Lasioglossum hudsoniellum
| Lasioglossum hudsoniellum | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Smalbin Lasioglossum |
| Undersläkte | Dialictus[1] ä |
| Art | Lasioglossum hudsoniellum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lasioglossum hudsoniellum | |
| Auktor | (Cockerell, 1919) |
| Synonymer | |
|
Halictus hudsoniellus Cockerell, 1919 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Lasioglossum hudsoniellum är en biart som först beskrevs av Cockerell 1919.[2] Den ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[3][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Huvudet och mellankroppen är guldgröna till blågröna. Hos honan är Clypeus och labrum[a] rödbruna till orange, medan käkarna är orange till gula. Hos hanen ; hos hanen är clypeus övre halva gul medan labrum och käkarna är ljusgula. Antennerna är mörkbruna hos båda könen, vingarna är halvgenomskinliga med ljust brungula ribbor och vingfästen. Hos honan är bakkroppen övervägande orangegul, med halvgenomskinligt gula bakkanter på tergiter och sterniter[b] och inblandning av rödbrun färg på tergiterna 3 till 5. Hos hanen är bakkroppen genomgående rödbrun, dock är tergiternas och sterniternas kanter rödorange till halvgenomskinligt gula. Behåringen är hos båda könen vitaktig till rent vit och tämligen gles, tätare över nederdelen av ansiktet, speciellt hos hanen. Hos honan är även behåringen på tergiterna 3 till 5 kraftig. Kroppslängden är 4 till 5,4 mm hos honan, 3,2 till 4,2 mm hos hanen.[4]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Utbredningsområdet sträcker sig från det sydöstligaste hörnet av Alberta och det sydvästligaste hörnet av Saskatchewan, båda i Kanada, över Montana i USA och söderöver i en vidgande triangel till östra Arizona, New Mexico och större delen av Texas. Arten är sällsynt i Kanada, vanligare i södra delarna av utbredningsområdet.[4]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Habitatet utgörs främst av prärier.[5] Arten är polylektisk,[5] den flyger till blommande växter från flera familjer, som korgblommiga växter (släktet Chrysothamnus och solros), ärtväxter (släktet Dalea), blågullsväxter (Giliasläktet) samt slideväxter (släktet Eriogonum).[1]
Arten är ettårigt eusocial, den är samhällsbildande med arbetare som hjälper den samhällsgrundande honan/drottningen, den enda från det gamla boet som övervintrat, att ta hand om avkomman. Boet är underjordiskt.[5]
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
- ^ Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Lasioglossum hudsoniellum (Cockerell, 1919)” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/20/q?search=Lasioglossum+hudsoniellum. Läst 25 april 2020.
- ^ [a b] ”Detailed record for Lasioglossum hudsoniellum (Cockerell, 1919)” (på engelska). Essig Museum of Entomology Species Lists. Berkeley, Kalifornien, USA: University of California. https://essigdb.berkeley.edu/cgi-bin/eme_species_query?step=detail&seq_num=46076. Läst 26 april 2020.
- ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/lasioglossum+hudsoniellum/match/1. Läst 26 april 2020.
- ^ [a b] Jason Gibbs (2010). ”Revision of the metallic species of Lasioglossum (Dialictus) in Canada (Hymenoptera, Halictidae, Halictini).” (på engelska) (PDF, 44,5 MB). Zootaxa (Auckland, Nya Zeeland: Magnolia Press) 2591: sid. 140–144. ISSN 1175-5334. https://www.researchgate.net/profile/Jason_Gibbs2/publication/259621404_Revision_of_the_metallic_Lasioglossum_Dialictus_of_Canada_Hymenoptera_Halictidae_Halictini/links/54ee2d9d0cf2e55866f23092/Revision-of-the-metallic-Lasioglossum-Dialictus-of-Canada-Hymenoptera-Halictidae-Halictini.pdf. Läst 10 maj 2020.
- ^ [a b c] ”Scientific Name: Lasioglossum hudsoniellum (Cockerell, 1919)” (på engelska). Bees of Canada. Royal Saskatchewan Museum. Arkiverad från originalet den 7 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200207111439/http://www.beesofcanada.com/species/lasioglossum-hudsoniellum-(cockerell,-1919). Läst 25 april 2020.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Lasioglossum hudsoniellum.
|