Leo Varadkar

Från Wikipedia
Leo Varadkar

Leo Varadkar 2022.

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
17 december 2022
Ställföreträdare Micheál Martin
Företrädare Micheál Martin
Tid i befattningen
14 juni 201727 juni 2020
Ställföreträdare Micheál Martin
Företrädare Enda Kenny
Efterträdare Micheál Martin

Tid i befattningen
27 juni 202017 december 2022
Premiärminister Micheál Martin
Företrädare Simon Coveney

Tid i befattningen
2 juni 201724 mars 2024
Företrädare Enda Kenny
Efterträdare Simon harris

Född 18 januari 1979 (45 år)
Castleknock, Dublin, Irland
Nationalitet Irland Irländare
Politiskt parti Fine Gael
Partner Matthew Barrett (2015–)

Leo Varadkar, född 18 januari 1979 i Castleknock, Dublin, är en irländsk politiker för Fine Gael. Han var Irlands regeringschef (Taoiseach) från juni 2017[1] till juni 2020 samt igen från och med 17 december 2022[2]. Däremellan var han Irlands vice regeringschef (Tanaiste). Varadkar meddelade att han planerade att avgå som Taoiseach samt ledare för Fine gael 20 mars 2024[3], och avgick officielt som partiledare 24 mars samma år.

Varadkars far föddes i Indien och hans mor i Irland. Han har studerat medicin vid Trinity College i Dublin. Mellan 2011 och 2014 var han minister för transport, turism och idrott, mellan 2014 och 2016 var han sjukvårdsminister och från 2016 till 2017 var han socialminister.[4]

Varadkar är den första öppet homosexuella ledaren för ett politiskt parti i Irland.[1] Han är Irlands första och världens fjärde öppna homosexuella regeringschef i modern tid (efter Jóhanna Sigurðardóttir, Elio Di Rupo och Xavier Bettel).[5]

Hans partner Matthew Barrett är läkare på Mater Misericordiae universitetssjukhus.[6]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Leo varadkar påbörjade sin politiska karriär som lokalpolitiker i Fingal County från 2003 fram till 2007 då han blev invlad som Teacht Dála (TD), det vill säga parlamentariker i Irlands underhus Dáil Eireann for Fine Gael. Som TD fick han flera ämbeten som minister i Enda Kennys regering, först som Transport-, turism och sportminister 2011-14, sedan hälsominister 2014-2016 och socialförsäkringsminister 2016-2017.[7]

Första regeringsperioden[redigera | redigera wikitext]

Vid Kennys avgång som ledare för Fine Gael 2017 tog Varadkar på sig uppdraget och avlöste honom både som regeringschef och partiledare. Han bildade först regering endast med sitt eget parti och valdes i underhuset som Irlands någonsin yngste Taoiseach, endast 38 år gammal. Den första regeringsperioden präglades av förhandlingar med Storbritannien i och med genomförandet av Brexit, något han bland annat påstod "inte var helt genomtänkt"[8]. Han förespråkade också starkt att ingen "hård gräns" skulle upprättas på Nordirland[9].

Varadkar godkände också genomförandet av en folkomröstning 2018 om att liberalisera abortlagstiftningen som tidigare varit väldigt restriktiv i landet[10], en omröstning som resulterade i 66% för att upphäva det nästan totala abortförbudet[11], något Varadkar välkomnade.

Under slutet av Varadkars första mandatperiod blev covid-pandemin en stor fråga. Liksom flera andra länder lät regeringen stänga bland annat skolor och tvingade folk att stanna hemma under två veckor förutom i specifika fall under pandemins början, något Varadkar menade var till för att "rädda så många liv som möjligt"[12]. Landet skulle stängas ner tre gånger under pandemin, där Varadkar i efterhand sagt att den sista av de tre var ett fel beslut av honom[13].

Trepartiregeringen[redigera | redigera wikitext]

Valet på Irland 2020 skulle resultera i stora framgångar för republikanska vänsterpopulistiska Sinn Féin, något som oroade båda traditionellt stora partier, Fine Gael och Fianna Fáil. Traditionellt sett hade dessa varit fiender sedan inbördeskriget där de båda representerat krigets olika sidor, något som präglat det irländska politiska landskapet sedan 1920-talet. Detta avslutades i princip då de båda partierna 2020 enades i en överenskommelse om att regera tillsammans tillsammans med Gröna partiet, där Fianna Fail och Fine Gael skulle "turas om" att ha sin partiledare som Taoiseach. Först ut blev Micheál Martin, ledare för Fianna Fáil från 2022-2022, då han i december det året avlöstes av Varadkar igen.

Andra regeringsperioden[redigera | redigera wikitext]

En fråga som blev allt större på Irland från 2010-talet och blivit ett enormt dilemma för irländska regeringen har varit bostadsbrist i landet där antalet hemlösa i januari 2024 steg till över 13 000 personer, en ökning på 17% jämfört med januari föregående år. Varadkar har under båda regeringsperioder gjort försök att stimulera bostadsbygge, där Fine Gaels minister för offentliga utgifter Paschal Donohoe har menat att regeringen trots stora problem vad gäller bland annat pandemi och stora kostnadsökningar lyckats nå mål om ökat bostadsbygge[14] även om Varadkar själv också påpekat att mer fortfarande behöver göras[15]. Oppositionen har dock kritiserat regeringen för vad man menar är fortsatt otillräckliga åtgärder[16].

I mars 2024 hölls två folkomröstningar angående huruvida irland skulle ersätta formuleringar i konstitutionen, där en familj skulle omdefineras från att bara anses som något grundat på äktenskap till en institution grundad på antingen äktenskap eller andra relationer, samt ta bortskriva om en artikel som i huvudsak menade att staten skulle hjälpa och bibehålla kvinnors och mödrars roller i hemmet[17], något de flesta större politiska partierna, däribland Fine Gael förespråkade. Resultatet av folkomröstningen blev dock att dessa två ändringar avslogs då 67% röstade mot det första förslaget och 74% mot det andra[18].

Utrikespolitiskt sett har Varadkar också tagit ställning för vapenvila i Gaza efter stora civila dödstal i kriget mellan Hamas och Israel 2023[19].

Den 20 mars 2024 meddelade Varadkar att han skulle avgå som både partiledare för Fine Gael och Taoiseach.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Irland kan få öppet homosexuell premiärminister”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6710003. Läst 12 juni 2017. 
  2. ^ ”Leo Varadkar” (på engelska). www.gov.ie. 27 juni 2020. https://www.gov.ie/en/biography/1a42d-leo-varadkar/. Läst 31 augusti 2023. 
  3. ^ (på engelska) Watch: Leo Varadkar makes shock resignation announcement. 2024-03-20. https://www.rte.ie/news/ireland/2024/0320/1438942-varadkar-announcement/. Läst 31 mars 2024. 
  4. ^ McDonald, Henry (2 juni 2017). ”Leo Varadkar, gay son of Indian immigrant, to be next Irish PM” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2017/jun/02/leo-varadkar-becomes-irelands-prime-minister-elect. Läst 12 juni 2017. 
  5. ^ ”Ireland appears set to elect first openly gay prime minister” (på amerikansk engelska). NBC News. https://www.nbcnews.com/feature/nbc-out/ireland-appears-set-elect-first-openly-gay-prime-minister-n765426. Läst 27 april 2018. 
  6. ^ ”Meet the dashing doctor boyfriend supporting Leo Varadkar in his Fine Gael leadership bid - Independent.ie” (på engelska). Independent.ie. https://www.independent.ie/irish-news/meet-the-dashing-doctor-boyfriend-supporting-leo-varadkar-in-his-fine-gael-leadership-bid-35469585.html. Läst 27 april 2018. 
  7. ^ ”Leo Varadkar” (på engelska). www.gov.ie. 27 juni 2020. https://www.gov.ie/en/biography/1a42d-leo-varadkar/. Läst 31 mars 2024. 
  8. ^ ”Leo Varadkar: Brexit was ‘not fully thought through’” (på engelska). POLITICO. 24 januari 2019. https://www.politico.eu/article/leo-varakar-brexit-was-not-fully-thought-through/. Läst 31 mars 2024. 
  9. ^ ”N Ireland 'will have to stay close to EU rules in any Brexit scenario'” (på engelska). euronews. 24 januari 2019. https://www.euronews.com/2019/01/24/uk-and-eu-will-have-to-remain-very-closely-aligned-on-rules-in-all-brexit-scenarios-irish. Läst 31 mars 2024. 
  10. ^ ”Irish abortion referendum: Vote to be held in May” (på brittisk engelska). 29 januari 2018. https://www.bbc.com/news/world-europe-42868035. Läst 31 mars 2024. 
  11. ^ McDonald, Henry; Graham-Harrison, Emma; Baker, Sinead (26 maj 2018). ”Ireland votes by landslide to legalise abortion” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2018/may/26/ireland-votes-by-landslide-to-legalise-abortion. Läst 31 mars 2024. 
  12. ^ Carroll, Rory; correspondent, Rory Carroll Ireland (27 mars 2020). ”'Stay home': Varadkar announces sweeping two-week lockdown” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2020/mar/27/stay-home-varadkar-urges-irish-in-drastic-lockdown. Läst 31 mars 2024. 
  13. ^ ”Varadkar ‘not convinced’ benefits of Ireland’s final Covid-19 lockdown outweighed costs” (på engelska). The Irish Times. https://www.irishtimes.com/politics/2023/11/06/varadkar-not-convinced-benefits-of-irelands-final-covid-19-lockdown-outweighed-costs/. Läst 31 mars 2024. 
  14. ^ ”Fine Gael defends housing record at party conference saying 'their plans are working'” (på engelska). BreakingNews.ie. 18 november 2023. https://www.breakingnews.ie/ireland/fine-gael-defends-housing-record-at-party-conference-1553328.html. Läst 31 mars 2024. 
  15. ^ ”Housing target exceeded but Taoiseach says government must do better” (på engelska). BreakingNews.ie. 25 januari 2024. https://www.breakingnews.ie/ireland/housing-target-exceeded-but-taoiseach-says-government-must-do-better-1579959.html. Läst 31 mars 2024. 
  16. ^ ”Government criticised by opposition for missing social and affordable housing targets” (på engelska). BreakingNews.ie. 28 mars 2024. https://www.breakingnews.ie/ireland/government-criticised-for-missing-social-and-affordable-housing-targets-1607337.html. Läst 31 mars 2024. 
  17. ^ ”What are you being asked to decide on?” (på amerikansk engelska). Electoral Commission. https://www.electoralcommission.ie/referendums/referendum-information/what-are-you-being-asked-to-decide-on/. Läst 31 mars 2024. 
  18. ^ Carroll, Rory; correspondent, Rory Carroll Ireland (9 mars 2024). ”Irish voters overwhelmingly reject proposed changes to constitution” (på brittisk engelska). The Observer. ISSN 0029-7712. https://www.theguardian.com/world/2024/mar/09/vote-referendum-modernise-ireland-constitution-women-home. Läst 31 mars 2024. 
  19. ^ ”Irish PM pushes Biden for immediate Gaza ceasefire” (på brittisk engelska). 15 mars 2024. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-68577381. Läst 31 mars 2024. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]