Leijonhufvud
| Leijonhufvud | |
 Adliga ätten Leijonhufvuds vapen tillika stamvapen för utgrenade ätter i högre värdighet | |
| Känd sedan | 1356 |
|---|---|
| Ursprung | uradel härstammande från Selaön i Södermanland |
| Framstående | Abraham Kristiernsson (Leijonhuvud) |
| Utgrenad i | Lewenhaupt och friherrliga ätten Leijonhufvud (nedan) |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1625 |
| Grad | adlig ätt nr 33 |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 1651 [1] |
| Friherrliga ätten Leijonhufvud | |
| Upphöjd | 1651 på Stockholms slott av drottning Kristina |
|---|---|
| Stamfar | Gustaf Leijonhufvud |
| Huvudman | Axel Leijonhufvud (född 1921) |
| Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 1652 |
| Grad | friherrlig ätt nr 26 |
| Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
Leijonhufvud, månghövdad svensk uradel härstammande från Selaön i Södermanland, med den första kända medlemmen "Christiern i Brunzebierghe", som köpte jord i Medelvalla på Selaön 1356.[2] En annan påstådd stamfader är Gudmar Månsson (Hjorthuvud) till Lo. Det har också sagts att de skulle härstamma från en dotter till den svenske kungen Valdemar Birgerssons utomäktenskaplige son med Jutta av Danmark, varför det första vapnet först visade tre leoparder (som Danmark fram till 1819)), senare utbytta till tre lejonhuvuden.
Abraham Kristiernsson (Leijonhuvud) (1400-talet) är den förste som omtalas som riksråd. En av hans sondöttrar, Margareta Eriksdotter var gift med Gustav Vasa. Hennes yngre bror Sten Eriksson Leijonhufvud upphöjdes i friherrligt stånd vid Erik XIV:s kröning 1561, och ätten delades i två grenar, en adlig och en friherrlig, den senare nämnd Leijonhufvud af Gräfsnäs.[2]
Den friherrliga ätten erhöll grevlig värdighet 1568, samma dag Sten Eriksson Leijonhufvud avled, och hans änka Ebba Lilliehöök fick följande år bekräftelse härpå. Redan greve Sten Eriksson Leijonhufvuds barn började skriva sig Lewenkopf, snart utbytt mot Lewenhaupt.[2]
Den adliga ätten Leijonhufvud utgjordes av ättlingar till Sten Eriksson Leijonhufvuds äldre bror Abraham Eriksson Leijonhufvud d.ä. vilken avled 1556. Dennes sonson Abraham Leijonhufvud blev 1610 friherre (Leijonhufvud af Nynäs). Denna gren utdog dock med stiftaren 1618. Släkten introducerades på Riddarhuset 1625 som ätt nummer 26 i den dåvarande riddarklassen. Abrahams halvbror, landshövdingen Gustaf Leijonhufvud upphöjdes 1651 i friherrligt stånd, och någon adlig ätt fanns då inte längre, för alla Gustaf Leijonhufvuds syskon var redan döda och barnlösa. Ätten introducerades som friherrlig ätt nummer 26 på riddarhuset 1652.[2]
Ätten Leijonhufvuds nuvarande (2003) huvudman är förre banktjänstemannen, friherre Axel Leijonhufvud (född 1921) i Linköping. Dennes släkting Erik Leijonhufvud (född 1939) äger och bebor Sveriges äldsta ännu bebodda profanbyggnad, Göksholms slott.
Några medlemmar
- Abraham Kristiernsson Leijonhufvud (₫ cirka 1500) riksråd, gift med Birgitta Månsdotter (Natt och Dag)
- Erik Abrahamsson Leijonhufvud d.ä. (₫ 1520) riksråd, riddare, riksmarsk, son till de närmast ovanför nämnda. Halshöggs på order av Kristian II under Stockholms blodbad i november 1520, när danskarna hade intagit den svenska huvudstaden. Far till bl.a. Abraham, Margareta, Sten och Märta.
- Sten Eriksson Leijonhufvud (1518-1568), riddare, riksråd och friherre till Gräfsnäs, med kvadrerad sköld sammansatt av ättevapen för Leijonhufvud, Vasa, Natt och Dag samt Lilliehöök vid Erik XIV:s kröning. Kungen blev med tiden allt mer misstänksam när det gällde Stens lojalitet, och 1565 undgick han med en hårsmån ifrån att bli avrättad. Vid hertigarnas (senare kungarna Johan III och Karl IX) uppror gick Sten Eriksson över till deras sida och åtog sig att ta Erik XIV tillfånga i Stockholm. När Sten Eriksson den 29 september 1568 försökte hindra kung Erik att fly sårades Sten så svårt att han avled en vecka senare.
- Märta Eriksdotter Leijonhufvud (1520-1584) dotter till Erik Abrahamsson Leijonhufvud och Ebba Eriksdotter (Vasa), syster till Gustav Vasas andra fru Margareta Leijonhufvud och till Sten Eriksson Leijonhufvud och Abraham Eriksson Leijonhufvud. Hon var gift med Svante Sture d.y. och mor till bl.a. Nils Svantesson Sture och Erik Svantesson Sture, och dessa tre avrättades 1567 av en paranoid kung Erik XIV under de s.k. Sturemorden. Först Märtas far, och 47 år senare hennes make och två söner miste därmed livet på grund av kungar som såg sturarna som ett hot. Märta hade det egentliga ansvaret för godset Stegeborgs skötsel eftersom maken, medan han ännu levde, var borta i krigstjänst under långa perioder.
- Abraham Eriksson Leijonhufvud d.ä. (1512-1556), lagman, riddare, riksråd, överbefälhavare över Sverige-Finlands trupper i Viborg 1555-56 under skärmlystringar med ryssarna. Son till Erik Abrahamsson Leijonhufvud d.ä. som halshöggs under Stockholms blodbad 1520, far till Erik Abrahamsson Leijonhufvud d.y. i äktenskapet med Anna Tott (₫ 1551), bror till drottning Margareta, Sten och Märta.
- Brita Eriksdotter Leijonhufvud (1514-1572)
- Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (1516-1551), svensk drottning 1536-1551, gift med Gustav I (Vasa). Mor till Johan III (1537-1592) kung av Sverige 1567-1592 och till Karl IX (1550-1611) kung av Sverige 1604-1611 – födde tio barn på 13 år. Av dessa överlevde åtta barndomen, vilket var en ovanligt hög siffra på 1500-talet.
- Erik Abrahamsson Leijonhufvud d.y. (1551-1616) riddare, riksråd, son till Abraham Eriksson Leijonhufvud d.ä. Från Erik Abrahamsson Leijonhufvud härstammar alla nu levande medlemmar av den friherrliga ätten Leijonhufvud. Far till Abraham Eriksson Leijonhufvud d.y.
- Axel Stensson Leijonhufvud (1554-1619), son till Sten Eriksson Leijonhufvud och Ebba Månsdotter (Lilliehöök), greve, riksråd, ståthållare över Finland och senare ståthållare över Västergötland. Han anses ha agerat grymt och orättvist mot allmogen i framför allt Karelen. Axel var länge favorit för Johan III (Sveriges kung 1568-1592), men hamnade till slut i onåd. Efter Johans död ägnade sig Axel åt att försöka spela ut Johans son Sigismund (Sveriges kung 1592-1599) och Johans bror Karl (sedermera Sveriges kung Karl IX 1599-1611). Axel Stensson Leijonhufvud var gift med Sidonia von Daun, grevinna av Falkenstein. Hans efterkommande antog namnet Lewenhaupt.
- Mauritz Stensson Leijonhufvud (1559-1607), riksråd, greve och friherre, son till Sten Eriksson Leijonhufvud och Ebba Månsdotter (Lilliehöök), bror till Axel.
- Abraham Eriksson Leijonhufvud d.y. (1583-1618) friherre, riksråd, son till Erik Abrahamsson Leijonhufvud d.y.
- Ebba Mauritzdotter Lewenhaupt (1595-1654), rikshovmästarinna
- Gustav Eriksson Leijonhufvud (1597-1658), landshövding
- Abraham Gustavsson Leijonhufvud (1627-1676), assessor i bergskollegium, landshövding
- Axel Gabriel Leijonhufvud (1717-1789) hovman och militär
- Samuel Abraham Leijonhufvud (1785-1843), ämbetsman och memoarförfattare
- Carl Edvard Leijonhufvud (1793-1870), militär
- Carl Leijonhufvud (1822-1900), general
- Abraham Leijonhufvud (1823-1911), sjöminister, general
- Sophie Leijonhufvud, gift Adlersparre (1823-1895), författare
- Axel Leijonhufvud (1824–1908), överste
- Carl Gustaf Carlsson Leijonhufvud (1824-1905), justitiekansler
- Sten Leijonhufvud (1826-1908)
- Sigrid Leijonhufvud (1862-1937), författare
- Erik Leijonhufvud (1863–1950), jurist, verksam i Jämtland
- Karl K:son Leijonhufvud (1865-1951), genealog
- Gösta Leijonhufvud (1869-1938), general
- Erik Leijonhufvud (1893–1968), jurist
- Axel Leijonhufvud (1898–1988), civiljägmästare
- Marian Leijonhufvud (1917–1999), känd som Tuttan Faustman-Hedberg, ingift
- Axel Leijonhufvud (född 1933), nationalekonom
- Eric Leijonhufvud (1934-1989), författare
- Sigfrid Leijonhufvud (född 1939), journalist och författare
- Madeleine Leijonhufvud (född 1942)
- Göran Leijonhufvud (född 1941), författare
- Åke Leijonhufvud (född 1945), författare