Lidingö kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lidingö kommun
Lidingö stad
Kommun
Lidingostadshus.jpg
SloganEn skön, grön ö / Din hälsa
Kommunens vapen.
Lidingö stadsvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortLidingö
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal51,05 kvadratkilometer ()[2]
- därav land30,69 kvadratkilometer[2]
- därav vatten20,36 kvadratkilometer[2]
Folkmängd48 261 ()[3]
Bef.täthet1 572,53 inv./km² (land)
Läge
Lidingö Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°22′00″N 18°11′00″Ö / 59.366666666667°N 18.183333333333°Ö / 59.366666666667; 18.183333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsStockholms domkrets (–)
Södra Roslags domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0191[4]
Anställda3 275 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0186[6]
GeoNames2696332
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Lidingö kommun eller Lidingö stad är en kommun öster om Stockholms kommun inom Stockholms län.

Kommunen utgörs av en av de större öarna i Stockholms inre skärgård samt ett antal kringliggande öar. En stor del av arbetstillfällena i kommunen fanns i början av 2020-talet inom sektorerna service och tjänster, samtidigt var utpendlingen till Stockholm stor.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Kommunen är ett starkt fäste för Moderaterna, vilka mandatperioden 2018–2022 styr kommunen tillsammans med Kristdemokraterna, Lidingöpartiet och Liberalerna.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Dagens kommun sammanfaller i huvudsak med Lidingö socken där Lidingö landskommun bildades vid kommunreformen 1862.

Landskommunen ombildades 1910 till Lidingö köping som 1926 ombildades till Lidingö stad. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna.

Lidingö kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lidingö stad, dock utan området ön Tranholmen som då överfördes till Danderyds kommun.[7]

Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 från Vaxholms kommun.[8] Församlingsindelningen ändrades bara ett år senare.

Kommunen använder enligt ett fullmäktigebeslut sedan 1992 benämningen Lidingö stad när det är kommunalrättsligt möjligt.

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Stockholms domsaga.[9]

Stad eller kommun[redigera | redigera wikitext]

Från 1992 använder Lidingö kommun genomgående benämningen Lidingö stad. Begreppen kommunfullmäktige (äldre benämning stadsfullmäktige) och kommunstyrelse kvarstår dock av juridiska skäl. De beslut som fattas i kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen anges gälla Lidingö stad.</ref>

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Gränsen mellan Lidingö och Stockholms kommuner går i nord-sydlig riktning i Lilla Värtan 350 meter från kajkanten vid Ropsten. Centralort är tätorten Lidingö.

Kommunen innefattar ön Lidingö samt ett antal kringliggande öar, däribland Storholmen, Stora och Lilla Höggarn, Duvholmen, Strömsö, Stora och Lilla Bergholmen, Fogdholmen, Länsmansholmen, Fjäderholmarna samt Svanholmen.

Lidingö kommun ingår i Storstockholm. Kommunen är belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland och är en del av Stockholms inre skärgård med Östersjön i öster. Kommunen omges av Stora Värtan, Lilla Värtan, Höggarnsfjärden och Askrikefjärden. Kommunen gränsar i sydöst och söder till Nacka kommun, i sydväst till Stockholms kommun, i nordväst till Danderyds kommun samt i norr och öster till Vaxholms kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen utgörs av en av de större öarna i Stockholms inre skärgård. Huvudsakligen utgörs berggrunden av gnejser och graniter, och sprickdalslandskapet är täckt med morän, dalgångarna är den istället täckt med vattenavsatta sediment. I sydvästra delen av kommunen finns stora hällmarksområden. Där är stränderna mycket branta. Sedimenttäckta områden finns primärt norr om Hustegafjärden. Kommunens västra och centrala delar är i stort sett bebyggda medan det i den östra delen finns större skogspartier, vilka domineras av lövskog, omväxlande med hagmark.[10]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns en nationalpark, Kungliga nationalstadsparken, vilket var den första nationalstadsparken i världen när den bildades 1995. Parken rymmer gammelskog, likväl som badklippor, slott och museer.[11] År 2022 fanns också två naturreservat i Lidingö kommun, Långängen–Elfvik och Kappsta.[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en församling, Lidingö församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Lidingö distrikt[13] (Storholmen tillhör dock Vaxholms distrikt eftersom den tidigare låg i Vaxholms kommun).

Stadsdelar (kommundelar)[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är indelad i 28 kommundelar / stadsdelar[14] vars namn alla har en historisk anknytning till gamla lantbruksgårdar, torp eller dylikt som fick sina namn under 1300-talet fram till senast slutet av 1700-talet då många mindre gårdsnamn försvann och inkluderades i större gårdar som expanderade.

Postorter[redigera | redigera wikitext]

Postorten Lidingö (med postnummer i serien 181 XX) sammanfaller i princip med kommunen. Dock distribueras post till Fjäderholmarna via postorten Stockholm (postnummer 111 15)

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Totala antalet hushåll uppgick år 2008 till cirka 20 900. 64 procent av bostäderna var år 2008 lägenheter (hyresrätt eller bostadsrätt) och övriga var fristående villor, radhus eller kedjehus.[15] 10 år senare, 2018, uppgick det totala antalet hushåll till 21 843, varav ungefär 60 procent (13 139 st) var lägenheter (hyresrätt eller bostadsrätt). Övriga var fristående villor, radhus eller kedjehus.[16]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2014–2018 styrdes kommunen av Kristdemokraterna, Lidingöpartiet och Moderaterna. Efter valet 2018 inkluderades även Liberalerna i den styrande koalitionen. Koalitionen aviserade att man under mandatperioden skulle prioritera "att stärka verksamheterna, den kommunala ekonomin, byggpolitiken samt en bättre dialog med Lidingöborna".[17]

Ordförande i kommunstyrelsen och kommunalråd är sedan augusti 2018 Daniel Källenfors (M). Övriga kommunalråd är Birgitta Sköld (LP), Suzanne Liljegren (L) samt Carl-Johan Schiller (KD). Dessa är ordförande för, i tur och ordning, Omsorgs- och socialnämnden, Utbildningsnämnden samt Teknik- och fastighetsnämnden. Oppositionsråd är för närvarande Daniel Larson (S) som i september 2020 efterträdde Patrik Sandström (MP) för den andra halvan av innevarande mandatperiod.

Moderaterna vann i mitten av förra seklet som mest hälften av mandaten i kommunfullmäktige och därefter under många decennier, fram till valet 2014, runt 40 procent. Med 26 procent av rösterna i valet 2018 nödgades dock Moderaterna att öka antalet partier i koalitionen för att säkra majoriteten i fullmäktige och därigenom posten som kommunstyrelsens ordförande.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Förutom de åtta riksdagspartierna finns Lidingöpartiet representerat i fullmäktige.

Under kommunfullmäktige sorterar kommunstyrelsen som verkställer besluten i kommunfullmäktige som har följande underorganisationer till sitt förfogande:

  • 6 st facknämnder, dess förvaltningar samt valnämnden och överförmyndaren.
  • Stadsdirektören med stadslednings-, konsult- och servicekontoret.
  • Miljö- och stadsbyggnadskontoret (sorterar parallellt under stadsdirektören).
  • Lidingö kommuns helägda bolag; Lidingö stads tomt AB och Lidingöhem AB.

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande M Anna Britta Bergman
Förste vice ordförande LP Hans Grundell
Andre vice ordförande C Rebecka Öberg

Källa:[18]

Mandatfördelning i Lidingö kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPNYDSDLPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702114915
2114915
4190,8
3110
19732945417
2945417
4193,2
2912
197621174619
21174619
4992,8
3019
1979310274619
31074619
5190,9
3021
1982311273421
31173421
5191,5
3021
1985210272721
107721
5190,4
2625
1988210272820
107820
5187,4
2823
19911821727221
87721
5187,9
3021
199429294520
994520
5187,8
2922
1998272626422
766422
5184,01
2823
20022825210220
851020
5184,01
2922
2006172647222
764722
5185,26
2724
201054786219
5478619
5186,55
2427
20141541794218
5479418
5186,75
2823
20182533796313
533796313
5187,93
3021
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Lidingö har haft en moderat ordförande i kommunstyrelsen (tidigare drätselkammaren) sedan 1946.

Ordföranden 2018–2022
Ordförande M Daniel Källenfors
Vice ordförande LP Birgitta Sköld

Källa:[19]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Den här listan är ofullständig, du kan hjälpa till genom att utöka den.
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Staffan Anderberg 1992 2002 Moderaterna
  Paul Lindquist 2003 2014 Moderaterna
  Anna Rheyneuclaudes Kihlman 2014 2018 Moderaterna
  Daniel Källenfors 2018- Moderaterna

Partiers starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018[redigera | redigera wikitext]

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
M Gåshaga 39,44  % 26,15  %
C Rudboda Ö - Yttringe - Elfvik 24,68  % 16,81  %
LP Rudboda Ö - Yttringe - Elfvik 17,74  % 13,64  %
L Mölna Ö - Brevik V 16,35  % 11,62  %
S Gångsätra V 27,18  % 10,45  %
KD Bo - Björbo 8,93  % 6,34  %
SD Käppala N 13,35  % 5,91  %
MP Gångsätra V 8,20  % 5,10  %
V Käppala N 8,72  % 3,55  %
FI Sticklinge S - Isinge 0,71  % 0,29  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

Lidingö kommun har ett flertal internationella samarbeten vilka syftar till att "bidra till att stadens övergripande vision och strategiska mål uppfylls". Årligen tar kommunen internationella studiebesök från olika delar av världen och representanter från kommunen, liksom elever, gör besök utomlands. Som en del av det internationella arbetet har kommunen vänorten Saldus i Lettland, fadderorten Lojo i Finland och systerstaden Alameda, Kalifornien i USA.[20]

Fadderverksamheten med Lojo växte fram 1942 och började med ett barnhem på Gångsätra gård, vilken senare övergick till barnbespisning på plats i Finland. Vänortssamarbetet med Saldus har pågått sedan slutet på 1980-talet och under åren 1993 till 2013 fanns Lidingö-Saldus vänortsförening som upprättade "ett nät av varaktiga vänskapsrelationer mellan städerna". Numer pågår inget samarbeten med systerstaden Alameda vars kontakter inleddes 1959 som ett led i Eisenhowers "people-to-people-movement".[20]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

En stor del av arbetstillfällena i kommunen fanns i början av 2020-talet inom sektorerna service och tjänster medan tillverkningsindustrin bidrog med omkring fyra procent. Bland större företag hittas AGA Gas AB som har sitt koncernhuvudkontor på Lidingö, konsultföretaget Bonver Logostic AB samt Apotekstjänst AB. En annan viktig del av näringslivet var besöks- och konferensnäringen (se Konferensanläggningar på Lidingö). Utpendlingen till Stockholm var stor.[10] Största arbetsgivare 2020 var kommunen själv med 2354 anställda. Den största privata arbetsgivaren var Apotekstjänst med 275 anställda.[21]

Dalénum företagsby. AGA:s tidigare produktions- och utvecklingscenter i Skärsätra, 2009.

Företagsbyar finns i området Dalénum, AGA:s tidigare fabrikslokaler med ett 70-tal företag, i Stockby där det finns omkring 21 olika företag av varierande storlek och Gåshaga företagsby. AGA AB:s huvudkontor med cirka 150 anställda utgör en del av Dalénum.[15]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Nya och gamla Lidingöbron förbinder Lidingö vid Torsvik med Ropsten på Stockholmssidan. Vy mot Ropsten. Foto från maj 2021.
Huvudleden för motorfordon in till och ut från Lidingö vid Torsvik. Foto från augusti 2009.
Lidingöbanans linje 21 trafikerar sträckan Gåshaga brygga-Ropsten. Tågsätt vid Kottla station. Foto från juni 2005.

Gamla och nya Lidingöbron och länsväg 277 som förbinder Torsvik med Ropsten är Lidingös enda vägförbindelser med fastlandet. Den nya Lidingöbron, med tre körfält i vardera riktningen, är enbart avsedd för motorfordon. Gamla Lidingöbron används enbart för Lidingöbanan, med ett spår utan möjlighet till mötande spårvagnar, cyklister, mopedister och fotgängare. Vid behov kan bron också utnyttjas av räddningsfordon och liknande om nya Lidingöbron är blockerad. Södra Kungsvägen/Gåshagaleden, mellan Torsvik och Gåshaga längst österut på södra Lidingö, är den största genomfartsleden på Lidingö. Leden innefattar sju trafikljusplatser och två järnvägskorsningar med bommar för Lidingöbanan, samt fyra rondeller. Vägsträckningen mellan uppfarten på Lidingöbron vid Ropsten och Gåshaga bostadsområde, längst österut på södra Lidingö, uppgår till cirka 9,7 km. I gles trafik avverkas sträckan med bil på cirka 12 minuter.[22] Genomfartsleden på norra Lidingö sträcker sig från Lidingöbron förbi bostadsområdena Näset och Bo ut till bostadsområdet Rudbodas östra gräns mot den norra delen av Långängen-Elfviks naturreservat och vidare ut till Elfviks gård via Elfviksvägen.

På södra Lidingö finns Lidingöbanan, spårvagnslinje 21, med ändstationer Gåshaga brygga längst österut på södra Lidingö respektive Ropsten på Stockholmssidan via Gamla Lidingöbron där tunnelbanan i Stockholm ansluter. Sträckan Ropsten till Gåshaga brygga med Lidingöbanan avverkas på cirka 20 minuter. Sträckan Gåshaga brygga till T-centralen med omstigning till tunnelbanan vid Ropsten tar cirka 34 minuter.[23]

Ett omfattande bussnät finns för resor inom Lidingö. De norra delarna av Lidingö inkluderat Rudboda och Näsets flerbostadsområde, som saknar spårbunden trafik, trafikeras av bussar som via Lidingö centrum går vidare till Ropsten med omstigning till tunnelbanan. I rusningstrafik går det även bussar från Larsberg via bostadsområdena Bodal och Baggeby på södra Lidingö till Ropsten och vice versa för att komplettera Lidingöbanans begränsade kapacitet för dessa bostadsområden som sammantaget utgör det mest tätbefolkade området på Lidingö. SL ansvarar för buss- och tågtrafiken på Lidingö. Lidingö kommun har som målsättning att ha samtliga bussar på Lidingö biogasdrivna med gas producerad från Käppalaverket.

Reguljär båtförbindelse finns mellan Ropsten och Mor Annas brygga på nordvästra ön. Från Nybroviken i centrala Stockholm går, via Lidingö och Nacka Strand, även reguljär trafik hela vägen ut till Stockholms skärgård (bl.a. Vaxholm). Bryggplatserna på Lidingö för denna trafik är Klippudden, Larsberg och Gåshaga.

P-skiva gäller på de två stora parkeringsplatserna vid Lidingö centrum och på vissa andra parkeringsplatser, med 3 timmars fri parkering på de större och 30 minuter på de mindre parkeringsplatserna. Parkering på gatumark är avgiftsfri och i de flesta fall begränsad till 24 timmar. Särskilda parkeringsregler gäller vintertid 1 november - 30 april: datumparkering och veckodagsparkering. Lidingö kommun har ett system för boendeparkering vilket ger boende i vissa centrala områden på ön mer generösa regler, medan parkeringen för besökare är mer begränsad. Systemet ger också de boende avgiftsfri 7-dagarsparkering.[24] En större infartsparkering till Stockholms kommun ligger i anslutning till tunnelbanestationen vid Ropsten, innanför avgiftsringen för trängselskatt.

Lidingö ligger utanför avgiftsringen för trafik till och från Stockholms kommun som permanentades 2007. Vid Ropsten finns två betalstationer i anslutning till Lidingöbron. För att komma ut på det allmänna vägnätet eller in till Lidingö utan att erlägga trängselskatt, behöver en bilist använda Norra länkens tunnelsystems anslutning till E4 i Solna stad eller Roslagsvägen och E18.

Fram till Norra länkens öppnande 2014 fanns en undantagsregel, allmänt kallad Lidingöregeln, som tillät bilister att utan erläggande av trängselskatt köra genom Stockholm till och från Lidingö om passagen genom Stockholms avgiftsring klarades av på under 30 minuter.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 17 grundskolor varav sex var fristående. Totalt gick 1 100 av kommunens 5 800 grundskoleelever i de fristående skolorna. Bland de kommunala skolorna hittas exempelvis Klockargårdens skola, Käppala skola, Rudboda skola och Skärsätra skola.[25]

Samma år, 2022, fanns fyra gymnasium. Hersby gymnasium är det kommunala gymnasiet och de tre fristående är Christinagymnasiet, Stillerska gymnasiet och Lunagymnasiet.[26]

För vuxna finns Bosöns Idrottsfolkhögskola, vars verksamhet började 1961.[27] Vidare har Linköpings universitet en filial på Campus Lidingö, Malmstens Linköpings universitet. Där utbildas studenter i möbeldesign, möbelsnickeri och möbeltapetsering.[28] Sedan 1985 har andelen invånare med minst 3 års eftergymnasial utbildning i åldersgruppen 25-64 år varit betydligt högre än genomsnittet för riket. År 2021 var siffran 48,9 procent med snittet för Sverige var 29,6 procent.[29]

Reningsverk för avloppsvatten[redigera | redigera wikitext]

Käppalaverket beläget in kommundelen Gåshaga på den östra sidan av södra Lidingö, är ett reningsverk som tar emot avloppsvatten från 12 kommuner i norra och östra Storstockholm med rening av över 50 milj. m3 avloppsvatten per år. Verket är producent av rötslam och biogas. Verket har sina anläggningar i stora bergrum i Käppala gränsande till Gåshaga med en bergtunnel till den nordvästra delen av Lidingö för vidare anslutning över Stora Värtan till Stocksund och ut till anslutna kommuner.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Lidingö kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
36 174
1975
  
36 727
1980
  
37 390
1985
  
38 271
1990
  
38 399
1995
  
39 042
2000
  
40 584
2005
  
41 892
2010
  
44 017
2015
  
46 302
2020
  
48 005
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 470, eller 21,90 % av befolkningen (hela befolkningen: 47 818 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 6 422, eller 15,59 % av befolkningen (hela befolkningen: 22 296 den 31 december 2002).[31]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Lidingö kommun.[32]

Födelseland 31 december 2021[32]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige 39 473 81,96 % 80,00 %
2 Finland Finland 752 1,56 % 1,31 %
3 Polen Polen 487 1,01 % 0,91 %
4 Storbritannien Storbritannien 387 0,80 % 0,31 %
5 Tyskland Tyskland 343 0,71 % 0,51 %
6 Iran Iran 318 0,66 % 0,80 %
7 Chile Chile 255 0,53 % 0,27 %
8 Irak Irak 253 0,53 % 1,40 %
9 USA USA 250 0,53 % 0,23 %
10 Ryssland Ryssland 235 0,49 % 0,22 %

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Museum[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns två museum i kommunen – Lidingö museum och Millesgården.

Lidingö museum ligger i Villa Fornboda och drivs av Lidingö hembygdsförening. Där gestaltas öns utveckling under 1900-talet. På kulturcentrumet Millesgården visas konst från 700 f. Kr. och framåt.[33]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 26 fornlämningar, som hittats i kommunen, registrerade hos Riksantikvarieämbetet.[34] Bland dessa återfinns Upplands runinskrifter Fv1986;84.

År 2022 fanns nio byggnadsminnen i kommunen. Bland dessa återfinns Apelsinvillan, Canadaradhusen, Villa Finedal och Villa Högberga.[35] Därtill fanns tre riksintressen för kulturmiljöerGrönstakolonin, Bygge och Bo och Farleden utmed inloppet till Stockholm via Vaxholm.[36]

I syfte att tillgängliggöra kulturarv har kommunen märkt upp dessa med skyltar och delat in dem i områden.[37] Bland dessa återfinns i nordvästra Lidingö minnesplatsen över Raol Wallenberg och Lidingös äldre centrum.[38] I nordöstra Lidingö hittas Dalakolonin och Elfviks gård,[39] i sydvästra Lidingö kyrka och Villa Ekbacken[40] och i sydöstra hittas Mölna gård och Villa Högberga.[41]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lidingö kommunvapen

Blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld.

Första utformningen av vapnet handmålades av Brita Grep på dåvarande Riksheraldikerämbetet och fastställdes för Lidingö stad av stadsfullmäktige i slutet av 1927 och godkändes av Kungl Maj:t 1928. Vapnet som togs över av kommunen, inregistrerades av PRV (Patent- och registreringsverket) 1 november 1974.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

År 2020 antog kommunfullmäktige ett nytt idrottspolitiskt program som inkluderar satsningar i samverkan med "initiativrika Lidingöbor och idrottsföreningar". Satsningar ska göras på spontanidrott likväl som renoveringar och byggande av hallar och arenor. Ett exempel på genomförda projekt inom ramen för programmet var renoveringen av Lidingövallen 2021.[42]

Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, 30 km, springer förbi Stockby motionsgård.
Lidingö Runt, maj 2009.

Bland större idrottsevenemang i kommunen hittas exempelvis världens största terränglopp, Lidingöloppet, som under 2010-talet lockade fler anmälda än vad invånare på ön.[43] Ett annat stort idrottsevenemang är segeltävlingen Lidingö runt som årligen har 400-450 deltagande båtar.[44]

Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum är belägen på Bosön där man genomför "testning, träning, utbildning, rådgivning, rehabilitering, och utvecklingsprojekt".[45]

I Ekholmsnäs finns en skidanläggning, Ekholmsnäsbacken.[46] Där hittas också Sveriges längsta naturrodelbana[47] och Ekholmsnäs golf.[48] En annan golfbana är Lidingö GK som är Sveriges äldsta 18-hålsbana.[49]

Childhoodhallen är en av kommunens isbanor och ligger i Högsätra.[50] Hallen är hemmaplan för Lidingö Vikings HC.[51]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista (på engelska), Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009 Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine..
  9. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ [a b] ”Lidingö - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/liding%C3%B6. Läst 9 augusti 2022. 
  11. ^ ”Kungliga nationalstadsparken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/kungliga-nationalstadsparken.html. Läst 10 augusti 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat och skyddad natur”. Lidingö stad. 3 juni 2022. https://www.lidingo.se/toppmeny/naturmiljo/gronomradenochparker/naturreservatochskyddadnatur.4.5c48ee1316a09fcb920511.html. Läst 10 augusti 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Lidingö stad, karta: > ”Stad och politik” > ”Stadsdelar”
  15. ^ [a b] Statistik Lidingö stad upprättad 1 januari 2009. Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine."
  16. ^ [https://lidingo.se/download/18.55919a9f16ef7fad6824605/1577712516657/Liding%C3%B6_Faktiskt_2019-20_l%C3%A5guppl%C3%B6st.pdf ”Lidingö faktiskt 2019/2020”]. Lidingö stad. https://lidingo.se/download/18.55919a9f16ef7fad6824605/1577712516657/Liding%C3%B6_Faktiskt_2019-20_l%C3%A5guppl%C3%B6st.pdf. Läst 10 augusti 2022. 
  17. ^ Nyheter, S. V. T.; Langert, Danielle (12 november 2018). ”Klart med nytt styre på Lidingö”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/klart-med-nytt-styre-pa-lidingo. Läst 9 augusti 2022. 
  18. ^ ”Kommunfullmäktige”. Lidingö stad. https://lidingo.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=5. Läst 16 december 2018. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsen”. Lidingö stad. http://lidingo.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=8. Läst 7 mars 2017. 
  20. ^ [a b] ”Internationellt utbyte”. Lidingö stad. 12 november 2019. https://www.lidingo.se/toppmeny/stadpolitik/omlidingo/internationelltutbyte.4.280519311f6c25b56880005314.html. Läst 10 augusti 2022. 
  21. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 9 augusti 2022. 
  22. ^ Inklusive stopp vid två av de trafikljusreglerade övergångsställena, exklusive stopp vid de två järnvägskorsningarna. Uppmätt augusti 2009.
  23. ^ Tider enligt SL:s tidtabell.
  24. ^ Hyttsten, Lena. ”Lidingö stad”. www.lidingo.se. https://www.lidingo.se/toppmeny/trafikinfrastruktur/parkering/boendeparkering.4.4f1828d515903f133b93f46a.html. Läst 6 januari 2022. 
  25. ^ ”Grundskola”. Lidingö stad. https://lidingo.se/toppmeny/barnutbildning/grundskola.4.280519311f6c25b5688000914.html. Läst 9 augusti 2022. 
  26. ^ ”Gymnasium”. Lidingö stad. https://lidingo.se/toppmeny/barnutbildning/gymnasium.4.280519311f6c25b56880001058.html. Läst 9 augusti 2022. 
  27. ^ ”Bosön Idrottsfolkhögskola - folkhogskola.nu”. www.folkhogskola.nu. https://www.folkhogskola.nu/sok-skolor/Stockholms-lan/boson-idrottsfolkhogskola/. Läst 9 augusti 2022. 
  28. ^ ”Campus Lidingö”. liu.se. https://liu.se/artikel/campus-lidingo. Läst 9 augusti 2022. 
  29. ^ ”Lidingö”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Stockholms-lan/Lidingo/. Läst 9 augusti 2022. 
  30. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 31 juli 2016. 
  31. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  32. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022. 
  33. ^ ”Museer och gallerier”. Lidingö stad. 14 april 2022. https://lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/museerochgallerier.4.10ea0edb11f6000e0478000215.html. Läst 9 augusti 2022. 
  34. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 9 augusti 2022. 
  35. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 9 augusti 2022. 
  36. ^ ”Värdefulla kulturmiljöer”. Lidingö stad. 4 augusti 2020. https://www.lidingo.se/toppmeny/byggabo/bygglov/vardefullakulturmiljoer.4.13e7862816cb6de10b830c0.html. Läst 9 augusti 2022. 
  37. ^ ”Lidingös kulturarv”. Lidingö stad. 1 september 2021. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/kulturarv.4.503c0e4f13dfa93eb5b841.html. Läst 9 augusti 2022. 
  38. ^ ”Nordvästra Lidingö”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/kulturarv/omradeanordvastralidingo.4.2e2f4c114d5435c2fd7d4b.html. Läst 9 augusti 2022. 
  39. ^ ”Nordöstra Lidingö”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/kulturarv/omradebnordostralidingo.4.2e2f4c114d5435c2fd7f6c.html. Läst 9 augusti 2022. 
  40. ^ ”Område C. Sydvästra Lidingö”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/kulturarv/omradecsydvastralidingo.4.2e2f4c114d5435c2fd7fd7.html. Läst 9 augusti 2022. 
  41. ^ ”Område D. Sydöstra Lidingö”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/kulturochmotesplatser/kulturarv/omradedsydostralidingo.4.2e2f4c114d5435c2fd809d.html. Läst 9 augusti 2022. 
  42. ^ ”Fler möjligheter till idrott och rörelse”. Lidingö stad. 17 september 2021. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/aktuellt/nyheterkulturochfritid/flermojlighetertillidrottochrorelse.5.734444e517b5c1a3edb4264.html. Läst 9 augusti 2022. 
  43. ^ Sjöberg, Jan. ”Sevärdheter på Lidingö. Besöksmål”. Visit Lidingö. https://www.visitlidingo.se/sevardheter/lidingoloppet/. Läst 9 augusti 2022. 
  44. ^ ”Om Lidingö Runt | Lidingö Segelsällskap”. Lidingö Segelsällskap. https://www.xn--lidingsegelsllskap-wtb76a.se/lidingo-runt/. Läst 9 augusti 2022. 
  45. ^ ”Bosön – RF:s utvecklingscentrum”. www.rf.se. https://www.rf.se/omriksidrottsforbundet/bosonrfsutvecklingscentrum. Läst 9 augusti 2022. 
  46. ^ ”Ekholmsnäsbacken”. Ekholmsnäsbacken. https://www.ekholmsnasbacken.se/. Läst 9 augusti 2022. 
  47. ^ ”Ekholmsnäs–Koltorp”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/naturmiljo/gronomradenochparker/naturkartandindigitalaguide/ekholmsnaskoltorp.4.7b3f66e616b8691a55329b.html. Läst 9 augusti 2022. 
  48. ^ Om oss - Ekholmsnäs golfshop”. Ekholmsnäs golfshop. https://ekholmsnasgolfshop.se/om-oss/. Läst 9 augusti 2022. 
  49. ^ Interactive, Dovora. ”Golf i Sverige - Din vägvisare till Sveriges alla golfbanor” (på svenska). Golf i Sverige. https://www.golfisverige.com/. Läst 9 augusti 2022. 
  50. ^ ”Issporter, ishallar och isbanor”. Lidingö stad. https://www.lidingo.se/toppmeny/kulturfritid/idrottochtraning/issporterishallarochisbanor.4.222cdd3d16df1e33a0f1970.html. Läst 9 augusti 2022. 
  51. ^ ”Childhood Hallen nytt namn på Lidingös ishall”. lidingosidan.se. https://lidingosidan.se/sport/childhood-hallen-nytt-namn-pa-lidingos-ishall/. Läst 9 augusti 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]