Skifferkronad tyrann

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Leptopogon superciliaris)
Skifferkronad tyrann
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTyranner
Tyrannidae
SläkteLeptopogon
ArtSkifferkronad tyrann
L. superciliaris
Vetenskapligt namn
§ Leptopogon superciliaris
AuktorTschudi, 1844
Utbredning

Skifferkronad tyrann[1] (Leptopogon superciliaris) är en fågel i familjen tyranner inom ordningen tättingar.[2]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Skifferkronad tyrann är en liten tyrann med grå hjässa, svart öronfläck och beigefärgade vingband. Ryggen är olivgrön och buken ljusgul. Arten liknar mest sepiakronad tyrann, men denna art har brun hjässa. Den liknar även borsttyranner, men urskiljer sig genom de beigefärgade vingbanden och lätet, ett ofta hört explosivt "pseek!", ibland med en fräsande drill på slutet.[3]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Skifferkronad tyrann delas in i tre underarter med följande utbredning:[2]

  • Leptopogon superciliaris transandinus – bergstrakter i Costa Rica och Panama samt Andernas västsluttning i Colombia och Ecuador
  • Leptopogon superciliaris superciliaris – förekommer från kustnära bergstrakter och Anderna i Venezuela söderut genom Anderna i Colombia (förutom västra Andernas västsluttning) och Andernas östsluttning i Ecuador och Peru (till Apurímacdalen i Cuzco)
  • Leptopogon superciliaris albidiventer – förekommer i sydöstra Peru (Cusco och Puno) och Yungas i västra Bolivia

Underarten transandinus inkluderas ofta i superciliaris.[4] Sedan 2016 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN albidiventer som den egna arten "vitbukig dvärgtyrann".

Underarten albidiventer, av vissa kategoriserad som egen art.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i familjen tyranner.[2][4] DNA-studier visar dock att Tyrannidae består av fem klader som skildes åt redan under oligocen,[5] pekar på att de skildes åt redan under oligocen, varför vissa auktoriteter[6] behandlar dem som egna familjer. Skifferkronad tyrann med släktingar placeras då i Pipromorphidae.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Skifferkronad tyrann hittas i skogar och skogsbryn. Den ses enstaka eller i par, vanligen inte alltför högt upp i träden. Fågeln slår ofta följe med kringvandrande artblandade flockar.[3]

Status[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar albidiventer och superciliaris (inklusive transandinus) var för sig, båda som livskraftiga.[7][8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  3. ^ [a b] Fitzpatrick, J. W., J. del Hoyo, G. M. Kirwan, N. Collar, and P. F. D. Boesman (2023). Slaty-capped Flycatcher (Leptopogon superciliaris), version 1.1. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.slcfly1.01.1
  4. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  5. ^ Ohlson, J.I., M. Irestedt, P.G.P. Ericson, and J. Fjeldså (2013), Phylogeny and classification of the New World suboscines (Aves, Passeriformes), Zootaxa 3613, 1-35.
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Birdlife International 2011 Leptopogon superciliaris . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 1 februari 2012.
  8. ^ Birdlife International 2016 Leptopogon albidiventer Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]