Lichun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Solarperiod (節氣)
 Longitud   Period     Datum 
 Vår
 315°  Lichun  立春    4 – 5 februari
 330°  Yushui  雨水  18–19 februari
 345°  Jingzhe  驚蟄   5 – 6 mars
 0°  Chunfen  春分  20–21 mars
 15°  Qingming  清明   4 – 5 april
 30°  Guyu  穀雨  20–21 april
 Sommar
 45°  Lixia  立夏   5 – 6 maj
 60°  Xiaoman  小滿  21–22 maj
 75°  Mangzhong  芒種   5 – 6 juni
 90°  Xiazhi  夏至  21–22 juni
 105°  Xiaoshu  小暑   7 – 8 juli
 120°  Dashu  大暑  22–23 juli
 Höst
 135°  Liqiu  立秋   7 – 8 augusti
 150°  Chushu  處暑  23–24 augusti
 165°  Bailu  白露   7 – 8 september
 180°  Qiufen  秋分  23–24 september 
 195°  Hanlu  寒露   8 – 9 oktober
 210°  Shuangjiang   霜降  23–24 oktober
 Vinter
 225°  Lidong  立冬   7 – 8 november
 240°  Xiaoxue  小雪  22–23 november
 255°  Daxue  大雪   7 – 8 december
 270°  Dongzhi  冬至  21–22 december
 285°  Xiaohan  小寒   5 – 6 januari
 300°  Dahan  大寒  20–21 januari

Lìchūn (pīnyīn), Risshun (rōmaji) eller Ipchun/Ripch'un (romaja) (kinesiska och japanska: 立春; koreanska: 입춘(S)/립춘(N); vietnamesiska: Lập xuân; bokstavligen ”våren infaller”) är den första solarperioden i den traditionella östasiatiska lunisolarkalendern (kinesiska kalendern), som delar ett år i 24 solarperioder (節氣). Lichun börjar när solen når den ekliptiska longituden 315°, och varar till den når longituden 330°. Termen hänvisar dock oftare till speciellt den dagen då solen ligger på exakt 315° graders ekliptisk longitud. I den gregorianska kalendern börjar lichun vanligen omkring den 4 februari och varar till omkring den 18 februari (ofta 19 februari ostasiatisk tid).

Pentader[redigera | redigera wikitext]

Varje solarperiod kan indelas i tre pentader (候): Första pentaden (初候), andra pentaden (次候) och sista pentaden (末候). Ett år har alltså 72 pentader och för lichun gäller:

Kina
  • Första pentaden: Dōng Fēng Jiě Dòng (traditionell kinesiska: 東風解凍; förenklad kinesiska: 东风解冻; bokstavligen ”östanvind och tö”)
  • Andra pentaden (traditionell kinesiska: 蟄蟲始振; förenklad kinesiska: 蛰虫始振; pinyin: zhé chóng shǐ zhèn; bokstavligen ”övervintrande insekter vaknar upp”)
  • Sista pentaden (traditionell kinesiska: 蟄蟲始振; förenklad kinesiska: 蛰虫始振; pinyin: zhé chóng shǐ zhèn; bokstavligen ”fiskar simmar uppåt nära is”)
Japan
  • Första pentaden: 東風解凍
  • Andra pentaden: 黄鶯睍睆
  • Sista pentaden: 魚上氷

Traditioner[redigera | redigera wikitext]

Lichun innebär traditionellt början av våren i östasiatiska kulturer. Kinesiska nyåret firas vid den här tiden. Bönder fira ofta början av lichun med speciella byevenemang, dyrkan och offer till gudarna och ceremonier för ett lycksaligt och välmående nytt år. I Kina äts chūnbǐng (春餅) denna dag.

I lunisolarkalendern kan nyårsdagen vara före eller efter lichun. Ett år utan lichun kallas för 無春年 (år utan vår). 無春年 är också känt som 寡婦年 (änkeår) i norra Kina eller 盲年 (blint år) i södra Kina.[1]

I Kina har lichun varit böndernas dag sedan 1941.[2]

I Singapore brukar man sätta in pengar på bankkonton på lichun då många tror att det kommer att medföra lycka.[3]

Populärkultur[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Lichun har ofta omnämnts i litteraturen. Den mest kända referensen är antagligen Du Fus (杜甫) shi (詩), som helt enkelt har titeln Lìchūn (立春):

春日春盤細生菜
忽憶兩京梅發時
盤出高門行白玉
菜傳纖手送青絲
巫峽寒江那對眼
杜陵遠客不勝悲
此身未知歸定處
呼兒覓紙一題詩

Denna dikt berättar om den traditionella seden att äta chūnbǐng (春餅) denna dag.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 有关寡妇年
  2. ^ Farmer's Day Arkiverad 13 december 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ . http://www.straitstimes.com/singapore/dbsposb-employees-receive-february-salary-on-auspicious-li-chun. Läst 4 februari 2016. 

  • Ragvald, Lars; Ragvald Wai-Ling, Björverud Susanna (2012). Norstedts kinesisk-svenska ordbok: [58.000 ord och fraser] (1. uppl.). Stockholm: Norstedt. Libris 12348257. ISBN 978-91-1-302292-5 
  • Wilkinson, Endymion Porter. (2012) (på eng). Chinese history: a new manual. Harvard-Yenching Institue monograph series ; 84 ([Rev. ed.].). Cambridge, MA: Harvard University Asia Center. Libris 13753255. ISBN 9780674067158 


Företrädare:
Dahan (大寒)
Solarperiod (節氣)
Efterträdare:
Yushui (雨水)