Lauritz Falk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lauritz Falk
Lauritz Falk-PAN.jpg
Född Lauritz Meyer de Chezaux Falk
15 november 1909
Bryssel, Belgien
Död 1 februari 1990 (80 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1936–1989
Maka Vibeke Mowinckel 1937–1950
Birgit Lennartsson 1955–1990
Betydande roller
Filmer:
IMDb SFDb

Lauritz Falk, född 15 november 1909 i Bryssel, Belgien, död 1 februari 1990 i Stockholm,[1] var en svensk-norsk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Falk växte upp med en norsk mor och en svensk far. Han utbildade sig till konstnär i Oslo. Perioden 1938–1942 var Falk engagerad vid Nationaltheatret i Oslo. Han flyttade under den tyska ockupationen till Sverige, och inledde karriären som regissör med filmen Lev farligt (1944). Falk var engagerad vid Dramaten 1970-1982 och perioden 1985-1988. Falk filmdebuterade som 14-åring i Per Lindbergs Norrtullsligan. Falk har medverkat som skådespelare, i norsk, svensk, dansk, amerikansk, engelsk, italiensk och fransk film, i ett 50-tal olika roller. Musikaliskt har Falk sjungit in ett flertal grammofonskivor med Evert Taubes musik.[källa behövs] Han är kusin till Bertram Schmiterlöw.

Lauritz Falk ligger begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[3][4]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Lauritz Falk var gift 1937–1950 med skådespelaren Vibeke Mowinckel med vilken han fick tre döttrar. Från 1955 och fram till sin död var han gift med sångerskan Birgit Lennartsson med vilken han fick en dotter.[källa behövs]

Film och TV[redigera | redigera wikitext]

Filmografi skådespelare (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Lauritz Falk i Flickorna på Uppåkra (1936).

TV-teater, TV-serier (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Regi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Manus[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1943 Mortimer Brewster Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Torsten Hammarén Oscarsteatern[5]
1944 Joe Livet är ju härligt
William Saroyan
Per Knutzon Oscarsteatern[6]
1945 Medverkande En glädjande tilldragelse, revy
Kar de Mumma
Leif Amble-Naess Blancheteatern[7]
1946 Behärska dig kvinna
Stanley Lupino och Edward Horans
Johan Jacobsen Chinateatern[8]
1947 Det var en gång...
Holger Drachmann
Åke Ohberg Skansens friluftsteater
Tommy Albright Brigadoon
Alan Jay Lerner och Frederick Loewe
Per-Axel Branner Oscarsteatern[9]
1948 Dr Ziedler Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
Max Hansen Oscarsteatern[10]
1950 Gérard Nina
André Roussin
Per-Axel Branner Nya teatern[11]
1961 Förläggaren Det är aldrig för sent
Felicity Douglas
Åke Falck Intiman[12]
1962 Kapten Roseabove Pappa, pappa, stackars pappa, mamma har hängt dig i garderoben och jag känner mig så nere
Arthur L. Kopit
Hans Lagerkvist Idéonteatern[13]
1970 Eddy 40 karat
Pierre Barillet och Jean-Pierre Grédy
Per Gerhard Vasateatern[14]
1977 Sir Francis Chesney Charleys tant
Brandon Thomas
Per Gerhard Vasateatern
1979 Teaterdirektören Kollontaj
Agneta Pleijel
Alf Sjöberg Dramaten

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Falk, Lauritz Meyer de Chezaulx
  2. ^ ”Lauritz Falk”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58552&iv=BIOGRAPHY. Läst 7 augusti 2012. 
  3. ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. Sid. 47. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3 
  4. ^ Begravda i Sverige, CD-ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Falk, Lauritz Meyer De C.
  5. ^ ”Arsenik och gamla spetsar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26035&pos=9. Läst 3 juni 2015. 
  6. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1944). ”Saroyan på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-30/116/26. Läst 31 augusti 2015. 
  7. ^ Sten af Geijerstam (28 april 1945). ”'En glädjande tilldragelse' – En glädjande tilldragelse”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-04-28/113/13. Läst 24 april 2016. 
  8. ^ C.B-n (13 september 1946). ”Musical comedy på China”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-09-13/249/12. Läst 30 augusti 2015. 
  9. ^ ”Brigadoon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25006&pos=14. Läst 3 juni 2015. 
  10. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24990&pos=164. Läst 11 juni 2015. 
  11. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 234. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  12. ^ 'Det är aldrig för sent'”. Dagens Nyheter: s. 16. 3 mars 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-03-03/60/16. Läst 22 augusti 2015. 
  13. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 41. 10 oktober 1962. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-10-10/275/41. Läst 21 januari 2016. 
  14. ^ ”40 karat”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14089&pos=4. Läst 5 juli 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]