Lista över Huset Hohenzollern

Från Wikipedia

Detta är en lista över Huset Hohenzollern.

Äldre linjen av huset Hohenzollern[redigera | redigera wikitext]

  • Burkhard I av Zollern (d. 1061)
  • Fredrik I av Zollern (d. 1125)
  • Fredrik II av Zollern (d. 1143)
  • Fredrik III av Zollern (d. 1204, från 1192 borggreve Fredrik I av Nürnberg; se nedan)

Huset Hohenzollern i Schwaben[redigera | redigera wikitext]

Grevar av Zollern/Hohenzollern[redigera | redigera wikitext]

Furstar av Hohenzollern-Hechingen[redigera | redigera wikitext]

Furstar av Hohenzollern-Sigmaringen[redigera | redigera wikitext]

Furstar av Hohenzollern-Haigerloch[redigera | redigera wikitext]

Huset Hohenzollern i Franken och Schlesien[redigera | redigera wikitext]

Borggrevar av Nürnberg[redigera | redigera wikitext]

  • Fredrik I = Fredrik III av Zollern ovan (1192-1204)
  • Fredrik II (1204-1218), även greve av Zollern som Fredrik IV av Zollern
  • Konrad III "den fromme" (1218-c:a 1261/62), son till Fredrik I av Nürnberg
  • Fredrik III (1262-1297)
  • Johan I (1297-1300)
  • Fredrik IV (1300-1332)
  • Johan II (1332-1357)
  • Fredrik V (1357-1397)
  • Johan III (1397-1420)
  • Fredrik VI, blev även kurfurste av Brandenburg som Fredrik I av Brandenburg. Efter dennes död delades de frankiska besittningarna mellan Brandenburg-Ansbach och Brandenburg-Kulmbach och borggrevetiteln blev enbart nominell.

Markgrevar av Brandenburg-Ansbach[redigera | redigera wikitext]

Markgrevar av Brandenburg-Kulmbach (Bayreuth)[redigera | redigera wikitext]

Hertigar av Jägerndorf (Krnov)[redigera | redigera wikitext]

Huset Hohenzollern i Brandenburg och Preussen[redigera | redigera wikitext]

Kurfurstar och markgrevar av Brandenburg[redigera | redigera wikitext]

Den brandenburgsk-preussiska linjen av huset Hohenzollern uppkom då den siste borggreven av Nürnberg, Fredrik VI av Nürnberg, förlänades med kurfurstendömet Brandenburg av Sigismund av Ungern 1415.

Från 1701 till 1806, då tysk-romerska riket upplöstes, bars kurfurstetiteln av kungarna av Preussen (se nedan).

Markgrevar av Brandenburg-Küstrin (Kostrzyn nad Odrą)[redigera | redigera wikitext]

Brandenburg-Küstrin avdelades från Brandenburg vid Joakim I:s död 1535 men återgick till kurfurstendömet 1571 då Johan av Brandenburg-Küstrin saknade söner.

Markgrevar av Brandenburg-Schwedt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Brandenburg-Schwedt

Markgrevarna av Brandenburg-Schwedt härstammade från kurfurst Fredrik Vilhelms andra äktenskap med Sofia Dorotea av Holstein. Hon lät sina personliga egendomar gå i arv till sina ättlingar.

Hertigar av Preussen[redigera | redigera wikitext]

Hertigdömet Preussen uppkom då Tyska ordens stormästare Albrekt av Brandenburg-Ansbach sekulariserade ordensstaten och omvandlade den till ett ärftligt hertigdöme 1525, som hertig Albrekt av Preussen.

För perioden mellan 1618 och 1701, se kurfurstar av Brandenburg. Efter Albrekt Fredriks död blev Johan Sigismund ensam hertig varefter den preussiska hertigtiteln var förenad med kurfurstetiteln av Brandenburg i personalunion till 1701, då Preussen blev kungadöme.

Kungar av Preussen[redigera | redigera wikitext]

Hertigdömet Preussen uppgick i det nybildade kungadömet Preussen 1701. Fram till Tysk-romerska rikets upplösning 1806 var kungarna av Preussen även kurfurstar av Brandenburg.

Från 1871 till 1918 var de tyska kejsarna samtidigt kungar av Preussen.

Tyska kejsare och kungar av Preussen[redigera | redigera wikitext]

Huvudmän för den preussiska linjen och tronpretendenter sedan 1918[redigera | redigera wikitext]

Kungar av Rumänien[redigera | redigera wikitext]