Lennart Ljung (general)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lennart Ljung
Lennart Ljung.jpg
Information
Född 13 mars 1921
Sollefteå, Sverige
Död 19 november 1990 (69 år)
Stockholm, Sverige
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Armén
Tjänstetid 1944-1986
Grad General
Befäl Överbefälhavaren (1978-1986)

Karl Hilmer Lennart Ljung, född 13 mars 1921 i Sollefteå, död 19 november 1990 i Stockholm, var Sveriges överbefälhavare 1978-1986.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lennart Ljung var son till kapten Hilmer och Greta Ljung (född Gustafsson).[1] Han blev fänrik i signaltrupperna 1944, kapten i Generalstaben 1957 och tjänstgjorde vid Norra skånska infanteriregementet (I 6) 1960-1961. Ljung blev överstelöjtnant 1964 och tjänstgjorde vid Gotlands regemente (P 18) 1965-1966 och blev överste 1966 samt chef operationsledning 2 i Försvarsstaben 1966. Han var därefter chef Upplands signalregemente (S 1) 1968-1971, sektionschef militärområdesstaben i Östra militärområdet 1971-1972 och blev generalmajor 1972. Samma år blev han chef för Arméstaben och han blev tillförordnad militärbefälhavare i Västra militärområdet 1974. Ljung blev generallöjtnant 1976 och var chef Försvarsstaben 1976-1978. År 1978 utnämndes han till general och ÖB vilket han var fram till 1986.[1]

Ljung var överbefälhavare under ubåtsincidenten i Karlskrona, då den sovjetiska U-137 i oktober 1981 gick på grund i Blekinge skärgård. Han hade då ett nära samarbete med statsminister Thorbjörn Fälldin och var mycket framträdande under hela incidenten. Hans rapport om det hela uteslöt möjligheten att ubåten av misstag hamnat på svenskt territorium, och drev under kommande år frågan om högre anslag till militären för att bekämpa de ubåtsinträngningar som man menade kom från Sovjetunionen.

Enligt Robert Dalsjös doktorsavhandling var Lennart Ljung den siste överbefälhavare som kände till det hemliga fredstida samarbetet med NATO, och även den som avvecklade samarbetet.[2]

Ljung var lärare i strategi vid Militärhögskolan 1962-1963. Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1967 och hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1980. Gift 1947 med Gertrud Öhman (född 1922).[1] Hans son Lars Ljung är överste och före detta militärattaché, numera verksam i Folke Bernadotteakademin[källa behövs].

Militär karriär[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

  •  Order of the Sword - Ribbon bar.svg Sverige Kommendör av första klassen av Svärdsorden, senast 1974

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985. Stockholm: Norstedt. 1984. sid. 701. Libris 3681527. ISBN 91-1-843222-0. http://runeberg.org/vemardet/1985/0701.html 
  2. ^ Dalsjö, Robert (24 juli 2006). ”Sveriges samarbete med Nato viktigare än hittills känt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=560933&previousRenderType=1. Läst 2 februari 2007. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ljung, Lennart; Wallberg, Evabritta (2010). Överbefälhavare Lennart Ljungs tjänstedagböcker. 1978-1983. Handlingar / Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 0347-8505 ; 31. Stockholm: Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Libris 11877034. ISBN 978-91-85104-35-2 
  • Ljung, Lennart; Wallberg, Evabritta (2010). Överbefälhavare Lennart Ljungs tjänstedagböcker. 1984-1986. Handlingar / Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 0347-8505 ; 32. Stockholm: Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Libris 11877061. ISBN 978-91-85104-36-9 


Företrädare:
Gunnar Eklund
Försvarsstabschef
1976-1978
Efterträdare:
Bengt Schuback
Företrädare:
Stig Synnergren
Överbefälhavare
1978-1986
Efterträdare:
Bengt Gustafsson
Företrädare:
Stig Synnergren
Chef för H.M. Konungens stab
1986-1990
Efterträdare:
Bror Stefenson