Leo XIV
| Leo XIV Påve | |
| Påve Leo XIV år 2025. | |
| Kyrka | Katolska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Roms stift |
| Utnämnd | Konklaven 2025 |
| Ämbetsperiod | 8 maj 2025– (1 år och 120 dagar) |
| Företrädare | Franciskus |
| Föregående ämbete | Kardinalbiskop prefekt för dikasteriet för biskopar |
| Succession | |
| Prästvigning | 19 juni 1982 av ärkebiskop Jean Jadot |
| Biskopsvigning | 12 december 2014 av ärkebiskop James Green |
| Utsedd till kardinal | 30 september 2023 av Franciskus |
| Rank | Kardinalbiskop |
| Persondetaljer | |
| Född | Robert Francis Prevost 14 september 1955 |
| Nationalitet | Amerikansk–peruansk |
| Föräldrar | Louis Marius Prevost (far) Mildred Martínez (mor) |
| Utbildning | Villanova University (BS) Catholic Theological Union (MDiv) Angelicum (LCL, DCL) |
| Valspråk | In illo uno unum (I den ende är vi ett) |
| Namnteckning | |
| Vapen | |
Leo XIV (latin: Leo XIV), född Robert Francis Prevost den 14 september 1955 i Chicago, USA, är sedan den 8 maj 2025 Katolska kyrkans 267:e påve, biskop av Roms stift och Vatikanstatens statschef.[1] Han är den förste nordamerikanske påven i Kyrkans historia, den första med peruanskt medborgarskap och den förste påven från ett engelskspråkigt land sedan påve Hadrianus IV på 1100-talet.[2] Han är därtill den förste påven från Augustinorden.
Robert Prevost växte upp i Dolton, Illinois. Han prästvigdes i Rom år 1982 och 1985 sändes han till missonsarbete i Peru. Prevost var mellan år 2001 och 2013 generalprior för Augustinorden[3] och han arbetade som missionär i Peru under flera år innan han 2015 utsågs till biskop av Chiclayos stift av påve Franciskus. År 2023 blev han prefekt för Biskopskongregationen och senare samma år utsågs han till kardinal med Santa Monica degli Agostiniani som diakonia.[4][5] År 2025 upphöjdes han till kardinalbiskop av Albano.
Efter Franciskus död i april 2025 valde konklaven Prevost till hans efterträdare den 8 maj, i den fjärde omröstningen, och han tog sig namnet Leo XIV. Hans namnval var inspirerat av påve Leo XIII som utvecklade den katolska socialläran.[6]
Biografi
Uppväxt, familj och utbildning
Prevost föddes på Mercy Hospital i Chicago och växte upp i Dolton, Illinois. Prevost är son till fransk-amerikanen Louis Marius Prevost och hans hustru Mildred Martinez. Hans far var veteran som tjänstgjort i USA:s flotta under Andra världskriget. Han har två äldre bröder; Louis Martín och John Joseph.[7] Han växte upp i församlingen St. Mary of the Assumption i Riverdale där han sjöng i kören och var ministrant.[8] Han genomgick gymnasiet vid augustinordens minoritseminarium i närheten av Saugatuck i Michigan, 1969 till 1973 och avlade examen 1973. Han gick vidare till högre studier vid Villanova University i Philadelphia där han avlade filosofie kandidat-examen 1977.[9][10] Vid universitetet i Villanova tog han dessutom kurser i hebreiska och latin och läste verk av Augustinus.[11] Under sina universitetsstudier arbetade Prevost som kyrkogårdsarbetare vid en katolsk kyrka i Havertown, Pennsylvania.[12]
Prevost upptogs som novis i augustinorden den 1 september 1977. Efter sitt första år inom orden flyttade han till Chicago och avlade sina första löften den 2 september 1978 och klosterlöften den 29 augusti 1981.[13] Året därpå blev han teologie doktor vid Catholic Theological Union i Chicago.[14] Han vigdes till diakon den 10 september 1981 av Thomas Gumbleton i församlingen St. Clare of Montefalco i Grosse Pointe Park i Michigan.[15]
Prevost talar engelska, spanska, italienska, franska och portugisiska, samt kan läsa latin och tyska.[16]

Präst
Prevost prästvigdes för Augustinorden av ärkebiskop Jean Jadot i Santa Monica degli Agostiniani i Rom 19 juni 1982.[13] Han blev kandidat i kanonisk rätt 1984 och doktor i kanonisk rätt år 1987, båda vid Angelicum i Rom.[9][17]
Prevost sändes till augustinernas missionsarbete i Peru år 1985 och var kansler vid romersk-katolska stiftet i Chulucanas från 1985 till 1986.[18]
Prevost återvände till Peru år 1988 och tjänstgjorde sedan som rektor för det augustinska seminariet i Trujillo. Han var lärare i kanonisk rätt vid stiftsseminariet och innehade även befattningen som prefekt. Prevost tjänstgjorde som domare vid den regionala kyrkliga domstolen och var ledamot av konsultorkollegiet i romersk-katolska ärkestiftet i Trujillo. Han verkade också i en församling i utkanten av staden.[19] Han organiserade och uttryckte stöd för venezuelanska flyktingar trots diskriminering mot dessa.[20]
Prevost kritiserade Alberto Fujimoris handlingar under hans presidentskap i Peru 1990–2000. 2017 kritiserade Prevost president Pedro Pablo Kuczynskis beslut att benåda Fujimori.[21]
2001 blev Prevost vald till generalprior av Augustinordens ordinarie generalkapitel, vilket han var fram till år 2013.[22][3] Som generalprior arbetade och levde Prevost i Rom, men han reste också runt i världen. 2004 besökte Prevost Buenos Aires och mötte där kardinal Bergoglio, sedermera påve Franciskus.[22]
Han utnämndes den 3 november 2014 till apostolisk administratör för Chicayos stift av påve Franciskus, och upphöjdes även till titulärbiskop av Sufar.[23] Han vigdes den 12 december 2014 av den apostoliske nuntien ärkebiskop James Green i Peru i katedralen Sankta Maria i Chiclayo.[24]
Biskop av Chiclayo (2015–2023)

Den 26 september 2015 utnämndes Prevost till biskop av Chiclayos stift.[25] Han verkade i katedralen Sankta Maria i Chiclayo, där han biskopsvigdes den 12 december 2014. Innan sitt tillträde som biskop blev Prevost peruansk medborgare, efter en överenskommelse mellan Vatikanen och Peru.[25] Hans biskopsmotto In illo uno unum är ord från en predikan av Augustinus över psaltaren 127.[23]
Den 13 juli 2019 blev Prevost medlem i kongregationen för präster och den 21 november 2020 blev han medlem i biskopskongregationen.[26]
Under sin tid som biskop har Prevost kritiserat vissa uppfattningar bland den politiska vänsterrörelsen i Peru och han motsatte sig bland annat politiska rörelser som arbetade för legalisering av abort och eutanasi. Han stödde dessutom projekt för flyktingar från Venezuela.[27]
Under sin tid som biskop utvecklade Prevost ett nära band till Chiclayo och under sitt första tal som påve benämnde han stiftet som sitt "älskade stift".[28]
Kardinal (2023–2025)

Den 30 januari 2023 utnämnde påve Franciskus Prevost till prefekt för biskopskongregationen med titeln ärkebiskop emeritus av Chiclayo.[29] Som prefekt hade han ansvar att välja biskopar. I samband med utnämningen 2023 flyttade Prevost från Peru till Rom, även om Prevost hade uttryckt sin preferens om att stanna i Peru.[30] Prevost var prefekt fram till påve Franciskus död den 21 april 2025.[23]
Han upphöjdes till kardinal den 30 september 2023 med Santa Monica degli Agostiniani som diaconia.[4] Han tog officiellt sin diaconia i besittning den 28 januari 2024.[26] Som prefekt hade kardinal Prevost en central roll i utvärderandet och rekommendationer av biskopskandidater över hela världen.[31]
Den 6 februari 2025 utsågs Prevost till kardinalbiskop och titulärbiskop i suburbikariska stiftet Albano.[32]
Den 11 februari 2025 utnämndes han till graden bailiff av Malteserorden av stormästaren John Dunlap.[33]
Påve
Påveval
Som kardinal deltog Prevost i konklaven 2025, som hölls den 7–8 maj i Sixtinska kapellet. I den fjärde valomgången valdes han till Romersk-katolska kyrkans påve. Han tog påvenamnet Leo XIV.[34][a]

Leo XIV:s första framträdande hölls traditionsenligt från Peterskyrkans benediktionsloggia efter konklavens avslutande den 8 maj 2025. Han talade på italienska och spanska, och förrättade såväl Urbi et Orbi som en mera allmän apostolisk välsignelse. I sitt tal talade han bland annat om arbetet för en enad kyrka och trohet till Jesus och evangeliet.[35] Han var iklädd den påvliga röda stolan och mozzetta.
Den 9 maj 2025 firade han mässan i Sixtinska kapellet tillsammans med kardinalerna.[36]
Han beslutade att residera i det Apostoliska palatset, vilket var det traditionella residenset för påven fram till att påve Franciskus 2013 valde att residera i Domus Sanctae Marthae.[37][38]
Efterföljande händelser
Den 14 maj 2025 offentliggjordes beskrivningen av Leo XIV:s vapensköld. Hans påvevapen betonar hängivenheten till Jungfru Maria och inspiration från Augustinus. Vapnet inkluderar de traditionella påvliga symbolerna och hans motto In illo uno unum.[39]

Hans installationsmässa ägde rum den 18 maj 2025 på Petersplatsen, under vilken han mottog sitt pallium och fiskarringen.[40][41] I samband med installationen mötte påven flera världsledare; däribland Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, USA:s vicepresident J.D. Vance, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.[42][43] I Chiclayo, där han tidigare var biskop, firades en tacksägelsemässa efter påvevalet.[44] Även i hans födelsestad Chicago samlades omkring 30 000 personer för att fira.[45] Flera politiska ledare gratulerade Leo efter påvevalet och däribland USA:s president Donald Trump som uppgav att valet av påve Leo var "en stor ära för vårt land".[46]
Den 25 maj 2025 installerades påve Leo XIV formellt som biskop av Rom i Roms katedral San Giovanni in Laterano.[47]
Den 6 juli 2025 återupptog Leo traditionen att vistas på sommarresidenset i Castel Gandolfo vilket hans föregångare, påve Franciskus, valde att inte göra[48] och den 14 mars 2026 flyttade Leo till det Apostoliska palatset och återupptog således också traditionen att påven residerar i det Apostoliska palatset.[49]
Den 21 november 2025 signerade påven en ändring i en lag från 2023 som medger att en kvinna kan bli vald till president för den Påvliga kommissionen för Vatikanstaten, vilket innebär att innehavaren av posten inte behöver vara av rangen kardinal.[50]
Under firandet av epifania den 6 januari 2026, stängde Leo den heliga porten i Peterskyrkan och avslutade därmed jubelåret 2025 som inleddes 2024 av hans företrädare Franciskus.[51]
Val av namn
Under sitt första tal till kardinalskollegiet den 10 maj 2025 talade påven om sitt val av påvenamnet Leo. För påven är namnet förknippat med kyrkans bestående arbete för människovärdet och social rättvisa. Han talade om hur påve Leo XIII adresserade sociala frågor under tiden för den industriella revolutionen och att kyrkan idag behöver adressera frågor till "en annan industriell revolution och utvecklingen av artificiell intelligens".[6]
Utnämningar
Den 14 maj 2025 gjorde Leo XIV sin första utnämning när han utnämnde Miguel Ángel Contreras Llajaruna till titulärbiskop i stiftet Callao i Peru.[52] Den 5 juni nominerade Leo Joseph Lin Yuntuan till titulärbiskop i Fuzhou, vilket godkändes av kinesiska myndigheter den 11 juni.[53]
Den 2 juni 2026 utnämnde Leo Maria Montserrat Alvarado till prefekt för Dikasteriet för kommunikation. Hon blir därmed den första kvinnan som inte tillhör en ordensgemenskap att bli utnämnd till prefekt över ett dikasterium inom Heliga Stolen.[54]
Kyrkolärare
Den 31 juli 2025 utnämnde påve Leo den helige John Henry Newman till kyrkolärare, vilket han formellt genomförde under en mässa den 1 november 2025.[55][56]
Kanoniseringar
Den 7 september 2025 helgonförklarade påve Leo den helige Carlo Acutis och den helige Pier Giorgio Frassati, vilket var den första helgonförklaringen under hans pontifikat.[57]
Ekumenik och interreligiös dialog

Påve Leo värnar om den ekumeniska och interreligiösa dialogen. I augusti 2025 firades 100-årsminnet av Stockholmsmötet 1925 med en ekumenisk vecka i Stockholm till vilken Leo skickade en hälsning i vilken han bland annat berörde att det är en självklarhet för Katolska kyrkan att delta i de ekumeniska samtalen.[58]
I oktober 2025 besökte kung Charles III och drottning Camilla Vatikanen och mötte påven. Det hölls en gemensam gudstjänst i Sixtinska kapellet, där påven och den brittiske kungen bad tillsammans, vilket var den första av sitt slag sedan reformationen i England.[59]
Den 28 november 2025 under sin resa till Turkiet deltog påven i en ekumenisk högtidsgudstjänst i Nicaea (dagens Iznik) tillsammans med andra kristna ledare, däribland patriarken av Konstantinopel Bartolomaios I[60] och tillsammans läste de den trosbekännelse som skrevs under det första konciliet i Nicaea.[61] Inför resan till Turkiet publicerade påven ett apostoliskt brev, In unitate Fidei, som berörde de kristnas enhet.[62][63]
Den 27 april 2026 mötte Leo ärkebiskopen av Canterbury Sarah Mullally, den första kvinnan som blivit utnämnd till ärkebiskop av Canterbury. Påven uttryckte bland annat sin vilja till fortsatt dialog "i sanning och kärlek".[64]
Resor och deltagande i internationell politik

Påve Leos första apostoliska resa under sitt pontifikat ägde rum mellan den 27 november 2025 och 2 december 2025. Påven anlände först till Turkiet för att uppmärksamma 1700-årsjubileet för det första konciliet i Nicaea, där han bland annat deltog i ett historiskt ekumeniskt firande med patriarken av Konstantinopel Bartolomaios I.[65] Mellan den 30 november och 2 december besökte påven Libanon.[66]
Mellan den 13 april och 23 april 2026 genomförde påven en apostolisk resa till Afrika. Resan inleddes med ett besök i Algeriet, vilket var det första påvliga besöket någonsin i landet. Han mötte president Abdelmadjid Tebboune i huvudstaden Alger, samt besökte Annaba som var platsen där Augustinus var verksam. Under resan i Algeriet fokuserade påven bland annat på interreligiös dialog och besökte därför Stora Moskén i Alger. Därefter reste Leo till Kamerun, ett land med ett komplext politiskt landskap[67], och under sin resa i Kamerun fördömde påven korruption. Påven besökte därefter Angola och Ekvatorialguinea.[68][69]

Mellan den 6 juni och 12 juni 2026 genomförde påven en apostolisk resa till Spanien. Påven anlände först till Madrid och mötte där landets kung Felipe VI och drottning Letizia. Han talade i Cortes Generales, vilket var den första gången någonsin som en påve talade där. Den 10 juni besökte påven basilikan Sagrada Família i Barcelona. Han invigde basilikans högsta torn, "Jesus Kristus", som också är världens högsta kyrktorn (172,5 meter). Därefter reste påven vidare till Gran Canaria och Teneriffa, vilket är den första gången som en påve besöker Kanarieöarna.[70][71]
Ställningstaganden

Valet av påvenamnet "Leo" gjordes för att hedra påve Leo XIII som genom sin encyklika Rerum novarum etablerade modern katolsk sociallära och framhävde arbetares rättigheter.[6] Han beskrivs vara hängiven åt ekumenik med andra kristna samfund och under hans installation som påve refererade han till andra kyrkor som "systerkyrkor" och bad för en enad kyrka.[72][73] Hans första internationella resa som påve gick till Turkiet för att fira 1700-årsjubileet sedan det första konciliet i Nicaea tillsammans med andra kristna.[74]
I sitt första tal som påve till kardinalskollegiet har Leo klargjort sitt engagemang att fortsätta på den väg som kyrkan har tagit efter Andra Vatikankonciliet.[75]
I kyrkopolitiska och teologiska frågor har påve Leo beskrivits som varken liberal eller konservativ, utan snarare placerats i mitten mellan dessa.[76]
Internationell politik
Prevost har kritiserat Trumpadministrationen, president Donald Trump och vicepresident J.D. Vance på X, bland annat för USA:s migrationspolitik. Prevost uttryckte dessutom sympatier för människor på flykt.[77] Rysslands invasion av Ukraina 2022 har fördömts av Prevost.[78] I ett av sina första tal som påve efterlyste han vapenvila på Gazaremsan[79] och efter den 17 juli 2025 då den katolska församlingen på Gazaremsan attackerades av israeliska styrkor[80] vädjade Leo om vapenvila och ett återupptagande av fredsförhandlingarna.[81][82] Efter starten av Irankriget 2026 har påven bett om fred och intagit en kritisk hållning mot kriget.[83][84] Efter påvens kritik mot bland annat USA:s agerande valde president Donald Trump att gå ut på plattformen Truth Social och kritisera påven med ord som att: "Påven Leo är SVAG när det gäller brottslighet och fruktansvärd när det gäller utrikespolitik".[85][86] Den 13 april svarade påven med att bland annat uttrycka att han inte är rädd för Trumpadministrationen och att han vill förmedla fred.[87]
Styrandet av kyrkan
Påve Leo har klargjort sitt engagemang att fortsätta på den väg som kyrkan har tagit efter Andra Vatikankonciliet.[75] Påven har berömt sin företrädare Franciskus apostoliska brev Evangelii Gaudium och han belyste sex evangeliska principer som uppehållande av Guds nåd: proklamationen om Kristus som Guds Son (kerygma); att alla kristna är kallade till att gå ut och sprida evangeliet; kollegialitet och synodalitet; uppmärksammande av sensus fidei; kärleksfull omsorg av de minsta och bortvisade; samt dialog med samtiden.[75][88]
I maj 2023 gick Prevost ut och sa att i ett episkopalt ledarskap bör tron prioriteras över administration.[89]
I oktober 2023 rörande frågan om prästvigning av kvinnor klargjorde Prevost att det inte är möjligt att prästviga kvinnor.[90] Rörande frågan om att öppna upp möjligheten för kvinnor inom diakonatet har Prevost framhävt att det inte skulle lösa några problem.[91]
SSPX
2026 annonserade den katolska traditionalistiska organisationen Sankt Pius X:s prästbrödraskap (SSPX) att de avsåg att viga fyra nya biskopar, utan påvligt godkännande. Den 13 maj utfärdade Dikasteriet för trosläran en varning att en sådan vigning skulle ses som en schismatisk handling och omedelbart leda till exkommunikation.[92] Den 16 juni skrev påve Leo direkt till SSPX:s generalsuperior Davide Pagliarani och framhöll sin vilja att SSPX inte skulle utföra vigningarna. Den 1 juli vigde SSPX fyra nya biskopar i Ecône utan påve Leos godkännande. Dagen efter vigningarna meddelade Dikasteriet för trosläran att samtliga biskopar som medverkat i vigningarna exkommuniceras och att SSPX ses som schismatiskt.[93][94]
Sociala och politiska frågor

Prevost motsätter sig, i linje med den romersk-katolska kyrkans officiella hållning abort, eutanasi, samkönade äktenskap och dödsstraff.[95] Han varken stödde eller avvisade deklarationen Fudicia supplicans om välsignelse av samkönade relationer.[96] 2012 kritiserade han populärkulturens sympati för en homosexuell livsstil och samkönade familjer. 2016 motsatte sig Prevost införandet av genusvetenskap i den peruanska grundskolans läroplaner.[97] 2023 fick Prevost frågan om hans tidigare hållningar hade förändrats eller inte, varpå han svarade att "many things have changed" och han betonade att kyrkan borde vara mer öppen och välkomnande, även om han poängterade att kyrkans lära inte har förändrats.[98]
Under sin tid i Chiclayo förblev Prevost relativt politiskt neutral kring nationella politiska frågor. Han har uttryckt stöd för bland annat flyktingar från Venezuela i Peru. Angående klimatförändringar har han efterfrågat större handling från kyrkan.[99] Han har som biskop och kardinal fortsatt att rösta i både statliga och federala val i USA.[100]
I sin predikan under pingsten 2025 kritiserade påve Leo det "uteslutande tankesätt" som uppvisas av olika nationalistiska rörelser. Dessutom fördömde Leo femicid och kallade det för både "smärtfyllt" och "tragiskt".[101] I oktober 2025 framhöll Leo sitt motstånd mot dödsstraff och framförde att: "Någon som säger att 'Jag är emot abort men säger att jag är för dödsstraff' är inte pro-life på riktigt. Någon som säger att 'Jag är emot abort men jag håller med om den omänskliga behandlingen av invandrare i USA.' Jag vet inte om det är pro-life."[102]
Den 25 maj 2026 promulgerade påven sin första encyklika, Magnifica Humanitas, i vilken han behandlar ämnen som rör människans värde i den artificiella intelligensens (AI) tid. Påven har uttalat sig kritiskt mot den framväxande teknologin med AI och kallat det för en "antropologisk utmaning".[103][104]
Bibliografi
Böcker
- Rule and Constitutions of the Order of Saint Augustine. Pennsylvania: Augustinian historical institute, 2002.[105]
Encyklikor
- Magnifica Humanitas (maj 2026)
Apostoliska uppmaningar
Kommentarer
Källor
- ”Pope Leo XIV (Robert Francis Prevost, O.S.A.)” (på engelska). Catholic Hierarchy. Arkiverad från originalet den 10 maj 2025. https://archive.ph/umk71. Läst 10 maj 2025.
Noter
- ↑ ”Robert Prevost är vald till ny påve – tar namnet Leo XIV”. SVT Nyheter. 8 maj 2025. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/en-ny-pave-ar-vald. Läst 8 maj 2025.
- ↑ ”Här är nye påven – första från USA”. Dagens industri. 8 maj 2025. https://www.di.se/nyheter/har-ar-nye-paven-forsta-fran-usa/. Läst 8 maj 2025.
- 1 2 ”Påve Leo XIV”. Stockholm Katolska Stift. https://www.katolskakyrkan.se/kyrkan-i-varlden/vatikanen/paven/pave-leo-xiv. Läst 10 maj 2025.
- 1 2 ”Cardinal Robert Francis Prevost, O.S.A.” (på amerikansk engelska). The College of Cardinals Report. 8 juli 2024. Arkiverad från originalet den 9 maj 2025. https://web.archive.org/web/20250509091156/https://collegeofcardinalsreport.com/cardinals/robert-francis-prevost/. Läst 28 april 2025.
- ↑ ”Who will be the next Pope? The top candidates in an unpredictable process” (på brittisk engelska). www.bbc.com. 23 april 2025. https://www.bbc.com/news/articles/ckgxk40ndk1o. Läst 28 april 2025.
- 1 2 3 ”Pope Leo XIV to Cardinals: Church must respond to digital revolution - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 10 maj 2025. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-05/pope-leo-xiv-addresses-cardinals-10-may-2025-vatican.html. Läst 10 maj 2025.
- ↑ ”Cardinal Robert Prevost: From Chicago's south suburbs to helping choose Pope Francis' successor - Chicago Sun-Times”. web.archive.org. 8 maj 2025. Arkiverad från originalet den 8 maj 2025. https://web.archive.org/web/20250508173008/https://chicago.suntimes.com/religion/2025/05/03/robert-prevost-pope-francis-conclave-catholic-church-dolton-saint-mary-assumption-parish. Läst 11 maj 2025.
- ↑ ”From the south suburbs to helping choose the next pope” (på engelska). Chicago Sun-Times. 3 maj 2025. Arkiverad från originalet den 8 maj 2025. https://web.archive.org/web/20250508173008/https://chicago.suntimes.com/religion/2025/05/03/robert-prevost-pope-francis-conclave-catholic-church-dolton-saint-mary-assumption-parish. Läst 30 juni 2025.
- 1 2 Holy See Press Office (26 september 2015). "Rinunce e nomine, 26.09.2015" (på it). Pressmeddelande.
- ↑ ”Pope names missionary bishop to head Dicastery for Bishops”. Pope names missionary bishop to head Dicastery for Bishops. Dicasterium pro Communicatione. 30 januari 2023. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2023-01/pope-names-missionary-bishop-to-head-dicastery-for-bishops.html.
- ↑ Horowitz, Jason; Bosman, Julie; Dias, Elizabeth (17 maj 2025). ”Long Drives and Short Homilies: How Father Bob Became Pope Leo” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2025/05/17/world/europe/robert-prevost-pope-leo-xiv.html. Läst 23 juni 2025.
- ↑ Shawnette Wilson (8 maj 2025). ”Pope Leo XIV previously worked as groundskeeper at cemetery in Havertown” (på amerikansk engelska). FOX 29 Philadelphia. https://www.fox29.com/news/pope-leo-xiv-worked-groundskeeper-st-denis-parish-havertown. Läst 23 juni 2025.
- 1 2 ”Robert Francis Cardinal Prevost [Catholic-Hierarchy”]. www.catholic-hierarchy.org. https://www.catholic-hierarchy.org/bishop/bprevost.html.
- ↑ ”Bishop Robert Francis Prevost, OSA”. Bishop Robert Francis Prevost, OSA. Catholic Theological Union. 1 februari 2023. https://ctu.edu/ctu_alumni/bishop-robert-francis-prevost-osa/.
- ↑ ”Another Detroit tie: Pope Leo XIV was ordained a deacon in Grosse Pointe Park” (på amerikansk engelska). Detroit Catholic. https://www.detroitcatholic.com/news/another-detroit-tie-pope-leo-xiv-was-ordained-a-deacon-in-grosse-pointe-park. Läst 31 juli 2025.
- ↑ White, Christopher. ”The first American pope? This cardinal has the best chance of making history in this conclave” (på engelska). National Catholic Reporter. https://www.ncronline.org/vatican/vatican-news/papal-front-runner-interest-polyglot-us-cardinal-prevost-rises-italian.
- ↑ ”Pope names missionary bishop to head Dicastery for Bishops”. Pope names missionary bishop to head Dicastery for Bishops. Dicasterium pro Communicatione. 30 januari 2023. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2023-01/pope-names-missionary-bishop-to-head-dicastery-for-bishops.html.
- ↑ ”Robert F. Prevost nombrado Administrador Apostólico en Chiclayo” (på spanska). Orden de San Agustín. 3 november 2014. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304191403/http://augustinians.net/index.php?mact=News,cntnt01,detail,0&cntnt01articleid=483&cntnt01returnid=49. Läst 8 maj 2025.
- ↑ Holy See Press Office (3 november 2014). "Rinunce e nomine, 03.11.2014" (på it). Pressmeddelande.
- ↑ Horowitz, Jason; Dias, Elizabeth; Bubola, Emma (9 maj 2025). ”Pope Leo XIV Echoes Francis in His First Mass, Aligning Himself With ‘Ordinary People’” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2025/05/09/world/europe/pope-leo-mass-catholic-church.html. Läst 23 juni 2025.
- ↑ ”El Papa León XIV y su relación con Perú, el país que adoptó como hogar y al que dedicó parte de su discurso” (på spanska). Perfil. 8 maj 2025. https://www.perfil.com/noticias/protagonistas/papa-leon-xiv-y-su-relacion-con-peru-el-pais-que-adopto-como-su-hogar-y-a-quien-dedico-parte-de-su-discurso.phtml. Läst 23 juni 2025.
- 1 2 CNA. ”Augustinians re-elect current Prior General at Chapter meeting” (på engelska). Catholic News Agency. https://www.catholicnewsagency.com/news/10353/augustinians-re-elect-current-prior-general-at-chapter-meeting. Läst 10 maj 2025.
- 1 2 3 ”Påve Leo XIV”. Stockholm Katolska Stift. https://www.katolskakyrkan.se/kyrkan-i-varlden/vatikanen/paven/pave-leo-xiv. Läst 9 maj 2025.
- ↑ ”Pope Francis' successor/ Who is Pope Leo XIV, who was elected today by the Conclave?”. CNA. 8 maj 2025. https://www.cna.al/english/kosova-bota/pasardhesi-i-papa-franceskut-kush-eshte-papa-leoni-xiv-qe-u-zgjodh-s-i429415. Läst 10 maj 2025.
- 1 2 ”Pope Leo XIV: Robert Prevost, from Peru missionary to first American pontiff” (på engelska). France 24. 8 maj 2025. https://www.france24.com/en/europe/20250508-pope-leo-xiv-profile-robert-prevost-from-peru-missionary-to-first-american-pontiff. Läst 9 maj 2025.
- 1 2 ”Biography of Pope Leo XIV, born Robert Francis Prevost – Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 8 maj 2025. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-05/biography-of-robert-francis-prevost-pope-leo-xiv.html. Läst 9 maj 2025.
- ↑ El Nacional (9 maj 2025). ”El mensaje que envió Robert Prevost a Venezuela” (på spanska). EL NACIONAL. https://www.elnacional.com/venezuela/el-mensaje-que-envio-robert-prevost-a-venezuela-antes-de-ser-papa/. Läst 10 maj 2025.
- ↑ Ines San Martin. ”In boots during floods, in vestments at Mass: Peruvians claim Leo XIV as a local” (på engelska). National Catholic Reporter. https://www.ncronline.org/vatican/boots-during-floods-vestments-mass-peruvians-claim-leo-xiv-local. Läst 23 juni 2025.
- ↑ The Pillar. ”Pope Francis names Chicago native head of Vatican bishops’ department” (på engelska). www.pillarcatholic.com. https://www.pillarcatholic.com/p/pope-francis-names-bishop-robert-prevost-to-head-of-vatican-bishops-department. Läst 30 juni 2025.
- ↑ Bubola, Emma (9 maj 2025). ”Francis Connected With Leo Long Ago and Boosted His Career” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2025/05/09/world/europe/pope-leo-francis.html. Läst 10 maj 2025.
- ↑ ”U.S. cardinal's résumé, demeanor land him on 'papabile' lists” (på amerikansk engelska). 30 april 2025. https://angelusnews.com/news/vatican/cardinals-prevost/. Läst 30 juni 2025.
- ↑ ”College of Cardinals: Pope extends terms of dean and vice-dean – Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 6 februari 2025. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-02/college-of-cardinals-pope-extends-terms-of-dean-and-vice-dean.html. Läst 11 maj 2025.
- ↑ ”El cardenal Robert Francis Prevost es nombrado Balío Gran Cruz de Honor y Devoción” (på europeisk spanska). Sovereign Military Order of Malta. https://www.orderofmalta.int/es/noticias/cardenal-robert-francis-prevost-balio-gran-cruz-de-honor-y-devocion/. Läst 18 juli 2025.
- ↑ Lindvall, Edith (8 maj 2025). ”Robert Prevost är vald till ny påve – tar namnet Leo XIV”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/en-ny-pave-ar-vald. Läst 9 maj 2025.
- ↑ ”Pope Leo XIV: 'Peace be with all of you' - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 8 maj 2025. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-05/pope-leo-xvi-peace-be-with-you-first-words.html. Läst 9 maj 2025.
- ↑ ”Pope Leo XIV to Cardinals: 'We are to bear witness to our joyful faith in Christ' - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 9 maj 2025. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-05/pope-leo-xiv-homily-faith-college-cardinals-sistine-chapel.html. Läst 9 maj 2025.
- ↑ ”Pope Leo XIV set to move into long-abandoned papal apartment” (på engelska). La croix international. 12 maj 2025. Arkiverad från originalet den 12 maj 2025. https://web.archive.org/web/20250512161930/https://international.la-croix.com/opinions/pope-leo-xiv-set-to-move-into-long-abandoned-papal-apartment. Läst 14 maj 2025.
- ↑ ”Påven öppnar på nytt den påvliga våningen i apostoliska palatset - Vatican News”. www.vaticannews.va. 12 maj 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-05/paven-later-oppna-den-pavliga-bostaden-i-apostoliska-palatset.html. Läst 14 maj 2025.
- ↑ ”Påve Leo XIV:s vapen blandar marianska och augustinska element - Vatican News”. www.vaticannews.va. 15 maj 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-05/pave-leo-xiv-s-vapen-blandar-marianska-och-augustinska-element.html. Läst 15 maj 2025.
- ↑ ”Inauguration Mass of Pope Leo XIV to be held on May 18 - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 9 maj 2025. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-05/inaugural-mass-of-pope-leo-xiv-to-be-held-on-may-18.html. Läst 11 maj 2025.
- ↑ ”Påve Leos XIV:s pontifikat inleds med högtidlig liturgi präglad av riter och symboler - Vatican News”. www.vaticannews.va. 17 maj 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-05/paven-leos-xiv-s-pontifikat-inleds-med-hogtidlig-liturgi-praglad.html. Läst 18 maj 2025.
- ↑ Bigg, Matthew Mpoke; Povoledo, Elisabetta (18 maj 2025). ”Pope Leo XIV’s Inaugural Mass Draws World Leaders and Catholic Faithful” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/live/2025/05/18/world/pope-leo-xiv-mass. Läst 21 maj 2025.
- ↑ ”Pope Leo inauguration live: Pontiff has private meeting with Zelenskyy after addressing tens of thousands at Vatican” (på engelska). Sky News. https://news.sky.com/story/pope-leo-inauguration-live-world-leaders-and-royals-to-attend-event-as-tens-of-thousands-gather-in-vatican-city-13369202. Läst 21 maj 2025.
- ↑ ”Faithful of Peru diocese celebrate papal election of man they regard as one of their own” (på amerikansk engelska). Detroit Catholic. https://www.detroitcatholic.com/news/chiclayo-peru-where-leo-xiv-was-bishop-celebrates-adoptive-son-becoming-pope. Läst 12 augusti 2025.
- ↑ ”Pope Leo XIV delivers message of hope on video played at Chicago's Rate Field celebration - CBS Chicago” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. 14 juni 2025. https://www.cbsnews.com/chicago/news/chicago-celebrates-pope-leo-xiv-rate-field/. Läst 12 augusti 2025.
- ↑ Chantelle Lee; Callum Sutherland (8 maj 2025). ”How World Leaders Are Reacting to Pope Leo” (på engelska). TIME. Arkiverad från originalet den 8 maj 2025. https://web.archive.org/web/20250508203119/https://time.com/7283891/pope-leo-world-reacts/. Läst 12 augusti 2025.
- ↑ Winfield, Nicole (26 maj 2025). ”Pope Leo XIV declares ‘I am Roman!’ as he completes formalities to become bishop of Rome”. Associated Press. https://apnews.com/article/rome-pope-bishop-ceremony-basilicas-ae01507115934e82a15e5f6758d08637. Läst 30 maj 2025.
- ↑ ”Påve Leo välkomnas i Castel Gandolfo - Vatican News”. 7 juli 2025. Arkiverad från originalet den 12 juli 2025. https://web.archive.org/web/20250712155740/https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-07/pave-leo-valkomnas-i-castel-gandolfo.html. Läst 18 juli 2025.
- ↑ ”Pope Leo takes possession of apartment in Apostolic Palace - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 14 mars 2026. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2026-03/pope-leo-xiv-apostolic-palace-move-papal-apartment.html. Läst 15 mars 2026.
- ↑ ”Pope Leo consolidates governance reform for Vatican City Commission - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 21 november 2025. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-11/pope-leo-xiv-motu-proprio-presidency-vatican-city-commission.html. Läst 25 november 2025.
- ↑ ”Epifania. Leo XIV stänger den heliga porten och avslutar jubelåret - Vatican News”. www.vaticannews.va. 6 januari 2026. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2026-01/epifanialeo-xiv-stanger-den-heliga-porten-och-avslutar-jubelaret.html. Läst 8 januari 2026.
- ↑ ”Pope Leo XIV makes his first appointment - Vatican - Ansa.it” (på italienska). Agenzia ANSA. 15 maj 2025. https://www.ansa.it/english/news/vatican/2025/05/15/pope-leo-xiv-makes-his-first-appointment_aa00ea12-a252-4a44-872e-344a25cad8e5.html. Läst 12 juni 2025.
- ↑ ”Pope Leo XIV names first Chinese bishop, signalling he is continuing Vatican's controversial accord” (på engelska). AP News. 11 juni 2025. https://apnews.com/article/vatican-china-bishop-pope-552ba1789e9770f2a1ee66b1e903b87c. Läst 12 juni 2025.
- ↑ ”Påve Leo XIV utser lekmannakvinna till prefekt för Dikasteriet för kommunikation - Vatican News”. www.vaticannews.va. 2 juni 2026. https://www.vaticannews.va/sv/vatikanen/news/2026-06/pave-leo-xiv-utser-lekmannakvinna-till-prefekt-for-dikasteriet-f.html. Läst 7 juni 2026.
- ↑ ”St John Henry Newman set to become newest Doctor of the Church - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 31 juli 2025. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-07/st-john-henry-newman-set-to-become-newest-doctor-of-the-church.html. Läst 13 september 2025.
- ↑ ”Leo XIV: Newman kyrkolärare - nya generationers ljus - Vatican News”. www.vaticannews.va. 1 november 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-11/leo-xiv-newman-kyrkolarare-nya-generationers-ljus.html. Läst 4 november 2025.
- ↑ ”Påvens predikan under helgonförklaringen: "Vi är kallade att, liksom de, vara helgon" - Vatican News”. www.vaticannews.va. 7 september 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-09/pavens-predikan-under-helgonforklaringen-vi-ar-kallade-att-lik.html. Läst 7 september 2025.
- ↑ ”Påve Leo XIV:s ord till Ekumeniska veckan i Stockholm - Vatican News”. www.vaticannews.va. 22 augusti 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-08/pave-leo-xiv-s-ord-till-ekumeniska-veckan-i-stockholm.html. Läst 24 april 2026.
- ↑ ”Pope Leo and King Charles make history by praying side by side” (på brittisk engelska). www.bbc.com. 23 oktober 2025. https://www.bbc.com/news/articles/cnve5mdze8yo. Läst 29 november 2025.
- ↑ ”Påve Leo i Nicea: ”Nicea uppmanar kristna till enhet som svar på våld och konflikt” - Vatican News”. www.vaticannews.va. 28 november 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-11/pave-leo-i-nicea-nicea-uppmanar-kristna-till-enhet-som-svar-pa.html. Läst 29 november 2025.
- ↑ ”Pope Leo issues Apostolic Letter 'In unitate fidei' on Nicaea Anniversary - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 23 november 2025. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-11/pope-leo-issues-apostolic-letter-in-unitate-fidei-on-nicaea.html. Läst 29 november 2025.
- ↑ ”Apostolic Letter In Unitate Fidei on the 1700th Anniversary of the Council of Nicaea (23 November 2025)” (på engelska). www.vatican.va. http://www.vatican.va/content/leo-xiv/en/apost_letters/documents/20251123-in-unitate-fidei.html. Läst 29 november 2025.
- ↑ ”In unitate fidei – påvlig skrivelse om de kristnas enhet”. Signum. 25 november 2025. https://signum.se/in-unitate-fidei-pavlig-skrivelse-om-de-kristnas-enhet/. Läst 29 november 2025.
- ↑ ”Pope assures Archbishop of Canterbury of dialogue 'in truth and love‘ - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 26 mars 2026. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2026-03/pope-leo-xiv-message-sarah-mullally-archb-canterbury.html. Läst 3 juli 2026.
- ↑ ”Leo XIV:s första resa: Turkiet och Libanon från 27 november till 2 december - Vatican News”. www.vaticannews.va. 7 oktober 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-10/leo-xiv-s-forsta-resa-turkiet-och-libanon-fran-27-november-till.html. Läst 25 november 2025.
- ↑ ”Pope to religious in Lebanon: Faith must be a service and responsibility - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 1 december 2025. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2025-12/pope-leo-xiv-bishops-priests-religious-lebanon-apostolic-journey.html. Läst 2 december 2025.
- ↑ ”Pope Leo lashes out at foreigners who exploit Africa during Cameroon Mass” (på brittisk engelska). www.bbc.com. 16 april 2026. https://www.bbc.com/news/articles/c5yj796plqmo. Läst 23 maj 2026.
- ↑ ”Pope: Africa will enrich my life and ministry as Successor of Peter - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 23 april 2026. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2026-04/pope-leo-bids-farewell-to-equatorial-guinea-and-with-it-africa.html. Läst 23 maj 2026.
- ↑ ”Leo XIV i Afrika - pilgrim på den stora kontinenten - Vatican News”. www.vaticannews.va. 10 april 2026. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2026-04/leo-xiv-i-afrika-pilgrim-pa-den-stora-kontinenten.html. Läst 23 maj 2026.
- ↑ ”Pope to Spain's Parliament: A just society defends every human life, peace, freedom - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 8 juni 2026. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2026-06/pope-leo-xiv-addresses-members-of-parliament-in-spain1.html. Läst 12 juni 2026.
- ↑ ”Pope Leo visits Canary Islands to highlight perilous journeys of migrants” (på brittisk engelska). www.bbc.com. 11 juni 2026. https://www.bbc.com/news/articles/cn59w6p3vd0o. Läst 12 juni 2026.
- ↑ Thomas Reese. ”Can Pope Leo XIV be a compassionate pastor and a hard-nosed administrator?” (på engelska). National Catholic Reporter. https://www.ncronline.org/opinion/can-pope-leo-xiv-be-compassionate-pastor-and-hard-nosed-administrator. Läst 23 juni 2025.
- ↑ ”Pope Leo XIV calls for ‘unity’ during his official inauguration” (på engelska). Crux. 18 maj 2025. https://cruxnow.com/vatican/2025/05/pope-leo-xiv-calls-for-unity-during-his-official-inauguration/. Läst 23 juni 2025.
- ↑ Thomas Reese. ”Can Pope Leo XIV be a compassionate pastor and a hard-nosed administrator?” (på engelska). National Catholic Reporter. https://www.ncronline.org/opinion/can-pope-leo-xiv-be-compassionate-pastor-and-hard-nosed-administrator. Läst 23 juni 2025.
- 1 2 3 ”Address of the Holy Father to the College of Cardinals (10 May 2025) | LEO XIV”. www.vatican.va. https://www.vatican.va/content/leo-xiv/en/speeches/2025/may/documents/20250510-collegio-cardinalizio.html. Läst 23 juni 2025.
- ↑ Livingstone, Helen; Chao-Fong, Léonie; Dunbar, Marina (9 maj 2025). ”New pope’s brother says he is ‘middle of the road’ – as it happened” (på brittisk engelska). the Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/live/2025/may/08/new-pope-conclave-vatican-white-black-smoke-papacy-catholic-cardinals. Läst 23 juni 2025.
- ↑ Kit Maher (8 maj 2025). ”New pope appears to have reposted critical social media posts about Trump and Vance | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://www.cnn.com/2025/05/08/politics/pope-prevost-trump-vance-social-media. Läst 29 juli 2025.
- ↑ ”In 2022 interview, pope condemns Russia's 'imperialist' invasion of Ukraine” (på engelska). The Kyiv Independent. 10 maj 2025. https://kyivindependent.com/pope-condemns-russias-imperialist-invasion-of-ukraine-in-2022-interview/. Läst 29 juli 2025.
- ↑ ”Pope Leo XIV calls for peace in Ukraine and Gaza in symbolically rich blessing on Mother's Day” (på engelska). AP News. 11 maj 2025. https://apnews.com/article/vatican-pope-leo-xiv-a16ff59f75260ca8baf5d90890523766. Läst 29 juli 2025.
- ↑ ”Israel attackerade katolsk kyrka”. SVT Nyheter. 17 juli 2025. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/israel-attackerade-katolsk-kyrka. Läst 29 juli 2025.
- ↑ ”Pope Leo appeals for no more war in first Sunday address” (på brittisk engelska). www.bbc.com. 11 maj 2025. https://www.bbc.com/news/articles/c0r18dp9lxxo. Läst 29 juli 2025.
- ↑ ”Påven vädjar om ett slut på ”barbariet” i Gaza - Vatican News”. www.vaticannews.va. 20 juli 2025. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2025-07/paven-vadjar-om-ett-slut-pa-barbariet-i-gaza.html. Läst 29 juli 2025.
- ↑ ”Påven: Hotet mot hela det iranska folket är oacceptabelt - Vatican News”. www.vaticannews.va. 8 april 2026. https://www.vaticannews.va/sv/paven/news/2026-04/paven-hotet-mot-hela-det-iranska-folket-ar-oacceptabelt.html. Läst 14 april 2026.
- ↑ Tor Gasslander (13 april 2026). ”Påven om Trumps raseri: Kommer fortsätta med det jag tror är kyrkans uppdrag”. Omni. https://omni.se/paven-om-trumps-raseri-kommer-fortsatta-med-det-jag-tror-ar-kyrkans-uppdrag/a/3p1PMM. Läst 14 april 2026.
- ↑ Giuffrida, Angela (13 april 2026). ”I do not fear Trump, says Pope Leo after US president calls him ‘weak’” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2026/apr/13/donald-trump-pope-leo. Läst 14 april 2026.
- ↑ Tor Gasslander (13 april 2026). ”Trumps hårda kritik mot påven: Usel på utrikespolitik”. Omni. https://omni.se/trumps-harda-kritik-mot-paven-usel-pa-utrikespolitik/a/JOrvO4. Läst 14 april 2026.
- ↑ ”Giorgia Meloni condemns Donald Trump's 'unacceptable' criticism of Pope” (på brittisk engelska). www.bbc.com. 13 april 2026. https://www.bbc.com/news/articles/cp841y07w5xo. Läst 14 april 2026.
- ↑ ”Leo XIV Outlines a Path for a Modern Church That Follows Francis’ Steps” (på engelska). 10 maj 2025. https://www.nytimes.com/2025/05/10/world/europe/leo-xiv-pope-francis-catholic-church.html. Läst 29 juli 2025.
- ↑ ”‘The bishop is a pastor not a manager’ - L'Osservatore Romano” (på engelska). www.osservatoreromano.va. https://www.osservatoreromano.va/en/news/2023-05/ing-019/the-bishop-is-a-pastor-not-a-manager.html. Läst 29 juli 2025.
- ↑ ”Those who've worked with Pope Leo XIV are optimistic he'll elevate women's roles — with limits” (på engelska). AP News. 15 maj 2025. https://apnews.com/article/pope-leo-women-priests-ordination-42d51fae16606dd561553362b16e500f. Läst 29 juli 2025.
- ↑ ”Cardinal at Synod on Synodality: ‘Clericalizing Women’ Will Not Solve Problems” (på engelska). NCR. Arkiverad från originalet den 8 maj 2025. https://web.archive.org/web/20250508183132/https://www.ncregister.com/cna/cardinal-at-synod-on-synodality-clericalizing-women-will-not-solve-problems. Läst 29 juli 2025.
- ↑ ”Pope Leo XIV pleads with SSPX to halt episcopal consecrations” (på engelska). EWTN News. 30 juni 2026. https://www.ewtnnews.com/vatican/pope-leo-xiv-pleads-with-sspx-to-halt-episcopal-consecrations. Läst 3 juli 2026.
- ↑ Pope Leo XIV (30 juni 2026). ”Pope Leo's Full Letter to Superior General of the SSPX” (på amerikansk engelska). EWTN Vatican. https://ewtnvatican.com/articles/pope-leos-full-letter-to-superior-general-of-the-sspx. Läst 3 juli 2026.
- ↑ ”Biskopsvigningar inom Prästbrödraskapet sankt Pius X. Exkommunikation utfärdad - Vatican News”. www.vaticannews.va. 2 juli 2026. https://www.vaticannews.va/sv/vatikanen/news/2026-07/biskopsvigningar-inom-prastbrodraskap-exkommunikation-utfardad.html. Läst 3 juli 2026.
- ↑ Por Newsroom Infobae (8 maj 2025). ”Cardenal Prevost en Xn antes de ser papa: apoyo a inmigrantes y críticas recientes a Vance” (på europeisk spanska). infobae. https://www.infobae.com/america/agencias/2025/05/08/cardenal-prevost-en-xn-antes-de-ser-papa-apoyo-a-inmigrantes-y-criticas-recientes-a-vance/. Läst 11 augusti 2025.
- ↑ ”Australian Catholics celebrate election of Pope Leo XIV — as it happened” (på australisk engelska). ABC News. 8 maj 2025. https://www.abc.net.au/news/2025-05-09/papal-conclave-live-updates-catholic-church-elects-next-pope/105238028. Läst 11 augusti 2025.
- ↑ ”There’s Never Been a Pope From the U.S. Could This Cardinal Change That?” (på engelska). 2 maj 2025. https://www.nytimes.com/2025/05/02/world/americas/pope-candidate-cardinal-robert-francis-prevost.html. Läst 11 augusti 2025.
- ↑ Catholic News Service (9 maj 2025). ”Pope Leo on inclusion in the church”. https://www.youtube.com/watch?v=qsS5R6HHS-g. Läst 11 augusti 2025.
- ↑ Solcyré Burga (8 maj 2025). ”Where Pope Leo Stands on Major Issues” (på engelska). TIME. Arkiverad från originalet den 8 maj 2025. https://web.archive.org/web/20250508203342/https://time.com/7283887/pope-leo-lgbtq-women-migrants-rights/. Läst 11 augusti 2025.
- ↑ WRAL (9 maj 2025). ”Fact check: Is the new Pope registered to vote as a Republican?” (på engelska). WRAL.com. https://www.wral.com/story/fact-check-is-the-new-pope-registered-to-vote-as-a-republican/21999903/. Läst 11 augusti 2025.
- ↑ ”At one month, Pope Leo XIV employs unique style of continuity, balance” (på engelska). Crux. 9 juni 2025. https://cruxnow.com/vatican/2025/06/at-one-month-pope-leo-xiv-employs-unique-style-of-continuity-balance/. Läst 11 augusti 2025.
- ↑ ”Pope intervenes in US abortion debate by raising what it really means to be 'pro-life'” (på engelska). AP News. 1 oktober 2025. https://apnews.com/article/vatican-pope-chicago-durbin-abortion-0359c6953303524e5d2387d61e53f474. Läst 19 april 2026.
- ↑ ”Pope Leo’s ‘Magnifica humanitas’: AI must serve humanity not concentrate power - Vatican News” (på engelska). www.vaticannews.va. 25 maj 2026. https://www.vaticannews.va/en/pope/news/2026-05/pope-leo-xiv-encyclical-magnifica-humanitas-ai.html. Läst 7 juni 2026.
- ↑ ”Pope Leo XIV sounds alarm over ‘overly affectionate’ AI chatbots, emotional manipulation” (på amerikansk engelska). Yahoo News. 26 januari 2026. https://www.yahoo.com/news/articles/pope-leo-xiv-sounds-alarm-002705005.html. Läst 7 juni 2026.
- ↑ Matthew Becklo (22 maj 2025). ”What an Obscure 2006 Foreword Might Tell Us About Pope Leo XIV – EWTN Great Britain” (på brittisk engelska). https://ewtn.co.uk/article-what-an-obscure-2006-foreword-might-tell-us-about-pope-leo-xiv/. Läst 19 april 2026.
- ↑ ”"Dilexi te" – den första apostoliska exhortationen av Påve Leo XIV”. Stockholm Katolska Stift. https://www.katolskakyrkan.se/aktuellt/stiftsnyheter/2025/dilexi-te-den-forsta-apostoliska-exhortationen-av-pave-leo-xiv. Läst 19 april 2026.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Leo XIV.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|