Grånackad alpfink
| Grånackad alpfink Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Finkar Fringillidae |
| Släkte | Alpfinkar Leucosticte |
| Art | Grånackad alpfink L. tephrocotis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Leucosticte tephrocotis | |
| Auktor | (Swainson, 1832) |
| Utbredning | |
 | |
Grånackad alpfink[2] (Leucosticte tephrocotis) är en alpin- och tundralevande tätting i familjen finkar som i princip enbart förekommer i Nordamerika bortsett från en population på ryska Kommendörsöarna i Berings sund.[3]
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Grånackad alpfink är en stor (14-18 cm) och stornäbbad, kraftig och brun fink med långa, spetsiga vingar. Den är genomgående mörkbrun, med huvudsakligen grått huvud men mörk panna, hjässa och haka. I flykten syns ljusa, nästan genomskinliga vingar. På flanker och vingarna syns rosa inslag. Utanför häckningstid har den gul näbb, annars svart.[4][5]
Populationerna skiljer sig något åt, där fåglar i Berings sund är större och har svart strupe, medan fåglar i inlandet är mindre och har brun kind.[5]
Läten[redigera | redigera wikitext]
Den grånackade alpfinkens sång är en långsam, dalande serie hurtiga visslingar som i engelsk litteratur återges "jeew jeew jeew...". Flyktlätet är ett mjukt "jeewf", mjukare än gråsparv och aftonstenknäck.[5]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Grånackad alpfink delas in i sju underarter med följande utbredning:[3]
- Leucosticte tephrocotis umbrina – förekommer på Matteus Island och Pribiloföarna (Berings hav)
- Leucosticte tephrocotis griseonucha – förekommer på Kommendörsöarna, Aleuterna och Kodiaköarna till Alaska
- Leucosticte tephrocotis littoralis – förekommer i centrala Alaska till sydvästra Yukon, västra Kanada och nordvästra USA
- tephrocotis-gruppen
- Leucosticte tephrocotis irvingi – förekommer i Brooks Range (norra Alaska)
- Leucosticte tephrocotis tephrocotis – förekommer i Yukons bergstrakter och västra Alberta till sydöstra British Columbia och nordvästra Montana
- Leucosticte tephrocotis wallowa – förekommer i Wallowa County (nordöstra Oregon); övervintrar i väst-centrala Nevada
- Leucosticte tephrocotis dawsoni – förekommer i östra Kalifornien (Sierra Nevada och Inyo)
Tillfälligt har den även observerats på Kamtjatkahalvön och i norra Kurilerna.[6]
Det råder oenighet kring artens inre systematik. Vissa inkluderar underarten irvingi inkluderas ofta i nominatformen och urskiljer samtidigt en annan underart, maxima med utbredning på Kommendörsöarna.[7]
Även artgränserna gentemot de närmaste släktingarna är kontroversiella. Vissa betraktar svart alpfink (Leucosticte atrata) och brunkronad alpfink (L. australis) som underarter till grånackad alpfink.[8] DNA-studier visar att de genetiska avstånden mellan dessa och även sibirisk alpfink är mycket små.[9]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Grånackad alpfink häckar dels utmed klippig kust och på öppen tundra på arktiska öar, dels på fastlandet i alpin miljö vid snöfält, ängar, glaciärer, klippavsatser och talusbranter. Den hoppar på marken, ofta födosökande intill eller på smältande snöfläckar där den hittar insekter. Födan består även av frön, knoppar och skott. Fågeln häckar från slutet av april till månadsskiftet juli-augusti. Bergslevande populationer lägger endast en kull per säsong, ölevande (Aleuterna och Pribiloföarna) två eller tre. Arten är både stann- och flyttfågel, där griseonucha och umbrina håller sig på öarna i Berings sund året runt, medan övriga flyttar söderut till bergstrakter i USA och sydvästra Kanada.[4]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till fler än 200.000 individer, medan populationen i Ryssland tros bestå av mellan 100 och 10.000 par.[1]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Leucosticte tephrocotis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Clement, P. (2018). Grey-crowned Rosy-finch (Leucosticte tephrocotis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61374 16 december 2018).
- ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 446. ISBN 0-679-45120-X
- ^ Vladimir Yu Arkhipov & Łukasz Ławicki (2016). Nearctic passerines in Russia. Dutch Birding, 38, 201-214.
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Drovetski, S.V., Zink, R.M. & Mode, N.A. (2009) Patchy distributions belie morphological and genetic homogeneity in rosy-finches. Mol. Phylogenet. Evol. 50(3): 437–445.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör grånackad alpfink.
Wikispecies har information om Leucosticte tephrocotis.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|