Leopardgecko

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Leopardgecko
Gecko léopard femelle adulte tête.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
UnderordningÖdlor
Lacertilia
FamiljÖgonlocksgeckoödlor
Eublepharinae
SläkteEublepharis
ArtLeopardgecko
E. macularius
Vetenskapligt namn
§ Eublepharis macularius
AuktorBlyth, 1854
Utbredning
Eublepharis macularius distribution.png
Underarter
  • E. m. afghanicus
  • E. m. fasciolatus
  • E. m. fuscus
  • E. m. macularius
  • E. m. montanus
  • E. m. smithi
Hitta fler artiklar om djur med

Leopardgecko (Eublepharis macularius) är ett nattaktivt kräldjur i familjen ögonlocksgeckoödlor som förekommer naturligt i norra Indien, Afghanistan och Pakistan. Dess habitat är torra och halvtorra stäpper och gräsmarker. Under dagen gömmer den sig vanligen i någon håla eller under stenar för att skydda sig mot hettan. Den livnär sig främst på animalisk föda, som syrsor, skalbaggar, spindlar, maskar och larver. Den kan även ta små möss. Vanlig föda att ge leopardgeckor som bor i terrarier är zophobaslarver, syrsor, mjölmaskar, olika sorters kackerlackor och småkryp man fångat själv som exempelvis gräshoppor och gråsuggor. Leopardgeckon bygger, när det finns gott om föda, upp en energireserv i sin svans som metaboliseras om det senare blir ont om föda, exempelvis vid torka. Svansens tjocklek bör hållas i samma storlek som geckons nacke. Då vet man att den inte är undernärd, men inte heller överviktig. De kan bli upp till 20 år.[1]

Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

Leopardgeckon finns i otaliga varianter, som kallas morfer. Den mest normala färgteckningen, som den även fått sitt namn av, är svarta fläckar mot gul grund.[1] Magen däremot är vit på de allra flesta. Ryggen och stora delar av svansen är knottrig. Till skillnad från många geckoödlor har leopardgeckon rörliga ögonlock. Och istället för häftlameller har den vassa klor. Leopardgeckon kan som många andra geckoarter släppa svansen, men ju äldre den blir desto mindre troligt är det att den släpper svansen. När de är unga är de mer nervösa vilket gör så att de lättare släpper svansen. Om de gör så, växer en ny svans ut. Dock blir den aldrig lika fin som svansen den föddes med. Arten kallas felaktigt för tjocksvansgecko vilket är en annan art.

Könsskillnader[redigera | redigera wikitext]

Hanarna brukar oftast vara kraftigare och ha kraftigare nacke än honorna. Men för att vara helt säker så måste man titta på undersidan vid kloaken. Hos hanen ser man en V-formation av femoralporer och tydliga hemipenisbulor. Hos honan ser man oftast bara en slät yta.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Skötsel Leopardgecko | Terrariedjur.se”. www.terrariedjur.se. http://www.terrariedjur.se/?page=caresheet&sub=lizards&specie=e_macularius. Läst 31 januari 2017. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]