Leonid Brezjnev
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Leonid Iljitj Brezjnev Леонид Ильич Брежнев | |
 Leonid Brezjnev, 1967.
| |
| Tid i befattningen 14 oktober 1964–10 november 1982 | |
| President | Anastas Mikojan (–1965) Nikolaj Podgornyj (1965–1977) Leonid Brezjnev |
|---|---|
| Premiärminister | Aleksej Kosygin (–1980) Nikolaj Tichonov |
| Företrädare | Nikita Chrusjtjov |
| Efterträdare | Jurij Andropov |
| Tid i befattningen 16 juni 1977–10 november 1982 | |
| Företrädare | Nikolaj Podgornyj |
| Efterträdare | Jurij Andropov |
| Tid i befattningen 7 maj 1960–15 juli 1964 | |
| Företrädare | Kliment Vorosjilov |
| Efterträdare | Anastas Mikojan |
| Tid i befattningen 16 november 1964–8 april 1966 | |
| Företrädare | Nikita Chrusjtjov |
| Efterträdare | befattningen avskaffades |
| Född | Leonid Iljitj Brezjnev 19 december 1906[1] Kamenskoje, guvernementet Jekaterinoslav, Kejsardömet Ryssland |
| Död | 10 november 1982 (75 år)[1] Moskva, Sovjetunionen |
| Gravplats | Kremlmuren |
| Nationalitet |  Sovjetunionen
|
| Politiskt parti | Sovjetunionens kommunistiska parti |
| Maka | Viktoria Brezjneva (1928–1982) |
| Barn | Galina Brezjneva Jurij Brezjnev |
| Namnteckning | 
|
| Militärtjänst | |
| I tjänst för | Sovjetunionen |
| Försvarsgren | Röda armén |
| Tjänstetid | 1941–1946 |
| Grad | Generalmajor Marskalk av Sovjetunionen |
| Befäl | Sovjetunionens väpnade styrkor |
| Slag/Krig | Andra världskriget |
| Utmärkelser | Sovjetunionens hjälte Socialistiska arbetets hjälte |
Leonid Iljitj Brezjnev (ryska: Леони́д Ильи́ч Бре́жнев, uttal: [lʲɪɐˈnʲid ɪlʲˈjitɕ ˈbrʲeʒnʲɪf], lyssna ; ukrainska: Леоні́д Іллі́ч Бре́жнєв, Leonid Illitj Brezjnjev), född 19 december 1906 i Kamenskoje i Kejsardömet Ryssland, död 10 november 1982 i Moskva, var en sovjetisk politiker. Han var ordförande i Sovjetunionens högsta Sovjets presidium (president) 1960-1964, generalsekreterare i Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommittés politbyrå, från 1977 även ordförande i Sovjetunionens högsta sovjets presidium. I egenskap av innehavare av dessa poster var han Sovjetunionens ledare från 1964 till sin död 1982.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Unga år[redigera | redigera wikitext]
Som ung arbetade Brezjnev på ett stålverk liksom sin far. År 1922 gick han med i det kommunistiska ungdomsförbundet Komsomol och 1931 i kommunistpartiet. Efter avslutad värnplikt 1936 utbildade han sig till ingenjör men när Nazityskland invaderade Sovjetunionen den 22 juni 1941 kallades han återigen in i armén. Han lämnade armén 1946 med generalmajors rang och började återigen engagera sig i politiken.
Sovjets ledare[redigera | redigera wikitext]
Han klättrade snabbt inom kommunistpartiet och inom den sovjetiska statsmakten och gick till sist segrande ur den maktkamp som utspelade sig efter att Nikita Chrusjtjov avsatts. År 1964 var Brezjnev obestridd ledare för supermakten Sovjetunionen genom sin post som generalsekreterare i kommunistpartiet. Det finns två bilder av Brezjnev: Dels att hans tid vid ledningen innebar stagnation, dels att hans tid vid ledningen innebar stora framsteg för det sovjetiska samhället. Jämfört med föregångaren Chrusjtjov var Brezjnev en konservativ kraft.
Stagnation och korruption[redigera | redigera wikitext]
En milstolpe i den sovjetiska historien kom också 1977, när den nya Brezjnevförfattningen ersatte den gamla Stalinförfattningen från 1936 som Sovjetunionens grundlag. Den nya grundlagen framhävde, och formellt stärkte, partiets roll i det sovjetiska samhället. Också Brezjnev själv stärkte sin interna position inom politbyrån genom att ge de politiker och ministrar som var lojala mot honom sina ämbeten på livstid, vilket resulterade i att hela den sovjetiska statsmakten kom att bestå av äldre och med åren allt mer konservativa män. Detta försvårade på längre sikt genomförandet av förändringar och reformer i det sovjetiska samhället och blev en av de bidragande orsakerna till att den sovjetiska ekonomin stagnerade under 1970- och 80-talet. Den försämrade ekonomiska situationen ledde också till att korruptionen, som tagit fart redan under Chrusjtjovs tid, bredde ut sig i allt större skala i hela östblocket.
Militära aktioner[redigera | redigera wikitext]
Under Brezjnevs tid myntades termen Brezjnevdoktrinen i samband med att Tjeckoslovakien invaderades 1968. Sovjetunionen expanderade sin intressesfär utanför Europa och tävlade med amerikanerna i såväl Latinamerika och Afrika som i Asien. 1979 gick Sovjetunionen också till fullt militärt angrepp på en stat utanför det egentliga östblocket: invasionen av Afghanistan.
Brezjnevs sista år[redigera | redigera wikitext]
Under de sista åren av sin regeringstid blev Brezjnevs hälsa allt sämre och han var under sina sista år nästan helt oförmögen att styra landet. Detta innebar att makten i praktiken successivt försköts till Brezjnevs andre man KGB-chefen Jurij Andropov, och Brezjnev själv reducerades till att vara en galjonsfigur i Kreml. Leonid Brezjnev avled av en hjärtattack 1982.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] "Leonicd Brezjnev". NE.se. Läst 15 april 2014.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Leonid Brezjnev.
Wikimedia Commons har media som rör | Företrädare: Nikita Chrusjtjov |
Sovjetunionens ledare 1964-1982 |
Efterträdare: Jurij Andropov |