Lilla Torget 4

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Lilla Torget 4, Kvarteret Alströmer 9.
Kontorshus med affärslokaler
Huset vid Lilla Torget 4, Inom Vallgraven 54:9, tidigare Kvarteret Alströmer 9.
Huset vid Lilla Torget 4, Inom Vallgraven 54:9,
tidigare Kvarteret Alströmer 9.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Inom Vallgraven 54:9, Göteborg
Adress Lilla Torget 4, Magasinsgatan 2
Kulturmärkning
Byggnadsminne 1980-10-27
Arkitekt Michael Bälkow
Färdigställande 1811
Arkitektonisk stil Klassicistisk, Nyklassicistisk, Nyrenässans
Byggnadsmaterial Putsat tegel
De två husen vid Lilla Torget 3-4 är båda byggnadsminnen sedan 1979 respektive 1980.
Väggmålningar i brukspatron James Dicksons förmak. Foto från 1965 av Folke Sörvik. Göteborgs stadsmuseums bildsamling.
Fönsterutsikt vid skrivbordet i brukspatron James Dicksons förmak. Foto från 1965 av Folke Sörvik. Göteborgs stadsmuseums bildsamling.
Dörrar som leder ner till källarvalven från 1600-talet i huset vid Lilla Torget 4.

Lilla Torget 4, gatuadress för hus beläget i Kvarteret Alströmer 9 i Göteborgs stadskärna.[1] Det ligger i stadsdelen Inom Vallgraven.[2] Numera är fastighetsbeteckningen Inom Vallgraven 54:9.[3] En äldre beteckning för fastigheten var tomten 45 i femte roten.[4] Den 27 oktober 1980 blev huset byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen.[5]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

De båda byggnadsminnena Kvarteret Alströmer 9 & 10 (Lilla Torget 4 respektive 3) omfattar stenhus i tre våningar vid södra sidan av Stora Hamnkanalen. Gathuset vid Lilla Torget 4 är sammanbyggt med två gårdsflyglar till en hästskoformad huskropp. Fasaden mot hamnkanalen är slätputsad med rikliga utsmyckningar medan gårdsfasaderna består av slammade tegelväggar. Östra flygeln har tre våningar, men den västra endast har två. Gården är belagd med gatsten.[6]

Gathuset och västra flygeln har enligt en beskrivning från 1847 fungerat som bostäder medan östra flygeln dessutom troligen har haft brygghus med kök och förrådsutrymmen i bottenvåningen. Husen är uppförda 1811 på de murade källargrunderna, som blev kvar efter stadsbranden 1804. Grunderna är troligen från 1600-talet. Bebyggelsen runt torget bildade tidigare en sluten torgmiljö.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Troligen låg på denna tomt ett tvåvåningshus av trä med högt, brant tak och stor vindskupa redan på 1600-talet . Källarvalven finns fortfarande kvar. Den förste kände ägaren år 1697 hette Arvid Bratt. På 1730-talet köptes huset av skotten Benjamin Hall († 1748), far till John Hall den äldre.[7]

Redan på stadsplaner från 1644 finns Lilla Torget markerat. Med kanalen som viktig transportväg har det alltid varit centrum för en omfattande handelsverksamhet. Först som fisktorg, senare forum för trä- och möbelhandel. Den tvåvånings träbebyggelse, främst handelsgårdar, som fanns runt torget brann ner 1804 tillsammans med sammanlagt 214 byggnader söder om Stora Hamnkanalen och väster om Västra Hamnen . De murade källargrunderna från 1600-talet klarade sig dock, och på dessa uppfördes 1811 de trevånings stenhus som idag är Lilla Torget 3 och 4 i 54:e kvarteret Alströmer (nr 10 resp. 9). Byggmästare var i bägge fallen Michael Bälkow. Trähus blev genom den nya byggnadsordningen från 1803 förbjudna inom vallgraven.[8] Redan efter 1792 års eldsvåda hade utfärdats förbud mot all trähusbebyggelse i staden inom vallgraven.[9]

En beskrivning av byggnaderna från en besiktning inför en auktion 1847 lyder: "Grundmurat stenhus i tre våningar (gathuset) med flygel åt öster innehållande i bottenvåningen två förstugor, varav en med golv av Gotlandsflisor samt sju boningsrum, brygghus med spis och bakugn samt inmurad kopparpanna samt två hushållskällare ovan jord". Andra och tredje våningen bestod vardera av sju rum och kök. Under huset fanns en välvd källare i tre avdelningar. Vidare fanns ett "grundmurat tvåvånings stenhus i väster (västra gårdsflygeln) med två rum och kök i varje våning". Ytterligare ett grundmurat tvåvånings stenhus vid Magasinsgatan omnämns med "fodervind, stall med tre spiltor samt en salubod", fastigheten var fram till ett ägarbyte 1925 större och nådde då fram till Magasinsgatan söder om kvarteret Alströmer 10.[8]

Under åren 1864–65 lät brukspatron James Dickson utföra omfattande in- och utvändiga förändringar då bland annat grunden och bottenvåningen rusticerades. Grosshandlare Edvard Dickson köpte fastigheten den 29 december 1873.[4] År 1874 byggdes ytterligare ett stall och en vagnbod mot Magasinsgatan. Den del av fastigheten, som nådde fram till Magasinsgatan, avstyckades år 1925 och överfördes då till grannfastigheten i söder.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Beslut om byggnadsminnesförklaring av fastigheten Inom Vallgraven 15:1, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  2. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 , s. 192.
  3. ^ Kvarteret Alströmer 9, Karta, Lantmäteriet.
  4. ^ [a b] Olga Dahl:Göteborgs tomtägare 1637–1807, Femte roten, tomt 45. Kvarteret Alströmer.
  5. ^ Lagskydd, Beslut om byggnadsminne 1980-10-27, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  6. ^ [a b] Beskrivning, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  7. ^ 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 , s. 52.
  8. ^ [a b c] Historik, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  9. ^ Kjellin, Maja (1950). Göteborg genom tre sekler. Stockholm. Libris 389715 , s. 30.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Trycka källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 52-53. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 , s. 217-18.
  • Byggnadsminnen 1978-1988: förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Stockholm: Riksantikvarieämbetet (RAÄ). 1989. Libris 8371852. ISBN 91-7192-752-2 
  • Kjellin, Maja (1950). Göteborg genom tre sekler. Stockholm. Libris 389715 , s. 30.
  • Kjellin, Maja (1966). Kvarteret Alströmer i Göteborg: dess historia fram till våra dagar. Göteborg: Försäkringsaktiebolaget Svea. Libris 801362 , s. 107-129.
  • Lönnroth Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 9326427. ISBN 91-89088-12-3 , s. 389.
  • Kulturhistorisk dokumentation inför byggnadsminnesförklaring. Nr 7, Lilla torget 4 : 54 kv Alströmer, tomt nr 9, Göteborgs kommun. Göteborg: Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. 1979. Libris 450706 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]