Laserkirurgi (medicin)

Från Wikipedia
Laseroperation av en fot.

Laserteknik används numera för medicinska bruk, såsom behandling av grön och eftervård av grå starr,[1][2] eller för ögonoperationer av synkorrigerande syften.[3] Det används även till att genomföra behandlingar för att förändra utseendet hos en person. Detta kan till exempel vara hårborttagning,[4] borttagning av tatueringar[5] eller reducering av rynkor.[6]

Olika sorters laser[redigera | redigera wikitext]

En bild på en rubinlaser.
Bild på en koldioxidlaser (CO2).
Vanliga lasrar inom medicinskt bruk samt deras våglängder, absorberande kromofor och kliniska användningsområden.[7]
Laser Våglängd (nm) Absorberande kromofor Användningsområden
Rubin 694 Pigment, hemoglobin Dermatologi, tatueringsborttagning
Nd:YAG 1 064 Pigment, proteiner Brett användningsområde
Er:YAG 2 940 Vatten Kirurgi
Diod 630–980 Pigment LLLT, PDT, kirurgi
Argonjon 350–514 Pigment, hemoglobin Kirurgi, PDT, oftalmologi, dermatologi
CO2 10 600 Vatten Kirurgi
Färgämne 504–690 Pigment PDT, dermatologi
nm, nanometer; LLLT, lågeffektlaser; PDT, fotodynamisk terapi.

Laserkirurgi inom optiken[redigera | redigera wikitext]

En LASIK-operation som utförs för att förbättra synen.

LASIK[redigera | redigera wikitext]

LASIK eller Lasik (laser assisted in situ keratomileusis), ofta benämnt som ögonlaseroperation, är en slags operation vars syftet är att behandla bland annat myopi, hyperopi och astigmatism.[8]

LASEK[redigera | redigera wikitext]

LASEK eller Lasek (laser epithelial keratomileusis) används precis som LASIK för att behandla myopi, hyperopi och astigmatism. Vid LASIK skär man dock djupt i den yttre delen av ögat medan man vid LASEK endast skär till ögats epitel (den yttre delen av hornhinnan).[9]

Grön starr[redigera | redigera wikitext]

Grön starr, även känd som glaukom, är en sjukdom som påverkar ens synnerv så att man kan lida av synbortfall, högt tryck i ögat och ett minskat synfält. Vid behandlingen av sjukdomen kan man ibland behöva en laserbehandling. Då görs små hål längs regnbågshinnan så att vätska kan passera, vilket minskar trycket i ögat.[10]

Grå starr[redigera | redigera wikitext]

Grå starr eller katarakt är en sjukdom som har ett liknande namn som grön starr. De två sjukdomarna är dock inte besläktade. Sjukdomen drabbar oftast äldre personer och leder till att ögats lins blir grumligare, vilket påverkar synen negativt.[11]

Vid behandlingen av grå starr gör man ett hål i den naturliga kapseln som ögats lins sitter i. Därefter byter man ut patientens grumliga lins och ersätter den med en ny, konstgjord lins. Som stöd för den konstgjorda linsen lämnar man kvar kapseln. Denna kapsel kan bli grumlig, till följd av en tillväxt av epitelceller, vilket leder till att patienten upplever liknande symptom som vid grå starr. Detta kallas för efterstarr.[12] Man räknar med att cirka 20 procent av de patienter som behandlats för grå starr bildar efterstarr.[13] Efterstarr går lätt att korrigera. Med hjälp av en YAG laser görs en öppning i kapseln, vilket samtidigt tar bort cellerna som orsakat den grumliga synen.[12]

Laserkirurgi av estetiskt syfte[redigera | redigera wikitext]

Tatueringsborttagning med laser.

Laserkirurgi används även för estetiska syften, till exempel för borttagning av tatueringar, reducering av rynkor eller vid hårborttagning.

Vid borttagning av tatueringar används en så kallad Q-switchad laser (QS-laser).[14] Det är en laser som skapar starka men korta pulser av laser. En puls varar endast en miljarddels sekund.[15] Laserns intensitet gör att den kan splittra små fragment av bläck.

Laser kan även användas för att ta bort leverfläckar. Enligt en studie av H. Nadgaran och M. Mahmoodi så är Nd:YAG lasern en av de lasrar som är mest lämpade vid ett sådant ingrepp, då den skapar en lägre temperaturökning än exempelvis en Er:YAG eller CO2 laser.[16]

När man använder laser vid hårborttagning riktas lasern mot det område där man vill ta bort hår. Melaninet i håret absorberar ljuset och det bildas värme. Hårsäckarna skadas av den höga temperaturen och hindrar därmed nya hårstrån att växa. Dock är hårborttagningar sällan permanenta och det krävs oftast flera återbesök för att förnya behandlingen.[17]

Laserkirurgins historia[redigera | redigera wikitext]

Det var Albert Einstein som år 1916 föreslog att man kunde stimulera emissionen av fotoner för att likna exciterade atomer.[18] Det var dock först år 1960 som Theodore H. Maiman skapade den första lasern, rubinlasern.[18]

Charles J. Campbell behandlade den första mänskliga patienten vid Harkness Eye Institute of Columbia University den 22 november 1961 då han behandlade en tumör i en patients retina.[18][19]

Dr. Leon Goldman var den första människan som använde en laser för att behandla en hudsjukdom år 1961. Goldman var även närvarande när den första tumörborttagningen skedde utan någon slags blödning.[20]

Det var först år 1991 som den första LASIK operationen skedde. Man skar då runt patientens öga för att skapa en flik. Denna fliken lyftes sedan för att kunna använda laser på ögat för att rätta till patientens synfel.[21]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social (18 maj 2010). ”Glaukom (grön starr) – Frågor och svar”. www.sbu.se. https://www.sbu.se/sv/publikationer/skrifter-och-faktablad/glaukom-gron-starr-/. Läst 1 april 2019. 
  2. ^ ”Laserbehandling av efterstarr - YAG”. aleris.se. https://www.aleris.se/specialistvard-ogon/efterstarr/. Läst 1 april 2019. 
  3. ^ Edge, Rob (2017). [http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK488018/ Laser Eye Surgery for Vision Correction: A Review of Clinical Effectiveness and Guidelines]. CADTH Rapid Response Reports. Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK488018/. Läst 21 mars 2022 
  4. ^ ”Hårborttagning håller inte vad den lovar - P3 Nyheter”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=5222389. Läst 1 april 2019. 
  5. ^ ”Laser löser inte alla tatueringar vi ångrar”. na.se. 26 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 1 april 2019. https://web.archive.org/web/20190401213227/https://www.na.se/artikel/orebro/laser-loser-inte-alla-tatueringar-vi-angrar. Läst 1 april 2019. 
  6. ^ Brodda, Hanna (12 juni 2008). ”Krämer fungerar mot rynkor”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/kramer-fungerar-mot-rynkor. Läst 1 april 2019. 
  7. ^ Azadgoli, Beina; Baker, Regina Y. (2016-12). ”Laser applications in surgery” (på engelska). Annals of Translational Medicine 4 (23): sid. 1–1. doi:10.21037/atm.2016.11.51. ISSN 2305-5847. https://atm.amegroups.com/article/view/12910. Läst 31 mars 2022. 
  8. ^ ”(PDF) LASIK vs LASEK vs PRK: advantages and indications” (på engelska). ResearchGate. doi:10.1076/soph.18.1.2.14074. https://www.researchgate.net/publication/10749185_LASIK_vs_LASEK_vs_PRK_advantages_and_indications. Läst 15 april 2022. 
  9. ^ ”LASEK vs. LASIK: What's the Difference?” (på engelska). Verywell Health. https://www.verywellhealth.com/lasek-eye-surgery-vs-lasik-3421968. Läst 4 maj 2022. 
  10. ^ ”Glaukom (grön starr)”. capio.se. https://capio.se/sjukdomar-och-besvar/ogon-och-syn/syn/glaukom-gron-starr/. Läst 10 maj 2022. 
  11. ^ ”Grå starr”. capio.se. https://capio.se/sjukdomar-och-besvar/ogon-och-syn/syn/gra-starr/. Läst 10 maj 2022. 
  12. ^ [a b] ”Efterstarr - Memira Eyecenter”. https://www.memira.se/om-ogat/ogonbesvar/efterstarr/. Läst 10 maj 2022. 
  13. ^ ”Laserbehandling av efterstarr - YAG”. aleris.se. https://www.aleris.se/specialistvard-ogon/efterstarr/. Läst 1 april 2019. 
  14. ^ Kent, Kathryn M.; Graber, Emmy M. (2012-01). ”Laser tattoo removal: a review”. Dermatologic Surgery: Official Publication for American Society for Dermatologic Surgery [et Al.] 38 (1): sid. 1–13. doi:10.1111/j.1524-4725.2011.02187.x. ISSN 1524-4725. PMID 22092752. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22092752/. Läst 4 maj 2022. 
  15. ^ ”Q-Switched Lasers Are the Gold Standard in Tattoo Removal” (på engelska). Verywell Health. https://www.verywellhealth.com/q-switched-laser-definition-2710168. Läst 4 maj 2022. 
  16. ^ Nadgaran, H.; Mahmoodi, M. (2012-03-01). ”Photothermal Effect of Laser on Mole Removal: Analytical Model and Laser Suitability”. Journal of Biomedical Physics and Engineering 2 (1). ISSN 2251-7200. https://jbpe.sums.ac.ir/article_43025.html. Läst 4 maj 2022. 
  17. ^ ”Laser hair removal - Mayo Clinic”. www.mayoclinic.org. https://www.mayoclinic.org/tests-procedures/laser-hair-removal/about/pac-20394555. Läst 12 maj 2022. 
  18. ^ [a b c] ”(PDF) Short history of Laser development” (på engelska). ResearchGate. https://www.researchgate.net/publication/46158628_Short_history_of_Laser_development. Läst 4 maj 2022. 
  19. ^ ”How Lasers Got Their Start in Medical Technology”. www.lasercomponents.com. https://www.lasercomponents.com/de-en/news/how-lasers-got-their-start-in-medical-technology/. Läst 4 maj 2022. 
  20. ^ Song, Ki Uk (2017-06-30). ”Footprints in Laser Medicine and Surgery: Beginnings, Present, and Future” (på engelska). Medical Lasers 6 (1): sid. 1–4. doi:10.25289/ML.2017.6.1.1. https://www.jkslms.or.kr/journal/view.html?doi=10.25289/ML.2017.6.1.1. Läst 4 maj 2022. 
  21. ^ ”When was laser eye surgery invented? | Optimax”. www.optimax.co.uk. https://www.optimax.co.uk/blog/when-was-laser-eye-surgery-invented/. Läst 4 maj 2022.