LADA (diabetes)

Från Wikipedia

LADA (Latent autoimmune diabetes in adults) är en speciell form av diabetes som uppvisar kliniska egenskaper liknande både typ 1-diabetes (T1D) och typ 2-diabetes (T2D),[1][2] Det är en autoimmun form av diabetes, likt T1D, men patienter med LADA uppvisar ofta även insulinresistens, likt T2D, och delar en del risk faktorer för sjukdomen med T2D.[2] Studier har visat att LADA-patienter har vissa typer av antikroppar mot de insulinproducerande cellerna, och att dessa celler slutar producera insulin långsammare än hos T1D-patienter.[3][2]

LADA verkar dela genetiska riskfaktorer med både T1D och T2D men är genetiskt distinkt från båda.[1][4][5][6] Inom LADA-patientgruppen har en genetisk och fenotypisk heterogenitet observerats med olika grad av insulinresistens och autoimmunitet.[7][8] Med den kunskap vi har idag kan LADA således beskrivas som en hybrid form av T1D och T2D, med både fenotypiska och genotypiska likheter med båda, samt variation inom LADA gällande grad av autoimmunitet och insulinresistens.

Diagnostisering[redigera | redigera wikitext]

Ett sockervärde i blodplasman på ≥ 7.0 mmol/L efter fasta används i den allmänna diagnostiseringen av diabetes.[9] Det finns inga tydliga riktlinjer för diagnostiseringen av LADA, men ofta använder man kriterierna att patienten ska få sjukdomen i vuxen ålder, inte behöva insulinbehandling de första 6 månaderna efter diagnostisering och ha autoantikroppar i blodet.[1][2][3]

Prevalens[redigera | redigera wikitext]

Eftersom det inte sker regelbunden autoantikroppsscreening riskerar patienter med LADA att få diagnosen typ 2-diabetes, vilket gör det svårt att estimera prevalensen av LADA.[1] Globalt sett uppskattas cirka 8,5% av vuxna lida av någon form av diabetes[9] och man uppskattar att LADA står för cirka 3-12% av alla vuxna diabetesfall.[2]

Riskfaktorer[redigera | redigera wikitext]

Det finns begränsat med studier om LADA och dess etiologi.[1][2] Som vid både T1D och T2D beror risken för LADA på både genetiska faktorer och miljöfaktorer.[10][9] Genetiska riskfaktorer för LADA liknar T1D, det vill säga påverkas av det så kallade HLA-komplexet, men även genetiska varianter som är associerade med T2D har påvisats i LADA.[10] LADA har flera livsstilsriskfaktorer gemensamt med T2D, så som övervikt, fysisk inaktivitet, rökning och konsumtion av sötade drycker, vilka alla är kopplade med insulinresistens.[10]

Övervikt har påvisats öka risken för LADA, och en studie visade att risken var speciellt hög i kombination med att ha diabetes i släkten.[10][11] Även fysisk aktivitet påverkar risken för LADA, med ökad risk vid mindre fysisk aktivitet.[10] En svensk studie visade att låg födslovikt, utöver att öka risken för T2D, även ökar risken för LADA.[12]

Även om rökning visats öka risken för T2D medan kaffekonsumtion visats minska risken för T2D är resultaten gällande dessa produkter och LADA oklara.[10] Resultat från två studier baserade på samma population verkar dock tyda på att kaffekonsumtion ökar risken för LADA.[13][14] Andra livsmedel som visats öka risken för LADA är sötade drycker och processat rött kött[15][16][17] medan konsumtion av fet fisk verkar minska risken.[18]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Diabetes är en kronisk sjukdom, det vill säga den kan inte botas, men symptom och komplikationer kan minimeras med rätt behandling. Diabetes kan leda till en förhöjd blodsockernivå som kan leda till skador på hjärta, blodkärl, njurar, ögon och nerver.[9] Det finns väldigt lite studier om hur man behandlar specifikt LADA, vilket troligen beror på svårigheter med att klassificera och diagnostisera sjukdomen. LADA-patienter behöver ofta inte insulinbehandling direkt efter att de fått diagnosen eftersom deras egen insulinproduktion avtar långsammare än T1D-patienters, men på sikt kommer de behöva det.[3][2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Mishra, Rajashree; Hodge, Kenyaita M.; Cousminer, Diana L.; Leslie, Richard D.; Grant, Struan F. A. (2018-09-01). ”A Global Perspective of Latent Autoimmune Diabetes in Adults” (på engelska). Trends in Endocrinology & Metabolism 29 (9): sid. 638–650. doi:10.1016/j.tem.2018.07.001. ISSN 1043-2760. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1043276018301292. Läst 25 juni 2020. 
  2. ^ [a b c d e f g] Carlsson, Sofia (2019). ”Etiology and Pathogenesis of Latent Autoimmune Diabetes in Adults (LADA) Compared to Type 2 Diabetes” (på english). Frontiers in Physiology 10. doi:10.3389/fphys.2019.00320. ISSN 1664-042X. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fphys.2019.00320/full. Läst 25 juni 2020. 
  3. ^ [a b c] Buzzetti, Raffaella; Zampetti, Simona; Maddaloni, Ernesto (2017-11). ”Adult-onset autoimmune diabetes: current knowledge and implications for management” (på engelska). Nature Reviews Endocrinology 13 (11): sid. 674–686. doi:10.1038/nrendo.2017.99. ISSN 1759-5037. https://www.nature.com/articles/nrendo.2017.99. Läst 25 juni 2020. 
  4. ^ Andersen, Mette K.; Lundgren, Virve; Turunen, Joni A.; Forsblom, Carol; Isomaa, Bo; Groop, Per-Henrik (2010-09-01). ”Latent Autoimmune Diabetes in Adults Differs Genetically From Classical Type 1 Diabetes Diagnosed After the Age of 35 Years” (på engelska). Diabetes Care 33 (9): sid. 2062–2064. doi:10.2337/dc09-2188. ISSN 0149-5992. PMID 20805278. https://care.diabetesjournals.org/content/33/9/2062. Läst 25 juni 2020. 
  5. ^ Andersen, Mette K.; Sterner, Maria; Forsén, Tom; Käräjämäki, Annemari; Rolandsson, Olov; Forsblom, Carol (2014-09-01). ”Type 2 diabetes susceptibility gene variants predispose to adult-onset autoimmune diabetes” (på engelska). Diabetologia 57 (9): sid. 1859–1868. doi:10.1007/s00125-014-3287-8. ISSN 1432-0428. https://doi.org/10.1007/s00125-014-3287-8. Läst 25 juni 2020. 
  6. ^ Cervin, Camilla; Lyssenko, Valeriya; Bakhtadze, Ekaterine; Lindholm, Eero; Nilsson, Peter; Tuomi, Tiinamaija (2008-05-01). ”Genetic Similarities Between Latent Autoimmune Diabetes in Adults, Type 1 Diabetes, and Type 2 Diabetes” (på engelska). Diabetes 57 (5): sid. 1433–1437. doi:10.2337/db07-0299. ISSN 0012-1797. PMID 18310307. https://diabetes.diabetesjournals.org/content/57/5/1433. Läst 25 juni 2020. 
  7. ^ Pettersen, Elin; Skorpen, Frank; Kvaløy, Kirsti; Midthjell, Kristian; Grill, Valdemar (2010-01-01). ”Genetic Heterogeneity in Latent Autoimmune Diabetes Is Linked to Various Degrees of Autoimmune Activity: Results From the Nord-Trøndelag Health Study” (på engelska). Diabetes 59 (1): sid. 302–310. doi:10.2337/db09-0923. ISSN 0012-1797. PMID 19833889. https://diabetes.diabetesjournals.org/content/59/1/302. Läst 25 juni 2020. 
  8. ^ Buzzetti, Raffaella; Zampetti, Simona; Maddaloni, Ernesto (2017-11). ”Adult-onset autoimmune diabetes: current knowledge and implications for management” (på engelska). Nature Reviews Endocrinology 13 (11): sid. 674–686. doi:10.1038/nrendo.2017.99. ISSN 1759-5037. https://www.nature.com/articles/nrendo.2017.99. Läst 25 juni 2020. 
  9. ^ [a b c d] World Health Organization. (2016). Global Report on Diabetes. Geneva: World Health Organization.
  10. ^ [a b c d e f] Carlsson*, Sofia (31 maj 2019). ”Environmental (Lifestyle) Risk Factors for LADA” (på engelska). Current Diabetes Reviews. http://www.eurekaselect.com/163802/article. Läst 25 juni 2020. 
  11. ^ Hjort, Rebecka; Ahlqvist, Emma; Carlsson, Per-Ola; Grill, Valdemar; Groop, Leif; Martinell, Mats (2018-06-01). ”Overweight, obesity and the risk of LADA: results from a Swedish case–control study and the Norwegian HUNT Study” (på engelska). Diabetologia 61 (6): sid. 1333–1343. doi:10.1007/s00125-018-4596-0. ISSN 1432-0428. PMID 29589073. PMC: PMC6448998. https://doi.org/10.1007/s00125-018-4596-0. Läst 25 juni 2020. 
  12. ^ Hjort, Rebecka; Alfredsson, Lars; Carlsson, Per-Ola; Groop, Leif; Martinell, Mats; Storm, Petter (2015-11-01). ”Low birthweight is associated with an increased risk of LADA and type 2 diabetes: results from a Swedish case–control study” (på engelska). Diabetologia 58 (11): sid. 2525–2532. doi:10.1007/s00125-015-3711-8. ISSN 1432-0428. https://doi.org/10.1007/s00125-015-3711-8. Läst 25 juni 2020. 
  13. ^ Rasouli, B.; Ahlqvist, E.; Alfredsson, L.; Andersson, T.; Carlsson, P. -O.; Groop, L. (2018-09-01). ”Coffee consumption, genetic susceptibility and risk of latent autoimmune diabetes in adults: A population-based case-control study” (på engelska). Diabetes & Metabolism 44 (4): sid. 354–360. doi:10.1016/j.diabet.2018.05.002. ISSN 1262-3636. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1262363618300879. Läst 25 juni 2020. 
  14. ^ Löfvenborg, J. E.; Andersson, T.; Carlsson, P.-O.; Dorkhan, M.; Groop, L.; Martinell, M. (2014). ”Coffee consumption and the risk of latent autoimmune diabetes in adults—results from a Swedish case–control study” (på engelska). Diabetic Medicine 31 (7): sid. 799–805. doi:10.1111/dme.12469. ISSN 1464-5491. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/dme.12469. Läst 25 juni 2020. 
  15. ^ Löfvenborg, Josefin E.; Ahlqvist, Emma; Alfredsson, Lars; Andersson, Tomas; Groop, Leif; Tuomi, Tiinamaija (2020-05-22). ”Consumption of red meat, genetic susceptibility, and risk of LADA and type 2 diabetes” (på engelska). European Journal of Nutrition. doi:10.1007/s00394-020-02285-2. ISSN 1436-6215. https://doi.org/10.1007/s00394-020-02285-2. Läst 25 juni 2020. 
  16. ^ Löfvenborg, Josefin E.; Ahlqvist, Emma; Alfredsson, Lars; Andersson, Tomas; Dorkhan, Mozhgan; Groop, Leif (2020-02-01). ”Genotypes of HLA, TCF7L2, and FTO as potential modifiers of the association between sweetened beverage consumption and risk of LADA and type 2 diabetes” (på engelska). European Journal of Nutrition 59 (1): sid. 127–135. doi:10.1007/s00394-019-01893-x. ISSN 1436-6215. PMID 30656477. PMC: PMC7000500. https://doi.org/10.1007/s00394-019-01893-x. Läst 25 juni 2020. 
  17. ^ Löfvenborg, Josefin E.; Andersson, Tomas; Carlsson, Per-Ola; Dorkhan, Mozhgan; Groop, Leif; Martinell, Mats (2016-12-01). ”Sweetened beverage intake and risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes” (på amerikansk engelska). European Journal of Endocrinology 175 (6): sid. 605–614. doi:10.1530/EJE-16-0376. ISSN 0804-4643. https://eje.bioscientifica.com/view/journals/eje/175/6/605.xml. Läst 25 juni 2020. 
  18. ^ Löfvenborg, J. E.; Andersson, T.; Carlsson, P.-O.; Dorkhan, M.; Groop, L.; Martinell, M. (2014-10). ”Fatty fish consumption and risk of latent autoimmune diabetes in adults” (på engelska). Nutrition & Diabetes 4 (10): sid. e139–e139. doi:10.1038/nutd.2014.36. ISSN 2044-4052. https://www.nature.com/articles/nutd201436. Läst 25 juni 2020.