Lena Hjelm-Wallén

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Lena Hjelm Wallén)
Lena Hjelm-Wallén

Tid i befattningen
1995–2002
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Göran Persson
Företrädare Mona Sahlin
Efterträdare Margareta Winberg

Tid i befattningen
1994–1998
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Ingvar Carlsson
Göran Persson
Företrädare Margaretha af Ugglas
Efterträdare Anna Lindh

Tid i befattningen
1982–1985
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Olof Palme
Företrädare Jan-Erik Wikström
Efterträdare Lennart Bodström

Mandatperiod
1968–2002
Valkrets Västmanlands län

Född Lena Birgitta Hjelm-Wallén
14 januari 1943 (81 år)
Sala, Västmanlands län
Politiskt parti Socialdemokratiska arbetarepartiet
Alma mater Uppsala universitet
Yrke Adjunkt
Namnteckning Lena Hjelm-Walléns namnteckning
Webbplats Sveriges riksdag

Lena Birgitta Hjelm-Wallén, född 14 januari 1943 i Sala,[1] är en svensk politiker (socialdemokrat), som var riksdagsledamot 19692002 samt statsråd 19741976, 19821991 och 19942002. Hon är dotter till överskötaren Gustav Hjelm och Elly Hjelm, född Johansson.

Politisk yrkesbana[redigera | redigera wikitext]

Efter studier vid Uppsala universitet, där hon blev filosofie magister 1965, och en lärartjänst i Sala valdes Hjelm-Wallén in i riksdagen vid valet 1968 i Västmanlands läns valkrets och tillträdde som riksdagsledamot vid riksdagens öppnande i januari 1969. Hon satt i kulturutskottet 1971–1973, i justitieutskottet 1971–1973, i utbildningsutskottet 1976–1978 samt 1979–1982 och var konsultativt statsråd vid utbildningsdepartementet (skolminister) 28 december 1973–8 oktober 1976. När hon utnämndes den 4 januari 1974, tio dagar före sin 31-årsdag, blev hon det yngsta statsrådet dittills. Hon slog därmed Östen Undéns gamla rekord från 1917; denne var drygt 31 år vid utnämningen.

Hjelm-Wallén var ledamot av offentliga sektorns särskilda nämnd 1977–1982, länsskolnämnden i Västmanlands län 1977–1982, delegat i FN 1980–1981, Svenska Unescorådet 1980–1982, ledamot av 1968 års beredning om stat och kyrka 1968–1972, av familjelagssakkunniga 1969–1974, av brottskommissionen 1973, av gymnasieutredningen 1977–1981 samt av delegationen för bättre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan 1979–1980. Hon var styrelseledamot i SAP-distriktet Västmanland 1970, blev ledamot av partistyrelsen 1978 och var ledamot av skolstyrelsen i Sala 1968–1973. Hon satt i arbetsmarknadsutskottet 1979–1982.

Efter valet 1982 var Hjelm-Wallén utbildningsminister 8 oktober 1982–14 oktober 1985 och var därefter statsråd i utrikesdepartementet (biståndsminister) 14 oktober 19851991 samt tillförordnad vice statsminister 1990. Hon satt i riksdagen efter den socialdemokratiska valförlusten 1991 och var vice ordförande i utbildningsutskottet. Efter valet 1994 utsågs hon överraskande till utrikesminister, den första kvinnan på den posten i en socialdemokratisk regering. Hon behöll detta ämbete till 1998.[2] Flera trodde att Pierre Schori skulle bli utrikesminister, men han utsågs i stället till biståndsminister.[3] Hon var även vice statsminister 19952002[4] samt tillförordnad justitieminister 2000 och tillförordnad försvarsminister 2002.

Övriga uppdrag och utnämningar[redigera | redigera wikitext]

Hjelm-Wallén var tidigare ledamot av Europeiska konventet, den församling som utarbetade och som 2003 lade fram förslaget om EU:s nya grundlag, kallad "Författning för Europa". Mellan 2002 och 2009 var hon ordförande i styrelsen för Svenska Afghanistankommittén.

Åren 2006–2007 var Hjelm-Wallén ordförande i den valberedning som föreslog Mona Sahlin som kandidat till partiledarposten för socialdemokraterna.

I januari 2008 tilldelades hon H.M. Konungens medalj i 12:e storleken i serafimerordens band.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, Version 1.01, Sveriges Släktforskarförbund: Hjelm Vallén, Lena Birgitta
  2. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Lena Hjelm-Wallén (S) - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/lena-hjelm-wallen_0439752610809. Läst 17 november 2021. 
  3. ^ Andersson, Ove. 2018. Lena Hjelm-Wallén: ”Jag ville inte bli minister, men Olof övertalade mig”. I onsdagsbladet 3/2018
  4. ^ Dick Henriksson (19 december 2006). ”Söker en lyssnande ledare” (på svenska). Göteborgsposten. http://www.gp.se/ekonomi/s%C3%B6ker-en-lyssnande-ledare-1.1205977. Läst 14 september 2018. 
  5. ^ ”Kungliga hovstaterna, Medaljförläningar 28 januari 2008”. Arkiverad från originalet den 31 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080131104838/http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20080128.5.edea36911759ad82de80002007.html. Läst 31 januari 2008. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Sven Moberg
Sveriges undervisningsminister
Sveriges skolminister
1974–1976
Efterträdare:
Britt Mogård
Företrädare:
Jan-Erik Wikström
Sveriges utbildningsminister
1982–1985
Efterträdare:
Lennart Bodström
Företrädare:
Ola Ullsten
Sveriges biståndsminister
(Sveriges biträdande utrikesminister)
1985–1991
Efterträdare:
Alf Svensson
Företrädare:
Pär Granstedt
Utbildningsutskottets vice ordförande
1991–1994
Efterträdare:
Beatrice Ask
Företrädare:
Margaretha af Ugglas
Sveriges utrikesminister
1994–1998
Efterträdare:
Anna Lindh
Företrädare:
Mona Sahlin
Sveriges vice statsminister
1995–2002
Efterträdare:
Margareta Winberg