Lista över australiska språk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

De australiska språken är de språk som talas av aboriginerna, Australiens urinvånare, torressundöborna, urinvånarna på Torressundöarna mellan Australien och Nya Guinea, samt tasmanska aboriginer. Aboriginerna kom ursprungligen till det australiska fastlandet från Sydöstasien och vid européernas ankomst år 1606 fanns minst 600 olika språkgrupper.[1] I dag talas fortfarande över 100 språk, men endast 20 av dem förs vidare och runt 100 språk talas bara av den äldre generationen. Bara runt tio språk talas av över 1000 människor. Några språk används som undervisningsspråk i skolor, framförallt i norra Australien i Nordterritoriet. De australiska språken har haft olika klassificeringar av olika lingvister, och gränsen mellan ett språk och en dialekt är subtil.

Lista över australiska språk[redigera | redigera wikitext]

Karta över aboriginska regioner.

I följande lista har klassificeringen och stavningen från Ethnologue använts, och endast de språk med en ISO-639-3-kod har inkluderats. AIATSIS och deras projekt AUSTLANG, vilket är en databas över australiska språk, listar många fler språk än de som listats nedan, och stavningen eller namnet kan variera. Notera även att kreol-, pidgin- och teckenspråk inte inkluderats i listan och inte heller andra språk baserade på engelska.

Familj Namn Talare (år)[A][B] ISO 639-3-kod AIATSIS-kod[C]
Pama-nyunganska språk Adnyamathanha &&&&&&&&&&&&0107.&&&&&0107 (2001)[2] adt L10
Pama-nyunganska språk Aghu tharnggalu &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 ggr Y065
Gunwingguanska språk Alawa &&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022 (2005)[2] alh N092
Pama-nyunganska språk Alngith &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) aid Y032
Pama-nyunganska språk Alyawarr &&&&&&&&&&&01373.&&&&&01 373 (2001)[2] aly C014
Yiwaidjanska språk Amarag &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (2005)[2] amg N047
Dalyspråk Ami &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020[2] amy N015
Pama-nyunganska språk Andegerebinha &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 (1981) adg C012
Anindilyakwa (isolatspråk) Anindilyakwa &&&&&&&&&&&01310.&&&&&01 310 (2001)[2] aoi N151
Pama-nyunganska språk Anmatyerre &&&&&&&&&&&&0864.&&&&&0864 (2001)[2] amx C008.1
Pama-nyunganska språk Antakarinya &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 (1981) ant C005
Pama-nyunganska språk Arabana &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) ard L013
Pama-nyunganska språk Areba &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) aea Y107
Pama-nyunganska språk Arrernte &&&&&&&&&&&02444.&&&&&02 444 (2001)[2] aer, are C008
Pama-nyunganska språk Atampaya &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) amz Y183*
Pama-nyunganska språk Awabakal &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] awk S066
Pama-nyunganska språk Ayabadhu &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] ayd Y060
Pama-nyunganska språk Badimaya &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (2005)[2] bia A014
Pama-nyunganska språk Bandjalang &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 (1983) bdy E014
Pama-nyunganska språk Bandjigali &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 (1981) bjb D017
Nyulnyulanska språk Bardi &&&&&&&&&&&&0235.&&&&&0235 (2001)[2] bcj K015
Pama-nyunganska språk Barrow point &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] bpt Y063.1
Pama-nyunganska språk Bayali &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 bjy E042
Pama-nyunganska språk Bayungu &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (2005)[2] bxj W023
Pama-nyunganska språk Bidyara &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] bym E037
Pama-nyunganska språk Biri &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 bzr E056
Bunabanska språk Bunaba &&&&&&&&&&&&0190.&&&&&0190 (2001)[2] bck K005
Gunwingguanska språk Burarra &&&&&&&&&&&&0700.&&&&&0700 (1996) bvr N082
Pama-nyunganska språk Burduna &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (1981) bxn W024
Gunwingguanska språk Dagoman &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 dgn N038
Pama-nyunganska språk Darling &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 drl D061*
Pama-nyunganska språk Dayi &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (2001)[2] dax N118
Pama-nyunganska språk Dhalandji &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 (2005)[2] dhl W026
Pama-nyunganska språk Dhangu &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 (2001)[2] dhg N192*
Pama-nyunganska språk Dhargari &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (2005)[2] dhr W021
Pama-nyunganska språk Dhurga &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 dhu S053
Pama-nyunganska språk Dhuwal &&&&&&&&&&&01387.&&&&&01 387 (2001)[2] duj N198*
Pama-nyunganska språk Dieri &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 dif L017
Pama-nyunganska språk Dirari &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] dit L014
Pama-nyunganska språk Djambarrpuyngu &&&&&&&&&&&&0139.&&&&&0139[2] djr N115
Djamindjunganska språk Djamindjung &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 (1991) djd N018
Pama-nyunganska språk Djangun &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) djf Y109
Gunwingguanska språk Djauan &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 djn N057
Nyulnyulanska språk Djawi &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) djw K016
Gunwingguanska språk Djeebbana &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 djj N074
Pama-nyunganska språk Djinang &&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0102 (2001)[2] dji N094.1
Pama-nyunganska språk Djinba &&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060 (1989) djb N097
Västliga Barklyspråk Djingili &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 (1997) jig C022
Pama-nyunganska språk Djiwarli &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2004)[2] djl W028
Pama-nyunganska språk Dyaabugay &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (1981) dyy Y106
Pama-nyunganska språk Dyaberdyaber &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 dyb K008
Pama-nyunganska språk Dyangadi &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (1981) dyn E006
Pama-nyunganska språk Dyirbal &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (2005)[2] dbl Y123
Nyulnyulanska språk Dyugun &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 dyd K002
Giimbiyuspråk Erre &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00[2] err N055
Pama-nyunganska språk Flinders island &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 fln Y067
Djeraganska språk Gadjerawang &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (1981) gdh K037.1
Gunwingguanska språk Gagadu &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 (1981) gbu N050
Wororanska språk Gambera &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) gma K039
Pama-nyunganska språk Gamilaraay &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (1997) kld D023
Pama-nyunganska språk Ganggalida &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] gcd G034
Pama-nyunganska språk Gangulu &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 gnl E040
Garawa (isolatspråk) Garawa &&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086 (2001)[2] gbc N155
Yiwaidjanska språk Garig-ilgar &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) ilg N184*, N188*
Dalyspråk Giyug &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (1981) giy N226*
Bunabanska språk Gooniyandi &&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060 (2005)[2] gni K006
Västliga Barklyspråk Gudanji &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (1981) nji C026
Pama-nyunganska språk Gugadj &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) ggd G028
Pama-nyunganska språk Gugu badhun &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 gdc Y128
Pama-nyunganska språk Gugu warra &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wrw Y080
Pama-nyunganska språk Gugubera &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 (1991) kkp Y085
Pama-nyunganska språk Guugu yimidhirr &&&&&&&&&&&&0581.&&&&&0581 (2001)[2] kky Y082
Pama-nyunganska språk Gumatj &&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300 (1983) gnn N141
Pama-nyunganska språk Gungabula &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 gyf E035
Gunwingguanska språk Gunwinggu &&&&&&&&&&&&0961.&&&&&0961 (2001)[2] gup N065
Pama-nyunganska språk Gunya &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 gyy D043
Pama-nyunganska språk Gupapuyngu &&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300 (2010)[3] guf N122.1
Gunwingguanska språk Guragone &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 (1991) gge N075
Pama-nyunganska språk Gurdjar &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 (1981) gdj G033
Pama-nyunganska språk Gureng gureng &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 gnr E032
Pama-nyunganska språk Gurinji &&&&&&&&&&&&0553.&&&&&0553 (2001)[2] gue C020
Pama-nyunganska språk Guwamu &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 gwu D033
Pama-nyunganska språk Guyani &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 gvy L009
Yiwaidjanska språk Iwaidja &&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150 (2000) ibd N039
Pama-nyunganska språk Jaru &&&&&&&&&&&&0575.&&&&&0575 (2001)[2] ddj K012
Pama-nyunganska språk Kala Lagaw Ya &&&&&&&&&&&&0816.&&&&&0816 (2001)[2] mwp Y001
Pama-nyunganska språk Kalarko &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 kba A002
Pama-nyunganska språk Kalkutung &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 ktg G013
Dalyspråk Kamu &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 xmu N033
Pama-nyunganska språk Kanju &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 (1981) kbe Y044
Pama-nyunganska språk Karadjeri &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 (1991) gbd A064
Pama-nyunganska språk Kariyarra &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 vka W039
Pama-nyunganska språk Kayardild &&&&&&&&&&&&&&08.&&&&&08 gyd G035
Pama-nyunganska språk Kaytetye &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 (2004)[2] gbb C013
Djeraganska språk Kitja &&&&&&&&&&&&0227.&&&&&0227 (2001)[2] gia K020
Pama-nyunganska språk Kokata &&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022 (2001)[2] ktd C003
Pama-nyunganska språk Kukatja &&&&&&&&&&&&0609.&&&&&0609 (2001)[2] kux A068
Pama-nyunganska språk Kuku-mangk &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) xmq Y144*
Pama-nyunganska språk Kuku-mu’inh &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) xmp Y224*
Pama-nyunganska språk Kuku-muminh &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 (2005)[2] xmh Y043
Pama-nyunganska språk Kuku-ugbanh &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) ugb Y175*
Pama-nyunganska språk Kuku-uwanh &&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040 (1981) uwa Y176*
Pama-nyunganska språk Kuku-yalanji &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203 (2001)[2] gvn Y078
Pama-nyunganska språk Kumbainggar &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 (2000) kgs E007
Gunwingguanska språk Kunbarlang &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 (1990)[2] wlg N069
Gunwingguanska språk Kungarakany &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 ggk N014
Pama-nyunganska språk Kunggara &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 kvs G033
Pama-nyunganska språk Kunggari &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 kgl L038
Pama-nyunganska språk Kunjen &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 (1991) kjn Y083
Pama-nyunganska språk Kurrama &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 (1981) vku W036
Pama-nyunganska språk Kuthant &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 xut G031
Pama-nyunganska språk Kuuku-ya’u &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 (2001)[2] kuy Y022
Wororanska språk Kwini &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 (2005)[2] gww K036
Pama-nyunganska språk Lamu-lamu &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) lby Y136
Laragiya (isolatspråk) Laragiya &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2009) lrg N021
Pama-nyunganska språk Lardil &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (2000) lbz G038
Pama-nyunganska språk Leningitij &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 lnj Y026
Limilnganska språk Limilngan &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 lmc N042
Dalyspråk Madngele &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 (1983) zml N012
Pama-nyunganska språk Malgana &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 vml W018
Yiwaidjanska språk Manangkari &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 znk N183*
Dalyspråk Manda &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 (1983) zma N006
Pama-nyunganska språk Mandandanyi &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 zmk D044
Pama-nyunganska språk Mangala &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 mem A065
Gunwingguanska språk Mangarayi &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 (2005)[2] mpc N078
Giimbiyuspråk Mangerr &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 zme N053
Gunwingguanska språk Mara &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 (1991) mec N0112
Dalyspråk Maranunggu &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (2005)[2] zmr N013
Pama-nyunganska språk Margany &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 zmc D042
Yiwaidjanska språk Margu &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 (2000) mhg N045
Dalyspråk Maridan &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 (1981) zmd N009
Dalyspråk Maridjabin &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 (1970) zmj N007
Dalyspråk Marimanindji &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 (2005)[2] zmm N016
Dalyspråk Maringarr &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 (2005)[2] zmt N102
Dalyspråk Marithiel &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (2005)[2] mfr N007
Dalyspråk Mariyedi &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 (1981) zmy N164*
Dalyspråk Marriammu &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (2006) xru N007
Dalyspråk Marti Ke &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 zmg N163*
Pama-nyunganska språk Martu wangka &&&&&&&&&&&&0720.&&&&&0720 (2004)[2] mpj A051.1
Pama-nyunganska språk Martuyhunira &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (1981) vma W035
Yiwaidjanska språk Maung &&&&&&&&&&&&0315.&&&&&0315 (2001)[2] mph N064
Pama-nyunganska språk Mayaguduna &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (1987) xmy G024
Pama-nyunganska språk Maykulan &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 mnt G025
Pama-nyunganska språk Mbabaram &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) vmb Y115
Pama-nyunganska språk Mbara &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 mvl G021
Pama-nyunganska språk Mbariman-gudhinma &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) zmv Y195*
Djeraganska språk Miriwung &&&&&&&&&&&&0140.&&&&&0140 (2001)[2] mep K029
Wororanska språk Miwa &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) vmi K044
Pama-nyunganska språk Mudbura &&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057 (2001)[2] mwd C025
Dalyspråk Mullukmulluk &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 (1988) mpb N022
Pama-nyunganska språk Muluridyi &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] vmu A018
Dalyspråk Murrinh-Patha &&&&&&&&&&&01157.&&&&&01 157 (2001)[2] mwf N003
Pama-nyunganska språk Muruwari &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 zmu D032
Gunwingguanska språk Nakara &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075 (1983) nck N080
Dalyspråk Nangikurrunggurr &&&&&&&&&&&&&065.&&&&&065 (2001)[2] nam N008
Pama-nyunganska språk Narrinyeri &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 nay S069
Pama-nyunganska språk Ngaanyatjarra &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 (2001)[2] ntj A038
Pama-nyunganska språk Ngadjunmaya &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 (1981) nju A003
Gunwingguanska språk Ngalakan &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 nig N077
Gunwingguanska språk Ngalkbun &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 (2000) ngk N076
Pama-nyunganska språk Ngamini &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) nvm L022
Gunwingguanska språk Ngandi &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 (2005)[2] nid N090
Pama-nyunganska språk Nganyaywana &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] nyx D024
Pama-nyunganska språk Ngarinman &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 (2005)[2] nbj C027
Wororanska språk Ngarinyin &&&&&&&&&&&&&090.&&&&&090 (2005)[2] ung K018
Pama-nyunganska språk Ngarla &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 (2010)[4] nlr W040
Pama-nyunganska språk Ngarluma &&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 (2001)[2] nrl W038
Pama-nyunganska språk Ngawun &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] nxn G017
Pama-nyunganska språk Ngura &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) nbx D031
Ngurmbur (isolatspråk) Ngurmbur &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 nrx N040.1
Pama-nyunganska språk Nhanda &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00[2] nha W014
Pama-nyunganska språk Nhuwala &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 (1981) nhf W030
Pama-nyunganska språk Nijadali &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 (1990) nad A050
Nyulnyulanska språk Nimanbur &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 nmp K009
Pama-nyunganska språk Nugunu &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 nnv L004
Djamindjunganska språk Nungali &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) nug N028
Gunwingguanska språk Nunggubuyu &&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044 (2005)[2] nuy N128
Pama-nyunganska språk Nyamal &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 (1991) nly A058
Pama-nyunganska språk Nyangga &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 nny N154
Pama-nyunganska språk Nyangumarta &&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245 (2001)[2] nna A061
Pama-nyunganska språk Nyawaygi &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 nyt Y129
Nyulnyulanska språk Nyigina &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 (1981) nyh K003
Nyulnyulanska språk Nyulnyul &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 nyv K013
Pama-nyunganska språk Nyunga &&&&&&&&&&&&0170.&&&&&0170 (1996) nys W041
Pama-nyunganska språk Pakanha &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 (1981) pkn Y064
Pama-nyunganska språk Panytyima &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 (2005)[2] pnw A053
Pama-nyunganska språk Pini &&&&&&&&&&&&&010.&&&&&010 pii A025
Pama-nyunganska språk Pinigura &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (1981) pnv W034
Pama-nyunganska språk Pintiini &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 (2005)[2] pti A012
Pama-nyunganska språk Pintupi-luritja &&&&&&&&&&&&0591.&&&&&0591 (2001)[2] piu C010, C007.1
Pama-nyunganska språk Pirlatapa &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] bxi L011
Pama-nyunganska språk Pitjantjatjara &&&&&&&&&&&02963.&&&&&02 963 (2001)[2] pjt C006
Pama-nyunganska språk Pitta pitta &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) pit G006
Gunwingguanska språk Rembarunga &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 (2001)[2] rmb N073
Pama-nyunganska språk Ritarungo &&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066 (2005)[2] rit N104
Pama-nyunganska språk Thayore &&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150 (1991) thd Y069
Pama-nyunganska språk Thaypan &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) typ Y084
Pama-nyunganska språk Thurawal &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 tbh S059
Tiwi (isolatspråk) Tiwi &&&&&&&&&&&02050.&&&&&02 050 (2001)[2] tiw N020
Pama-nyunganska språk Tjurruru &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 tju W033
Dalyspråk Tyaraity &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (2005)[2] woa N010
Pama-nyunganska språk Umbindhamu &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (2005)[2] umd Y050
Umbugarla (isolatspråk) Umbugarla &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 umr N043
Pama-nyunganska språk Umbuygamu &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (2005)[2] umg Y055
Pama-nyunganska språk Umpila &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 (2005)[2] ump Y045
Pama-nyunganska språk Uradhi &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2001) urf Y013
Giimbiyuspråk Urningangg &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 urc N066
Dalyspråk Wadjiginy &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (2005)[2] wdj N031
Pama-nyunganska språk Wadjigu &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wdu E039
Pama-nyunganska språk Wagaya &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wga C016
Gunwingguanska språk Wageman &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 (2005)[2] waq N027
Pama-nyunganska språk Wajarri &&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020 (2005)[2] wbv A039
Pama-nyunganska språk Wakawaka &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wkw E028
Pama-nyunganska språk Walmajarri &&&&&&&&&&&&0500.&&&&&0500 (2005)[2] wmt A066
Västliga Barklyspråk Wambaya &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 (1981) wmb C019
Pama-nyunganska språk Wamin &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) wmi Y0132
Gunwingguanska språk Wandarang &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wnd N120
Pama-nyunganska språk Wangaaybuwan-ngiyambaa &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 (1981) wyb D018, D022
Pama-nyunganska språk Wanggamala &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) wnm C009
Pama-nyunganska språk Wangganguru &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) wgg L027
Pama-nyunganska språk Wanman &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 (2005)[2] wbt A062
Gunwingguanska språk Waray &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wrz N025
Gunwingguanska språk Wardaman &&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024 (2005)[2] wrr N035
Pama-nyunganska språk Wariyangga &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wri W022
Pama-nyunganska språk Warlmanpa &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 (2005)[2] wrl C017
Pama-nyunganska språk Warlpiri &&&&&&&&&&&02939.&&&&&02 939 (2001)[2] wbp C015
Pama-nyunganska språk Warluwara &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (2005)[2] wrb G010
Pama-nyunganska språk Warrgamay &&&&&&&&&&&&&&03.&&&&&03 (1981) wgy Y134
Nyulnyulanska språk Warrwa &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (2005)[2] wwr K010
Pama-nyunganska språk Warumungu &&&&&&&&&&&&0396.&&&&&0396 (2001)[2] wrm C018
Pama-nyunganska språk Warungu &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wrg Y133
Pama-nyunganska språk Wikalkan &&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086 (1981) wik Y049
Pama-nyunganska språk Wik-epa &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) wie Y052
Pama-nyunganska språk Wik-iiyanh &&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040 (1981) wij Y172*
Pama-nyunganska språk Wik-keyangan &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) wif Y173*
Pama-nyunganska språk Wik-me’anha &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 (1981) wih Y053
Pama-nyunganska språk Wik-mungkan &&&&&&&&&&&&0668.&&&&&0668 (2001)[2] wim Y057
Pama-nyunganska språk Wik-ngathana &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 (2005)[2] wig Y054
Pama-nyunganska språk Wikngenchera &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 (1970) wua Y059
Wororanska språk Wilawila &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2003) wil K035
Pama-nyunganska språk Wiradhuri &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wrh D010
Pama-nyunganska språk Wirangu &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (2005)[2] wiw C001
Pama-nyunganska språk Worimi &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 kda E002
Wororanska språk Worora &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 (2005)[2] unp K017
Pama-nyunganska språk Wuliwuli &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wlu E028
Limilnganska språk Wulna &&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 (1981) wux N029
Wororanska språk Wunambal &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 (2005)[2] wub K022
Yiwaidjanska språk Wurrugu &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 wur N037
Pama-nyunganska språk Yalarnnga &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 ylr G008
Pama-nyunganska språk Yandruwandha &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 ynd L018
Gunwingguanska språk Yangman &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] jng N068
Pama-nyunganska språk Yankunytjatjara &&&&&&&&&&&&&070.&&&&&070 (2001)[2] kdd C004
Pama-nyunganska språk Yan-nhangu &&&&&&&&&&&&&&07.&&&&&07 (2005)[2] jay N072
Pama-nyunganska språk Yanyuwa &&&&&&&&&&&&&078.&&&&&078 (2001)[2] jao N153
Pama-nyunganska språk Yawarawarga &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 yww L023
Nyulnyulanska språk Yawuru &&&&&&&&&&&&&030.&&&&&030 (2001) ywr K001
Pama-nyunganska språk Yidiny &&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012 (1981) yii Y117
Pama-nyunganska språk Yindjibarndi &&&&&&&&&&&&0233.&&&&&0233 (2001)[2] yij W037
Pama-nyunganska språk Yindjilandji &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 yil G014
Pama-nyunganska språk Yinggarda &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 (2005)[2] yia W019
Pama-nyunganska språk Yir yoront &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] yiy Y072
Pama-nyunganska språk Yugambal &&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00 (2005)[2] yub E011
  1. ^  Om ingen källa angivits är siffrorna från Ethnologue (se referenser).
  2. ^  Årtalet visar inte när språket dog ut, utan årtalet för en undersökning vid vilken språket hade noll talare.
  3. ^  AIATSIS-koden är den kod som språket tilldelats av Australian Institute of Aboriginal and Torres Strait Islander Studies. (se referenser)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jan Ovesen: aborigin i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 30 juni 2011.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv bw bx by bz ca cb cc cd ce cf cg ch ci cj ck cl cm cn co cp cq cr cs ct cu cv cw cx] (på engelska) National Indigenous Languages Survey Report 2005. Canberra: The Dept. 2005. ISBN 0-642-75322-9. http://aiatsis.gov.au/sites/default/files/products/report_research_outputs/nils-report-2005.pdf 
  3. ^ Moseley, Christopher (2010) (på engelska). Atlas of the World’s Languages in Danger (Tredje upplagan). Paris: UNESCO Publishing. http://www.unesco.org/culture/languages-atlas/ 
  4. ^ Westerlund, Torbjörn (2010). ”När engelskan kom till Australien”. Språktidningen (1/10): sid. 51. http://www.spraktidningen.se/art.lasso?id=10150. Läst 27 juni 2011. ”Enligt uppgifter från 1886 hade ngarlaspråket "flera hundra talare". I dag återstår endast fyra äldre personer som talar det flytande.”.