Lew Ayres

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lew Ayres
Lew Ayres från trailern till Våld i mörker (1948).
Lew Ayres från trailern till Våld i mörker (1948).
Född Lewis Frederick Ayres III
28 december 1908
Minneapolis, Minnesota, USA
Död 30 december 1996 (88 år)
Los Angeles, Kalifornien, USA
Aktiva år 1927-1994
Maka Lola Lane
(1931–1933)
Ginger Rogers
(1934–1940)
Diana Hall
(1964–96; hans död)
IMDb SFDb

Lew Ayres, född 28 december 1908 i Minneapolis, Minnesota, död 30 december 1996 i Los Angeles, Kalifornien, var en amerikansk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ayres växte upp i Kalifornien. Han spelade banjo, gitarr och piano i en storbandsorkester på en nattklubb när han 1928 upptäcktes av en talangscout, och 1929 gjorde han filmdebut mot Greta Garbo i Kyssen.

Han är mest känd för sin känslosamma rolltolkning av den desillusionerade unge tyske soldaten i På västfronten intet nytt (1930). Efter denna roll medverkade han endast i B-filmer innan han åter vann stor popularitet 1938 i huvudrollen i Unge dr Kildare.

1941, under andra världskriget, var den djupt religiöse Ayres vapenvägrare, vilket ledde till att han bojkottades av såväl filmbolagen som biograferna. I det tysta anmälde han sig istället som frivillig sjukvårdare hamnade i Söderhavet och på Nya Guinea och Filippinerna.

Sakta men säkert återvände han sedan till filmen, dock endast sporadiskt. Han nominerades 1948 för en Oscar för sin roll i filmen Våld i mörker.

Under flera år var han medlem av USA:s National Committee i FN-organet Unesco. 1955 regisserade han en dokumentär vars mål var att få västvärlden att förstå österns filosofi, The Altars of the East, med en uppföljare 1979, Altars of the World.

I sitt andra äktenskap var han gift med skådespelaren Ginger Rogers.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]