Legat (romarriket)
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Romarrikets historiska perioder | |
| Roms kungatid 753 f.Kr. – 509 f.Kr. | |
| Romerska republiken 509 f.Kr. – 27 f.Kr. | |
| Romerska kejsardömet 27 f.Kr. – 395 e.Kr. | |
| Västromerska riket 395–476 |
Östromerska riket 395–1453 |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) · Praetor · Prokonsul · Propraetor · Edil · Kvestor · Tribun · Censor · Curator | |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator · Magister Equitum · Ståthållare · Triumviri · Decemvir | |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare · Legatus · Dux · Officium · Prefekt · Praetorianprefekt · Vicarius · Vigintisexviri · Liktor · Magister militum · Imperator · Princeps senatus · Pontifex maximus · Tetrark · Augustus · Augusta · Africanus · Caesar · Dekurion · Dominus · Domina | |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten · Cursus honorum · Romerska folkförsamlingen · Romersk rätt · Romerskt medborgarskap · Imperium · Auktoritet · Kollegialitet | |
En legat (latin legatus) var i antikens Rom en hög officer direkt under överbefälhavaren, dux, och över militärtribunerna i rank. Legaterna utsågs från senatorsklassen. En legatus pro praetore (eller legatus augusti[1]) var under kejsartiden en legat som handlade å praetorns (alltså kejsarens) vägnar. En sådan legat var alltså kejsarens ställföreträdare i kejsarprovinserna, d.v.s. ståthållare i kejsarprovinserna.[2] En legatus legionis var en armélegat, som under kejsartiden var befälhavare för en legion.[3]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Goldsworthy, Adrian (2014). Augustus - First Emperor of Rome. Yale University Press. sid. 497. ISBN 978-0-300-17872-2
- ^ Göransson, Gösta (1903). Romerska antikviteter. Stockholm. sid. 24
- ^ Göransson. sid. 52