Lettland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Latvijas Republika
Republiken Lettland
Flagga Statsvapen
Valspråk"Tēvzemei un Brīvībai" (lettiska för "För fäderneslandet och frihet")
Nationalsång: Dievs, Sveti Latviju
Huvudstad Riga Coat of Arms of Riga.svg
Största stad Riga (cirka 730 000 inv.)
Officiellt språk Lettiska
Demonym lett; lettisk[1]
Statsskick Republik
 -  President Raimonds Vējonis
 -  Premiärminister Māris Kučinskis
Nationalförsamling Saeima
Självständighet från Ryssland resp. Sovjetunionen 
 -  Deklarerad 18 november 1918 resp. 21 augusti 1991 
 -  Erkänd 11 augusti 1920 resp. 6 september 1991 
Area
 -  Totalt 64 573 km² [2](124:e)
 -  Vatten (%) 3,81 %
Befolkning
 -  2016 års uppskattning 1 950 116 [4](146:e)
 -  2011 års folkräkning 2 070 371[3] 
 -  Befolkningstäthet 30,2 inv./km² (166:e)
BNP (PPP) 2017 års beräkning
 -  Totalt 53,3 miljarder USD[5] (105:e)
 -  Per capita 27 189,7 USD[5] (50:e)
BNP (nominell) 2017 års beräkning
 -  Totalt 27,8 miljarder USD[5] (97:e)
 -  Per capita 14 187,6 USD[5] 
HDI (2015) 0,830[6] (44:e)
Valuta Euro (EUR)
Tidszon EET (UTC+2)
 -  Sommartid EEST (UTC+3)
Topografi
 -  Högsta punkt Gaiziņkalns, 312 m ö.h.
 -  Största sjö Rāzna, 55 km²
Nationaldag 18 november
Nationalitetsmärke LV
Landskod LV, LVA, 428
Toppdomän .lv
Landsnummer 371

Lettland (lettiska: Latvija), officiellt Republiken Lettland[1] (lettiska: Latvijas Republika), är en republik och suverän stat i Baltikum i Nordeuropa som i väst gränsar till Östersjön, i norr till Estland, i öster till Ryssland och i söder till Litauen och Vitryssland.

Under lång tid styrdes Lettland i likhet med Estland och Litauen av främmande regimer. I mer än 1 000 år hade i tur och ordning tyskar, polacker, svenskar och slutligen ryssar makten i området, som först på 1800-talet började kallas Lettland. År 1991 blev landet självständigt. Det är idag en parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem. Parlamentet, som utser landets president, väljs i direkta proportionella val. Sedan självständigheten är det kommunistiska partiet förbjudet.

Landet är till största delen flackt, och bara i öster förekommer kullandskap. Stora områden utgörs av torvmossar och kärr. Cirka 40 % av landet består av hedar och skogsområden, främst blandskog. Jordbruket bedrivs huvudsakligen på små gårdar. De viktigaste grenarna är mjölkproduktion och boskapsskötsel, medan spannmål och grönsaker bara odlas i begränsade kvantiteter. Av tradition är skogsbruk och fiske viktiga näringar i Lettland.

Lettland har den största andelen tung industri i Baltikum. Eftersom landet har stor brist på mineraltillgångar måste råvarorna till industrin (elektriska apparater, skeppsbygge, motorfordon och järnvägsvagnar) importeras.

När det gäller energiförsörjningen är landet starkt beroende av Ryssland, som transiterar en stor del av sin export av petroleum och naturgas via hamnen i Ventspils. Utsläppen från industrin har skapat stora miljöproblem.

Misshushållning och finansskandaler 1995 orsakade en tillbakagång i den lettiska ekonomin. Trots stora inkomstskillnader har befolkningen en relativt hög levnadsstandard med ett HDI på 0,830 vilket placerar dem på 44:e plats i världen enligt 2015 års siffror.[6]

Lettland är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato.

2014 bytte Lettland valuta, från Lats, till Euro, och blev en del av euroområdet.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Lettland ligger främst mellan latituderna 55° och 58° N (ett litet område norr om 58°), och longituderna 21° och 29° Ö (ett litet område är väster om 21°).

Landet ligger på Östersjöns östra strand på den östeuropeiska slätten. Vegetationen är trots detta mycket olik resten av slättens och har många likheter med tajgans biom. Den består av fertila, låga slätter med stor utbredning av skog, främst tall, och landets högsta punkt, Gaiziņkalns, ligger 311,6 meter över havet. Totalt har Lettland 531 kilometer kustlinje.

Det finns över 1 000 större vattendrag i Lettland, varav 750 är längre än 10 kilometer. Den största och viktigaste är Daugava, följt av Lielupe, Gauja, Venta och Salaca. Lettland har omkring 5 000 sjöar. Den historiskt största är Lubāns som uppgick till 90 km² innan vattenytan sänktes under sovjettiden. Den nu största sjön är Rāzna på 55 km².

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lettlands historia
Lettiska försvarsmaktens organisation 2010.
Karta över Lettland.
Lettiskt landskap sett från utsiktstornet på berget Gaiziņkalns, landets högsta punkt.

Lettland dominerades av Tyska orden fram till 1500-talet då Polen-Litauen fick ett större inflytande. Huvuddelen av Livland blev svenskt år 1629, efter det andra polska kriget. Kurland lydde formellt under den polsk-litauiske kungen men hade i praktiken ett långtgående självstyre. Efter slaget vid Poltava år 1709 och den efterföljade Freden i Nystad 1721, blev Livland ryskt och Kurland blev ryskt år 1795.

Precis som i grannländerna Estland och Litauen växte en självständighetsrörelse fram under 1800-talet som ville se ett fritt Lettland. Den 18 november 1918 utropade sig Lettland självständigt från Ryssland och fick sin frihet den 11 augusti 1920.

Den 17 juni 1940 införlivades landet med Sovjetunionen. 1941 intog tyska trupper Lettland innan Sovjetunionen 1944 tog tillbaka Lettland och åter gjorde det till en del av Sovjetunionen.

Den 21 augusti 1991 utropade Lettland på nytt sin självständighet, vilken erkändes av Sovjetunionen den 6 september 1991. Lettland har efter det vänt sig västerut. Den 1 maj 2004 blev Lettland medlem i Europeiska unionen.

Statsskick och politik[redigera | redigera wikitext]

Lettland är en republik vars konstitution från 1991 bygger på konstitutionen från 1922. Landets parlament, Saeiman, består av 100 medlemmar som väljs i direkta val vart fjärde år. Presidenten väljs av parlamentet och utser sedan en statsminister vars regering måste godkännas genom en omröstning i Saeiman.

Landet höll en folkomröstning den 20 september 2003 om inträde till Europeiska unionen. 66,9 procent av väljarna röstade för förslaget och Lettland blev en fullvärdig medlem i EU första maj 2004. Lettland är medlem i Nato sedan den 29 mars 2004.

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Lettland har ett yrkesförsvar; värnplikten avskaffades 2007.

  • Armén har cirka 1 500 soldater.
  • Marinen har cirka 500 sjömän.
  • Flygvapnet har cirka 300 flygsoldater.
  • Zemessardze (hemvärnet) har cirka 10 000 frivilliga hemvärnssoldater.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2009 har Lettland 9 republikanstäder. Dessa städer är Daugavpils, Jēkabpils, Jelgava, Jūrmala, Liepāja, Rēzekne, Riga, Valmiera och Ventspils. Förutom dessa större städer finns också 110 mindre kommuner. Det finns fyra historiska regioner i Lettland: Kurland, Lettgallen, Vidzeme och Semgallen. Deras gränser är inte definitiva och kan skilja vid olika källor. För att framhäva en balanserad utveckling i alla regioner finns sedan 2009 planeringsregioner:

Administrativ indelning av Lettland. Republikanstäderna är markerade i rött och resterande är kommuner (novads)
Region Största stad Area[8] Invånarantal[8]
Riga Riga 10 439 km2 1 005 977 – (96/km2)
Kurzeme Liepāja 13 607 km2 251 088 – (18/km2)
Lettgallen Daugavpils 14 550 km2 276 538 – (19/km2)
Semgallen Jelgava 10 732 km2 239 356 – (22/km2)
Vidzeme Valmiera 15 245 km2 195 998 – (13/km2)
Lettland Riga 64 573 km2 1 968 957 – (30/km2)
  • Area och invånarantal per den 1 januari 2016.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Under Sovjettiden hade Lettland en stor fabrik för mindre transportbussar under namnet Rigas Autobusu Fabrika som försörjde hela Sovjetunionen med transportbussar under namnet RAF. 1998 lades tillverkningen i Jelgava ner. Bland dagens industrier märks bland annat konfektyrtillverkaren Laima.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Den senaste folkräkningen hölls den 1 mars 2011 och då uppgick den folkbokförda (de jure) befolkningen i Lettland till 2 070 371 invånare, varav 946 102 män och 1 124 269 kvinnor.[3] Efter andra världskriget hade folkräkningar tidigare hållits 2000, 1989, 1979, 1970 och 1959.[9] Invånartalet i Lettland uppskattades i juli 2016 av The World Factbook till 1 965 686 invånare,[10] av Förenta nationerna (befolkning den 1 juli 2016) till 1 956 000,[11] av Internationella valutafonden till 1 959 000 invånare (för år 2017)[5] samt av Världsbanken (juli 2016) till 1 960 424 invånare.[12] Den 1 januari 2017 uppgick den folkbokförda befolkningen i landet till 1 950 116 enligt Centrālā statistikas pārvaldes, Lettlands statistiska centralbyrå.[4]

Befolkningen uppgår till 2 067 887 (2011); av dessa är 62,1% letter, 26,9% ryssar, 3,3% vitryssar, 2,2% ukrainare, 2,2% polacker, 1,2% litauer och 2,1% övriga (bland annat ester, tyskar och en liten grupp liver)[13].

Lettiska är Lettlands officiella språk men flera minoritetsspråk förekommer också. Bland de större återfinns bland annat ryska, vitryska, ukrainska och polska. Cirka 20 % av befolkningen är så kallade "icke-medborgare", huvudsakligen rysktalande som saknar rösträtt[14]

Lettlands folkmängd efter etniskt ursprung 1935-2011 i tusental[13]
  1935 1959 1970 1979 1989 2000[15] 2011[13]
Etniskt ursprung Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent Antal Procent
Letter 1 467,0 77,0 1 297,9 62,0 1 341,8 56,8 1 344,1 54,0 1 387,8 52,0 1 370, 7 57,7 1 284,2 62,1
Ryssar 168,3 8,8 556,4 26,6 704,6 29,8 821,5 32,8 905,5 34,0 703, 2 29,6 556,4 26,9
Judar 93,4 4,9 36,6 1,7 36,7 1,6 28,3 1,1 22,9 0,9 10, 3 0,4 6,4 0,3
Tyskar 62,1 3,3 1,6 0,1 5,4 0,2 3,3 0,1 3,8 0,1 3,5 0,1 3,0 0,1
Polacker 48,6 2,6 59,8 2,9 63,0 2,7 62,7 2,5 60,4 2,3 59,5 2,5 44,8 2,2
Vitryssar 26,8 1,4 61,6 2,9 94,7 4,0 111,5 4,5 119,7 4,5 97,1 4,0 68,2 3,3
Litauer 22,8 1,2 32,4 1,5 40,6 1,7 37,8 1,5 34,6 1,3 33,4 1,4 24,4 1,2
Ester 6,9 0,4 4,6 0,2 4,3 0,2 3,7 0,1 3,3 0,1 2,6 0,1 2,0 0,1
Romer 3,8 0,2 4,3 0,2 5,4 0,2 6,1 0,2 7,0 0,3 8,2 0,3 6,4 0,3
Ukrainare 1,8 -- 29,4 1,4 53,5 2,3 66,7 2,7 92,1 3,4 63,6 2,7 45,7 2,2
Tatarer -- 0,0 1,8 0,1 2,7 0,1 3,8 0,2 4,8 0,2 3,1 0,1 2,8 0,1
TOTALT 1 901,5 100,0 2 086,4 100,0 2 352,7 100,0 2 489,5 100,0 2 641,9 100,0 2 377,4 100,0 2 067,9 100,0

Kultur och samhälle[redigera | redigera wikitext]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Basket är precis som i grannländerna en av de stora sporterna. Ett av Europas bästa basketlag på damsidan är TTT Riga med en av de mest framgångsrika spelarna genom tiderna Uljana Semjonova. Lettlands herrlandslag i fotboll deltog i EM i fotboll i Portugal 2004 och storlaget i landet är Riga-laget FK Skonto. I ishockey har man en stark tradition och man har kontinuerligt deltagit i ishockey-VM. De lettiska ishockeyfansen har blivit kända för sitt starka engagemang och starka publikstöd. På klubblagsnivå är Dinamo Riga, som spelar i proffsligan KHL det klart dominerande laget.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2017 20 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2016 24 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2015 40 av 167
FN:s utvecklingsprogram Development Index 2015 44 av 188

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 81. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 26 juli 2017 
  2. ^ ”GZG01. Geographical position of the republic of Latvia” (på engelska). Centrālā statistikas pārvaldes datubāzes. Centrālā statistikas pārvalde. http://data.csb.gov.lv/pxweb/en/visp/visp__ikgad__geogr/GZ010.px/?rxid=a79839fe-11ba-4ecd-8cc3-4035692c5fc8. Läst 13 maj 2017. 
  3. ^ [a b] ”3. Population by sex, annual rate of population increase, surface area and density” (på engelska och franska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. sid. 8. https://unstats.un.org/unsd/demographic/products/dyb/dyb2015/Table03.pdf. Läst 26 juli 2017. 
  4. ^ [a b] ”ISG02. RESIDENT POPULATION AT THE BEGINNING OF THE YEAR” (på engelska). Centrālā statistikas pārvaldes datubāzes. Centrālā statistikas pārvalde. http://data.csb.gov.lv/pxweb/en/Sociala/Sociala__ikgad__iedz__iedzskaits/IS0020.px/?rxid=a79839fe-11ba-4ecd-8cc3-4035692c5fc8. Läst 26 juli 2017. 
  5. ^ [a b c d e] ”Latvia 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=40&pr1.y=16&c=941&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=. Läst 26 juli 2017. 
  6. ^ [a b] ”"Human Development Report 2016” (på engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Förenta nationerna. sid. 22. http://hdr.undp.org/sites/default/files/HDR2016_EN_Overview_Web.pdf. Läst 30 mars 2017. 
  7. ^ ”European Commission - PRESS RELEASES - Press release - Latvia becomes the 18th Member State to adopt the euro”. europa.eu. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-1307_en.htm. Läst 18 november 2016. 
  8. ^ [a b] ”ISG01.AREA, POPULATION DENSITY AND RESIDENT POPULATION BY STATISTICAL REGION, CITY AND COUNTY” (på engelska). Centrālā statistikas pārvaldes datubāzes. Centrālā statistikas pārvalde. http://data.csb.gov.lv/pxweb/en/Sociala/Sociala__ikgad__iedz__iedzskaits/IS0010.px/?rxid=a79839fe-11ba-4ecd-8cc3-4035692c5fc8. Läst 13 maj 2017. 
  9. ^ ”Population by sex and urban/rural residence” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division. http://data.un.org/Data.aspx?d=POP&f=tableCode:1;countryCode:428;areaCode:0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 25 juli 2017. 
  10. ^ ”Latvia” (på Engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 18 juli 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/lg.html. Läst 26 juli 2017. 
  11. ^ ”Country profile Latvia” (på engelska). Förenta nationerna, United Nations Statistics Division, UNdata. http://data.un.org/CountryProfile.aspx?crName=Latvia. Läst 26 juli 2017. 
  12. ^ ”Population, total, data; Latvia” (på engelska). World Bank Data. Världsbanken. http://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=LV. Läst 26 juli 2017. 
  13. ^ [a b c] [1]
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071030052147/http://www.swedishtrade.se/landrapporter/?objectID=4808. Läst 8 maj 2008. 
  15. ^ Database of the Central Statistical Office RESIDENT POPULATION BY ETHNICITY AT THE BEGINNING OF THE YEAR[död länk]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]