Lean

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lean är en ideologi som går ut på att maximera kundnyttan och samtidigt minimera slös av resurser genom olika typer av effektiviseringar och rationaliseringar.[1] Lean har sitt ursprung i Toyotas utvecklingsstrategi inom Toyota Production System (TPS) men har senare blivit avknoppat av flera andra organisationer som olika produkter i form av e-böcker, utbildningar och tjänster.[2][3][4]

Begreppet har fått sitt namn från engelskans ”lean meat” dvs. kött utan fett, och är en metafor till de mål som man vill att organisationer ska arbeta mot. Begreppet “lean” har bara funnits sedan 1990. Tidigare kallades det för TPS (Toyota Production Systems), och syftade då på uppkomsten av begreppet i det japanska företaget Toyota. TPS var grundat på två koncept: “jidoka” (som kan översättas till “automatisering med en mänsklig touch”), “Just-in-Time som betyder att varje process producerar bara vad som krävs för nästa process, så de skapas ett flöde.[5] Metoden förutsätter att organisationer slösar för mycket på sina resurser och huvudsyftet är därför att implementera processer som leder en rationalisering av organisationsstrukturen. Enligt Lean är det viktigt för organisationer med höga kostnader och omständiga produktionsprocesser att på bästa sätt identifiera de beståndsdelar som inte ger ett slutvärde för kunden. De faktorer som inte uppfyller detta är således det fett som ska trimmas av från köttet. Den japanska metoden har fått stor uppmärksamhet bland företag i USA och Europa och har varit grunden för många ledningssystem inom konsultverksamhet under de senaste decennierna.[6]

Innan 1980-talet hade man i västvärlden inte lagt särskild stor uppmärksamhet åt japanska biltillverkare som exempelvis Toyota. Efter andra världskrigets slut ökade konkurrensen från Japan gentemot västvärlden som tidigare hade dominerade världsmarknaden. Under 80-talet blev det uppenbart för omvärlden att de västerländska industrierna hade fått konkurrens av Japan och det väcktes därför ett intresse i att tillämpa de strategier som japanerna använt sig av.[7]

Det var japanen Sakchi Toyoda som utvecklade idéer som senare skulle bli Lean. Han utvecklade en vävmaskin som kunde stanna ifall den kände av en trasig tråd. Detta gjorde att produktionsförloppet inte avstannade, utan kunde forsätta. Detta la grunden för automatisering, och då även grunden för lean.[8]

Det finns många delade meningar med syftet och ingen objektiv eller vetenskaplig konsensus för definition av Lean i litteraturen. Förespråkare av Lean kan således känna sig förvirrade då det är en stor utmaning att definiera alla tänkbara moment och processer av Lean. Det går ändå att komma överens om en gemensam förenklad definition över de stora dragen som den i inledningen av artikeln. Två exempel på definitioner:

Lean bygger på 3 grundprinciper[redigera | redigera wikitext]

  1. Respekt för individen. Den som vet något om arbetsprocessen är den som utför den och skall ges möjlighet att påpeka brister.
  2. Flöde, att öka flödet av mervärde genom fabriken.
  3. Transparens, alla skall kunna se vad som händer överallt både nedströms och uppströms. [källa behövs]

Enligt Lean Enterprise Institute finns det 5 grundprinciper[redigera | redigera wikitext]

Femstegs tanke-process som används för att guida genomförandet av lean-tekniker är lätta att komma ihåg, men inte alltid lika lätta att genomföra:

1. Specifikt värde från utgångspunkten av slutkunden genom produkttyp.

2. Identifiera alla steg i värdeflödet för varje produkttyp, vilket eliminerar de åtgärder som inte skapar ett värde.

3. Gör värdeskapande steg som förekommer i tät följd så att produkten flyter smidigt mot kunden.

4. När flödet är igång låter det kunderna ta värdet från nästa del av värdeflödet.

5. Då värde specificeras blir värdeflöden identifierade, bortslösade steg tas bort, justeringar utförs och processen startar om tills perfektion uppnås i en form där perfekt värde skapas helt utan något slös.[9]

Allmänt om LEAN[redigera | redigera wikitext]

Toyotas produktionssystem TPS syftar till att erhålla högsta kvalitet, kortast ledtid och lägst kostnad. TPS:s grundprinciper[10] är Just-in-time (JIT) och Jidoka.

  • Just-in-time bygger på att samtliga flöden i ett företag (produktion, information och materialhantering) ska löpa jämnt och förutsägbart efter den takt som kunden efterfrågar produkten/tjänsten. Detta passar repetitiva arbetsuppgifter speciellt väl då t.ex. planering underlättas. Värt att nämna är även de klassiska ur kundens synvinkel icke värdeadderande sju slöserierna (Muda) som ger ojämna flöden (Mura) bl a på grund av överbelastning (Muri). De är Överproduktion, Väntan, Onödiga rörelser, Transporter, Felaktiga processer, Lager och Defekter. Sedermera har de kompletterats med bl a Outnyttjad kompetens.
  • Jidoka bygger på att kvalitet byggs in i en produkt/tjänst från början så att sena kostsamma fel, t.ex. garantiåtgärder, inte uppstår.

Toyota har sedermera utvecklat TPS till det företagsgemensamma "The Toyota Way", dvs fem kärnvärderingar där Kaizen (ständig förbättring) och Respekt för individen löper som en röd tråd.

  • Inom Kaizen betonas att anta utmaningen att upprätthålla en långsiktig vision, att se problemen och använda dem som grund för lärande och förbättringar i syfte att bli bättre samt att utgå från verkliga fakta (Genchi Genbutsu - Gå och se).
  • Respekt för individen innebär att förstå att man arbetar med något som tillför värde, att respektera varandras yrkesroller genom förståelse och förtroende och ta ansvar samt att genom samarbete och lärande öka kunnandet och prestera bättre. Team-work är centralt.

Lean-metodens popularitet har under det senaste decennierna ökat markant inom både företag och offentlig förvaltning. Syftet är att man skall effektivisera sitt arbetssätt, skala bort onödigt svinn och bli mer effektiva. Tidigare har metoden effektiviserat bilbranschen och nu tillämpas den mer på att effektivisera människor och deras arbetsmoment.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”What is Lean?”. www.lean.org. https://www.lean.org/WhatsLean/. Läst 17 oktober 2016. 
  2. ^ Liker, J. och Morgan, J.M. (2006): ’The Toyota Way in Services: The Case of Lean product Development’, Academy of Management Perspectives, May 2006.
  3. ^ ”Lean utbildning – få hjälp med att söka och jämföra”. www.utbildning.se. http://www.utbildning.se/kurs/lean. Läst 17 oktober 2016. 
  4. ^ ”Lean Thinking, 2nd Edition”. www.lean.org. http://www.lean.org/BookStore/ProductDetails.cfm?SelectedProductID=88. Läst 17 oktober 2016. 
  5. ^ CORPORATION., TOYOTA MOTOR. ”Toyota Motor Corporation Global Website”. http://www.toyota-global.com/company/vision_philosophy/toyota_production_system/. Läst 12 oktober 2016. 
  6. ^ Bakka, Fivelsdal, Lindkvist, Lars, Egil, Lars (2016). Organisationsteori 
  7. ^ King, Peter L (2016). Lean for the Process Industries 
  8. ^ ”History of Lean Manufacturing”. Lean Manufacturing Tools. http://leanmanufacturingtools.org/49/history-of-lean-manufacturing/. Läst 12 oktober 2016. 
  9. ^ ”Principles of Lean”. www.lean.org. http://www.lean.org/WhatsLean/Principles.cfm. Läst 17 oktober 2016. 
  10. ^ Bicheno, J., Holweg, M, Anhede, P. och Hillberg, J (2011h): Ny verktygslåda för Lean – Filosofi, transformation, metoder och verktyg för snabbt och flexibelt flöde, 4e upplagan, Revere AB.
  11. ^ ”Medarbetare i förändringsprocesser”. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=3357895&fileOId=3458112. Läst 12 oktober 2016.