Leo von Thun und Hohenstein
| Leo von Thun und Hohenstein | |
 | |
| Född | 7 april 1811[1][2][3] Děčín[3], Tjeckien |
|---|---|
| Död | 17 december 1888[1][2][3] (77 år) Wien[4] |
| Begravd | Thun-Hohenstein Vault in Děčín-Chrást |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike och Österrike-Ungern |
| Utbildad vid | Karlsuniversitetet  |
| Sysselsättning | Politiker[5], utbildningsaktivist[5], filantrop[5] |
| Befattning | |
| Österrikisk minister Ledamot av Böhmens lantdag Ledamot av herrehuset (1861–)[6] | |
| Arbetsgivare | Österrikes regering |
| Maka | Caroline von Thun und Hohenstein[7] |
| Föräldrar | Franz Anton I Thun-Hohenstein Terezie, grevinna av Brühl |
| Släktingar | Friedrich von Thun und Hohenstein (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Leopold (Leo) von Thun und Hohenstein, född 7 april 1811 i Tetschen, Böhmen, död 17 december 1888 i Wien, var en österrikisk greve och politiker.
Leo von Thun und Hohenstein var april till juli 1848 gubernialpresident i Böhmen samt blev 1849 kultus- och undervisningsminister i Felix zu Schwarzenbergs ministär. Som sådan genomdrev han gymnasiers och universitets ombildning efter tyskt mönster, avslöt 1855 konkordatet med kurian (upphävt 1870), som ställde skolan under romersk-katolska kyrkans kontroll, och bidrog kraftigt till stiftandet av kejserliga vetenskapsakademien. Efter oktoberpatentets utfärdande 1860 utträdde han ur ministären och framträdde dels i österrikiska herrehuset, varav han blev livstidsledamot 1861, dels på böhmiska lantdagen (1861–67, 1870, 1883–88) som en av de ledande männen inom yttersta högern.
Leo von Thun und Hohenstein var dotterson till Alois Friedrich von Brühl, bror till Friedrich von Thun und Hohenstein och farbror till Franz Anton von Thun und Hohenstein.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Thun, 1. Leo, grefve von T. und Hohenstein i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
- ^ [a b] SNAC, Leopold, Count von Thun und Hohenstein, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Leo, count von Thun und Hohenstein, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, tnk.krakow.pl , läst: 30 augusti 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.parlament.gv.at , läst: 16 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, 13016402X7749153-1, läst: 31 juli 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
|