (Guldgrävarkrönikan, del 2), Norstedts, Stockholm, 1983
  • Eva Brauns förlorade liv: en dokumentär berättelse, Norstedts, Stockholm, 1983
  • Elden och askan: en äventyrsroman (Guldgrävarkrönikan, del 3), Norstedts, Stockholm, 1984
  • Brott och flykt: en dokumentär berättelse om C J L Almqvist, Norstedts, Stockholm, 1985
  • En afrikansk affär, Norstedts, Stockholm, 1985
  • Lodjuren och silverskatten (om Loheskatten, utgiven av före detta restaurangen Leijontornet), Leijontornet/Victory, Stockholm, 1986
  • Leoparderna (utspelar sig i Zimbabwe), Norstedts, Stockholm, 1986
  • Kvällar på Qvallsta: historia och historier (med Germund Michanek), Norstedts, Stockholm, 1989
  • Rödaste smultron (roman om Bellman), Norstedts, Stockholm, 1991

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Östersunds-Posten 1981-12-07 sidan 1, 14-15.
  2. ^ http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/faktaomkommunen/umeashedersmedborgare.4.4166f9b6137178df873ce68.html (Hämtad 2013-10-18)
  3. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget bokförlag 1999) sid.156 ISBN 91-89086-02-3
  4. ^ http://www.vk.se/1055805/widdings-umea-i-arets-stora-bokcirkel Hämtad 2013-12-31
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140101153358/http://www.minabibliotek.se/143084/berattandets-sanning-lars-widding-som-forfattare. Läst 31 december 2013.  Hämtad 2013-12-31

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]