Leslie Stephen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Leslie Stephen
Leslie Stephen c1860.jpg
Född28 november 1832[1][2][3]
London
Död22 februari 1904[1][2][3] (71 år)
Kensington
BegravdHighgate Cemetery[4]
MedborgarskapFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidEton College
Trinity Hall
King's College London Arbcom ru editing.svg
SysselsättningJournalist, alpinist, lexikograf, författare[5], biograf, redaktör, litteraturkritiker, historiker, universitetslärare[6]
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
MakaHarriet Stephen
(g. 1867–1875, makas/makes död)[7][8]
Julia Prinsep Stephen
(g. 1878–1895, makas/makes död)[7][8]
BarnLaura Stephen (f. 1870)[9][7]
Vanessa Bell (f. 1879)[7]
Thoby Stephen (f. 1880)[7]
Virginia Woolf (f. 1882)[7]
Adrian Stephen (f. 1883)[7]
FöräldrarJames Stephen[7]
Jane Catherine Venn[7]
SläktingarJames Fitzjames Stephen (syskon)[7]
Utmärkelser
Fellow of the British Academy
Redigera Wikidata

Sir Leslie Stephen, född den 28 november 1832 i Kensington, död den 22 februari 1904 i London, var en brittisk författare. Han var bror till James Fitzjames Stephen samt far till Virginia Woolf och Vanessa Bell.

Stephen studerade till präst i Cambridge, blev prästvigd, men ägnade sig på grund av ändrad åskådning i stället åt litteraturen och var en flitig bidragare till tidningar och tidskrifter. Han fick 1902 adlig värdighet. Hans fängslande skildring av Schweiz fjäll, Play-ground of Europe (1871; ny upplaga 1894), utkom samtidigt med, att han blev redaktör av Cornhill Magazine, som han fortsatte att leda till hösten 1882, då han övertog utgivningen av Dictionary of national biography, som han av hälsoskäl lämnade 1891. I besittning av djup och mångsidig lärdom samt skarpt, kritiskt omdöme, skrev Stephen ett stort antal betydande verk i litteratur, psykologi, filosofi och biografi, varvid han framträdde som tänkare vid sidan av Mill och Spencer. Stephen ägnade sig särskilt åt etiken och intar inom denna en evolutionistisk och utilitarisk ståndpunkt. Den lycka och nytta, som är våra handlingars mål, skall ytterst hänföras varken till individerna eller till samhället som en summa av sådana, utan till samhället som organism, i vars "sociala vävnader" envar har att inta sin bestämda plats. Bland hans skrifter märks: Hours in a library (3 band, 1874, 1876, 1879), Essays on freethinking and plain speaking (1873; ny upplaga 1879), History of english thought in the eighteenth century (1876; ny upplaga 1881), The science of ethics (1882; ny upplaga 1907), Life of Fawcett (1885), An agnostic's apology (1893), Life of sir James Fitzjames Stephen (1895), Social rights and duties (1896), Studies of a biographer (4 band, 1898–1902) och The english utilitarians (1900) med flera. Han skrev även smärre essayer över Johnson, Pope, Jonathan Swift och andra engelska författare samt var verksam som utgivare. Stephens Letters, Essays literary and critical (10 band) och Essays in ecclesiastical biography (2 band) utgavs 1907. Stephens biografi skrevs av F.W. Maitland (1906).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Leslie-Stephentopic/Britannica-Online, omnämnd som: Sir Leslie Stephen, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w69c735j, omnämnd som: Leslie Stephen, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: turkiskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2012689130, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d e f g h i j] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] The Peerage person-ID: p20484.htm#i204840, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]