Hoppa till innehållet

Liopholidophis dimorphus

Från Wikipedia
Liopholidophis dimorphus
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteLiopholidophis
ArtLiopholidophis dimorphus
Vetenskapligt namn
§ Liopholidophis dimorphus
AuktorGlaw, Nagy, Franzen & Vences, 2007
Hitta fler artiklar om djur med

Liopholidophis dimorphus[2] är en ormart som beskrevs av Glaw, Nagy, Franzen och Vences 2007. Liopholidophis dimorphus ingår i släktet Liopholidophis och familjen snokar.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Denna orm förekommer i en liten bergstrakt på norra Madagaskar. Den vistas i regioner som ligger 800 till 1000 meter över havet. Liopholidophis dimorphus lever i ursprungliga regnskogar.[1] Honor lägger ägg.[4]

Vid skogarnas gräns mot andra landskap sker skogsbruk och skogen omvandlas till jordbruksmark. Skogarnas centrala delar finns kvar. Denna orm var fram till 2011 känd från fyra exemplar. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.[1]

  1. ^ [a b c] Vences, M. & Glaw, F. 2011 Liopholidophis dimorphus . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 30 mars 2021.
  2. ^ Glaw, F.; Nagy, Z.T.; Franzen, M. & Vences, M. (2007) Molecular phylogeny and systematics of the pseudoxyrhophiine snake genus Liopholidophis (Reptilia, Colubridae): evolution of its exceptional sexual dimorphism and descriptions of new taxa., Zoologica Scripta 36: 291–300
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/liopholidophis+dimorphus/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b] Liopholidophis dimorphus i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.