Lech Wałęsa

Hans excellens
Lech Wałęsa
GCB OMRI RoKavKMO GCollH GColL
	Hans excellens; Lech Wałęsa ; GCB OMRI RoKavKMO GCollH GColL
	; Lech Wałęsa 2009.
	Polens 7:e president
	Tid i befattningen; 22 december 1990–22 december 1995
Premiärminister	Tadeusz Mazowiecki; Jan Krzysztof Bielecki; Jan Olszewski; Waldemar Pawlak; Hanna Suchocka; Waldemar Pawlak; Józef Oleksy
Företrädare	Wojciech Jaruzelski; (Ryszard Kaczorowski – i exil)
Efterträdare	Aleksander Kwaśniewski
	Solidaritets ordförande
	Tid i befattningen; 14 augusti 1980–12 december 1990
Efterträdare	Marian Krzaklewski
Född	29 september 1943 (82 år); Popowo, Kujawy-Pomorze, Polen
Politiskt parti	Solidarność
Yrke	elektriker
Religion	katolik
Maka	Danuta Gołoś
Namnteckning

Lech Wałęsa^ⓘ [ˈlɛx vaˈwɛ̃sa], född 29 september 1943 i Popowo, provinsen Kujawy-Pomorze, är en polsk politiker och fackföreningsledare. Han var grundare av den fria fackföreningsrörelsen Solidaritet och satt i den rollen fram till 1990 i ledningen för den demokratiska oppositionen i Polen. 1983 mottog han Nobels fredspris och 1990–1995 var han Polens president.

Biografi

Wałęsa var skeppsvarvsarbetare och utbildad till elektriker. År 1967 anställdes han vid Leninvarvet i Gdańsk. Som vittne till den polska arbetarrevolten 1970 var han under hela 1970-talet fackligt verksam och kämpade för en fackföreningsrörelse, obunden till det styrande kommunistpartiet.

År 1980 blev han en av grundarna och ledare för den inom östblocket första fristående fackföreningsorganisationen Solidaritet (polska: Solidarność). Detta skedde efter att han avskedats från varvet för sin fackliga aktivitet och sedan valts till ledare för en strejkkommitté som växte sig stor även utanför Gdańsk.^[1] Strejkkommittén ombildades därefter till Solidaritet, som gick i täten för den folkliga oppositionen och som under ett års tid var framgångsrikt i sina förhandlingar med den polska regeringen.

Samarbetet mellan Solidaritet och regeringen avbröts tvärt vid den så kallade "Luciakuppen" i december 1981. Då utfärdades undantagstillstånd, medan Solidaritet förbjöds och de flesta av rörelsens ledare greps. Wałęsa satt i husarrest i ett knappt år. År 1983 fick Wałęsa motta Nobels fredspris, men han lät sin fru åka och hämta priset av rädsla för att inte få inresetillstånd till Polen igen.^[1]

Wałęsa ledde Solidaritet fram till 1990.^[1] Då hade rörelsen året före varit delaktig i att införa demokrati i Polen, efter flera decennier av diktatur under Polska förenade arbetarpartiet.

Lech Wałęsa valdes till Polens president 1990, han tillträdde ämbetet den 22 december. I presidentvalet 1995 förlorade han mot Aleksander Kwaśniewski. Då Wałęsa lämnade presidentposten tillkännagav han att han skulle återgå till sitt arbete på varvet i Gdańsk men tog istället ut innestående semester och reste utomlands.

Wałęsa kandiderade i presidentvalet år 2000 för det nybildade kristdemokratiska partiet men erhöll i valet bara 1 % av rösterna.

År 2015 hittade det polska historiska institutet dokument hos den tidigare kommunistiska inrikesministern general Kiszczak som visade att Wałęsa varit informatör åt den kommunistiska säkerhetspolisen, före sin tid som ledare för Solidarność. Detta har väckt enorm vrede i Polen och många har krävt att Wałęsa lämnar tillbaks sitt Nobelpris.^[2]

Lech Wałęsa förlänades Serafimerorden den 16 september 1993.

Utmärkelser

Financial Times Person of the Year, 1980
Monismanienpriset, 1981
Fritt Ord-priset, 1982
Nobels fredspris, 1983^[3]^[4]
Hedersdoktor vid Université Paris 8, 1 oktober 1983^[5]^[6]
Integrity Award, 1986
Francisco de Miranda-orden, 1989
Freedom Award, 1989
Philadelphia Liberty-medaljen, 1989
Presidentens frihetsmedalj, 13 november 1989^[7]
Hedersdoktor vid universitetet i Gdańsk, 20 mars 1990^[8]
Riddare med storkors av Bathorden, 1991
Piusorden, 1991
Storkors av Hederslegionen, 1991
Hedersdoktor vid l'université Nancy-II, 16 juli 1991^[9]
Storkors av Polonia Restituta, 23 december 1992
Vita örnens orden, 23 december 1992
Riddare av Elefantorden, 5 juli 1993^[10]
Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros orden, 25 oktober 1993^[11]
Storkorset av Ungerska förtjänstorden, 1994
Uruguays medalj, 23 februari 1995^[12]
Storkedja av Henrik Sjöfararens orden, 3 mars 1995^[13]
Storkors av Vita lejonets orden, 1999
Democracy Service Medal, april 1999
Pacem in Terris Award, 2001
Osgar, 2004
Andra klass av Jaroslav den vises orden, 2005
Kisiel-priset, 2005
Terra Mariana-korsets orden, första klass, 6 februari 2006^[14]
Jan Karski Freedom Award, 2007
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors, 2009
Ernst Reuter-Medaljen, 9 juni 2009
Hedersmedborgare i Budapest, 2011
Ronald Reagan Freedom Award, 2011
Post Alpha-priset, 2013
Kungliga Serafimerorden
Hedersmedborgare i Gdańsk
Storkors av Republiken Polens förtjänstorden
Storkorsriddare av Republiken Italiens förtjänstorden^[15]
Republiken Turkiets statsorden
Europarådets människorättspris
Storkedja av Portugals frihetsorden^[13]
Storkors av Vytautasorden
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av särskilda klassen
Golden Plate Award
Mugunghwaorden

[Redigera Wikidata]

Referenser

^ [a b c] "Lech Wałęsa". NE.se. Läst 31 januari 2013.
^ ”Walesa was a paid informant”. BBC. http://www.bbc.com/news/world-europe-35602437. Läst 17 april 2016.
^ The Nobel Peace Prize 1983 (på engelska), läs online, läst: 15 december 2013.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Nobelprize.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.legifrance.gouv.fr .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.univ-paris8.fr , läst: 24 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, crsreports.congress.gov .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, ug.edu.pl , läst: 5 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Journal officiel de la République française, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, kongehuset.dk .^{[källa från Wikidata]}
^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 498, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}
^ Resolución N° 208/995. ENTREGA DE MEDALLA DE LA REPUBLICA ORIENTAL DEL URUGUAY. LECH WALESA (på spanska), Dirección Nacional de Impresiones y Publicaciones Oficiales, 22 februari 1995, läs online, läst: 15 juni 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] läs online, www.ordens.presidencia.pt .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, president.ee , läst: 13 juni 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ quirinale.it, Quirinale-ID: 10846, läst: 19 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lech Wałęsa.
Bilder & media
Lech Wałęsa hos Nobelstiftelsen (på engelska)

[ne-1] [a b c] "Lech Wałęsa". NE.se. Läst 31 januari 2013.

[bbc14-2] ”Walesa was a paid informant”. BBC. http://www.bbc.com/news/world-europe-35602437. Läst 17 april 2016.

[e03873e45b4bb1ba25bb5b0821c8e1e9ff53e0ba-3] The Nobel Peace Prize 1983 (på engelska), läs online, läst: 15 december 2013.^{[källa från Wikidata]}

[2aadacb799507856faaf0815929ae9a0041615fb-4] äs online, Nobelprize.org .^{[källa från Wikidata]}

[6594e778c04e16f3a3c2d36a9da11e241d16f7b6-5] äs online, www.legifrance.gouv.fr .^{[källa från Wikidata]}

[304e3fc0ae9eb4fa6e6d677f90f882d1ba05a9b2-6] äs online, www.univ-paris8.fr , läst: 24 juni 2024.^{[källa från Wikidata]}

[32b027a50b7e401363a4af1dd90e5b3231335575-7] äs online, crsreports.congress.gov .^{[källa från Wikidata]}

[79545af54ef6f49d699d097f7c1aa3d2fdb62cd0-8] äs online, ug.edu.pl , läst: 5 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[ea69a67ffdab16de732a22475cd24ce4b8e21705-9] Journal officiel de la République française, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[1f7f7ac88e5433edcf74095fbc52bdff35da1fe2-10] äs online, kongehuset.dk .^{[källa från Wikidata]}

[eb44c1801ac9842206f1ad5b2916186b9e967d65-11] Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 498, ISBN 978-951-37-7005-1.^{[källa från Wikidata]}

[686e6b29fbeec8a7ec79bc9384dda3913dd18652-12] Resolución N° 208/995. ENTREGA DE MEDALLA DE LA REPUBLICA ORIENTAL DEL URUGUAY. LECH WALESA (på spanska), Dirección Nacional de Impresiones y Publicaciones Oficiales, 22 februari 1995, läs online, läst: 15 juni 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8f2a50e0c445c3cd9024e1d142ef752db4cdd3b5-13] [a b] läs online, www.ordens.presidencia.pt .^{[källa från Wikidata]}

[c9fa7e6f39552bd2600181fce6d515b44790c32d-14] äs online, president.ee , läst: 13 juni 2023.^{[källa från Wikidata]}

[91851f47cf6f6a761741967bb5ca67c3b1dcfa67-15] quirinale.it, Quirinale-ID: 10846, läst: 19 maj 2021.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]