Lida friluftsgård

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Erskines huvudbyggnad i mitten och "Lidatorpet" från 1642 till höger.

Lida friluftsgård är en anläggning för friluftsliv. Gården ligger vid norra sida av sjön Getaren fem kilometer söder om Tullinge i Botkyrka kommun, på Södertörn i Stockholms län. Numera ägs Lida friluftsgård av Botkyrka kommun. Från Tullinge station går buss 721 till hållplats Lida, som ligger bredvid parkeringen.

Vid huvudbyggnaden Lida finns en restaurang, raststuga, minigolf och bredvid huvudbyggnaden finns stugor för övernattning. Det finns också ett gym med tillhörande omklädningsrum för allmänheten. Sedan år 2010 finns Lida naturreservat i Grödinge och Botkyrka socknar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Torpet som har anor från 1600-talet

Lida har anor från 1600-talet, redan 1642 fanns torpet Lida (kallas även Lidatorpet eller Stora Lida). Rikstens gård bedrev under mitten på 1800-talet malmutvinning vid Lidatorpet. Det finns idag rester av denna malmutvinning på berget ovanför Lida friluftsgård. Torpet finns kvar än idag och används nu som kontor. Torpet ligger bredvid ingången till restaurangen på Lida.

Det var Skid- och Friluftsfrämjandet som startade friluftsgården på 1930-talet. Marken som friluftsgården ligger på köptes av Skid- och Friluftsfrämjandet 1941.

Mellan 1940-talet och 1950-talet gick 'snötåg' från Stockholm till Huddinge station, Tullinge (pendeltågsstation), Tumba station och Uttran station. Det var människor från staden som åkte ut för att åka skidor. Från järnvägsstationerna fanns sedan skidspår som gick till Lida friluftsgård.[1]

1967 köpte Stockholm stad Lida friluftsgård för att använda det som en utflyktsplats för skolungdomar i Stockholm. 1989 köpte Botkyrka kommun friluftsgården från Stockholm stad och idag drivs friluftsgården av det kommunägda företaget 'Upplev Botkyrka AB'.

2006 byggde man på huvudbyggnaden och byggde en ny ingång till restaurangen. Under 2013 byggdes en 'Naturport' på platsen där raststugan tidigare låg. Naturporten innehåller en ny och större raststuga och en utställningslokal. Det finns också toaletter och kök.[2] Under 2013 rev man den stora lekplatsen, som låg på gräsplanen nedanför minigolfbanan, för att bygga en ny motorikbana för barn.

Huvudbyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Huvudbyggnaden ritades 1942-43 av arkitekt Ralph Erskine tillsammans med sin blivande partner Aage Rosenvold. Anläggningen uppfördes i traditionell timmerteknik och blev färdig 1946. Huset var ett av Erskines första större arkitektuppdrag i Sverige sedan han flyttade från Storbritannien 1939. Utformningen påverkades av samarbetet med byggaren Kalle Daniels från Rättvik.[3] År 2006 byggdes Erskines huvudbyggnad till med en modernt gestaltad husdel genom Björn Åström på Scheiwiller Svenssons Arkitektkontor.[4]

Vid huvudbyggnaden Lida finns restaurang, raststuga, bangolf och bredvid finns stugor för övernattning och omklädningsrum. Utanför finns en stor bilparkering.

Lida idrottskyrka[redigera | redigera wikitext]

Lida idrottskyrka
Huvudartikel: Lida idrottskyrka

Kyrkan eller kapellet ligger i sluttningen ner mot Getaren. Byggnaden uppfördes 1957 med hjälp av donationer och ideellt arbete och invigdes den 17 november samma år. Historien kring kapellet går tillbaka till tiden runt 2:a världskriget. Då var det svårt att förflytta sig. Söndagarna räckte inte till för att både hinna vara i naturen och gå i kyrkan. Från början hölls gudstjänsterna i det fria. Klockstapeln byggdes redan 1948 för att kalla på besökarna i området. Med kyrkan på plats behövde man inte avstå någondera av söndagsaktiviteterna. Kyrkan tillhör Friluftsfolkets Gudstjänstkommitté.

Stockholm Ski Center[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stockholm Ski Center

Stockholm Ski Center är en planerad skidtunnel på Lida friluftsgård, Tullinge. Skidtunneln beräknas bli 2 km lång och det betyder att den kommer att bli världens längsta skidtunnel. Den planeras också att bli 9 m bred med 4 klassiska spår och en skatebädd i mitten. Skidtunneln är tänkt att ligga i anslutning till det befintliga skidsystemet. Man planerar också bygga ett 'starthus' på toppen av Lida friluftsgårds skidbacke.

Aktiviteter[redigera | redigera wikitext]

Lida friluftsbad[redigera | redigera wikitext]

Lida friluftsbad, foto från ena flytbryggan

Vid Getarens strand finns Lida friluftsbad, en badplats med en cirka 50 meter lång sandstrand och flera badbryggor. Det finns toaletter och även en badplats för hundar. På sommaren finns det ibland ett mindre cafe nere vid badet. Det finns även två flytbryggor vi badet, en längre brygga som ligger bredvid badplatsen och en kortare som är lite längre bort. [5]

Lida skidbacke[redigera | redigera wikitext]

Lida har en skidbacke som är 40 m hög och 250 m lång, och ligger i anslutning till friluftsgården. Snörika vintrar preparerar man backen för utförsåkning. Det finns en ankarlift och en replift för barnen. Det finns även möjlighet att hyra utrustning.[6]

Motions- och skidspår[redigera | redigera wikitext]

Lida är en del av spårsystemet Lida-Brantbrink-Harbro. I spårsystemet finns 35 km motionsspår. Vintertid prepareras spårsystemet till skidspår. På Lida finns det tre elljusspår som är tända på kvällarna fram till 22:00. I hela spårsystemet finns informationstavlor med kartor och avståndstabeller. I samarbete med Tullinge SK har också Lida friluftsgård två Mountainbike-leder.

Vandringsleder, Lida naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Vid Lida finns 35 km märkta motionsspår. Sörmlandsleden passerar Lida friluftsgård. Vandrar man österut från Lida, kan man komma bland annat till Paradisets naturreservat och Tyresta nationalpark. Om man vandrar västerut på Sörmlandsleden från Lida kommer man till Brotorp. Skogsmulle och hans vänner, Fjällfina, Laxe och Nova, har också egna korta vandringsleder för barn, vid slutet på varje led finns respektive figurs bostad. Skogsmulles korta vandringsleder är välbesökta av förskole- och skolbarn från södra Botkyrka.

Lida naturreservat bildades av Botkyrka kommun år 2010 och omfattar en yta av 825 hektar. Ändamålet med Lida naturreservat är att bevara och utveckla natur-, frilufts- och upplevelsevärdena knutna till de vidsträckta skogsområdena runt Lida friluftsgård och sjön Getaren. De naturskogsartade miljöerna samt deras skyddsvärda växt-, svamp- och djurliv ska bevaras i väsentligen orört skick.[7]

Lida Loop[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lida Loop

Lida Loop är ett långlopp på Mountainbike. Loppets sträcka är 65 km och både start och mål är på Lida friluftsgård.

Lollipopfestivalen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lollipopfestivalen

Lollipopfestivalen var en tvådagars musikfestival som anordnades tre gånger på Lida friluftsområde somrarna 1995–1997 av Håkan Waxegård i samarbete med EMA Telstar och tidningen Pop. Bob Dylan, David Bowie, John Fogerty och The Prodigy var några av de mest namnkunniga artisterna som uppträdde på Lollipopfestivalen.

Skogsmulle[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skogsmulle

Skogsmulle är en fantasifigur ute i skogen, skapad 1957 på Lida friluftsgård av Gösta Frohm. Skogsmulle är barnens vän, enligt berättelserna kommer Skogsmulle till barnen för att leka, sjunga och berätta om naturen genom en mulleskola. Skogsmulleskolan är till för att tillfredsställa barnens nyfikenhet och upptäckarglädje och dessutom utveckla ett ansvar för det som lever i naturen.


Bilder, huvudbyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Bilder, övriga anläggningar[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lidas hemsida, historia
  2. ^ Lidas hemsida, naturporten Arkiverad 28 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Ralph Erskine, arkitekt, sida 10
  4. ^ Byggindustrin 2006/30 Arkiverad 28 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Lidas hemsida, friluftsbad Arkiverad 28 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Lidas hemsida, skidbacken Arkiverad 28 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Botkyrka kommun: Lida naturreservat. Arkiverad 27 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  • Ralph Erskine, arkitekt, Mats Egelius, Byggförlaget, Stockholm 1988, ISBN 91-7988-016-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]